Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Akvifer

Index Akvifer

Typisk akvifer i genomskärning En akvifer eller akvifär är en geologisk bildning som lagrar grundvatten med så stor lagringskapacitet och så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder.

17 relationer: Akvifer, Akviferlager, Akvitard, Definition, Geologi, Gnejs, Granit, Grundvatten, Hydrogeologi, Jordart, Kalksten, Karst, Lufttryck, Markens vattengenomsläpplighet, Sandsten, Sverige, Vattendirektivet.

Akvifer

Typisk akvifer i genomskärning En akvifer eller akvifär är en geologisk bildning som lagrar grundvatten med så stor lagringskapacitet och så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder.

Ny!!: Akvifer och Akvifer · Se mer »

Akviferlager

Med akviferlager menas att kyla och värme säsongslagras i ett naturligt grundvattenmagasin, en så kallad akvifer.

Ny!!: Akvifer och Akviferlager · Se mer »

Akvitard

Akvitard, en, för grundvattnet mycket svårgenomtränglig, geologisk bildning.

Ny!!: Akvifer och Akvitard · Se mer »

Definition

En definition är ett kortfattat, klart och tydligt angivande av vad något är till skillnad från allt annat.

Ny!!: Akvifer och Definition · Se mer »

Geologi

Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.

Ny!!: Akvifer och Geologi · Se mer »

Gnejs

'''Hallandsgnejs med polerad yta'''Skiktningen (bandningen) kan anas till vänster '''Gnejs från Estland'''Bandningen tvärs skiktriktningen framträder tydligt Gnejs är en metamorf bergart.

Ny!!: Akvifer och Gnejs · Se mer »

Granit

Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.

Ny!!: Akvifer och Granit · Se mer »

Grundvatten

En skylt som berättar om grundvattenområdet i Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark Grundvatten kallas det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen.

Ny!!: Akvifer och Grundvatten · Se mer »

Hydrogeologi

Hydrogeologin är den del av geologin som studerar grundvattnet, dess förekomst, egenskaper och rörelse.

Ny!!: Akvifer och Hydrogeologi · Se mer »

Jordart

Torv Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.

Ny!!: Akvifer och Jordart · Se mer »

Kalksten

Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.

Ny!!: Akvifer och Kalksten · Se mer »

Karst

Minerve, Frankrike. Karst är ett vittringsfenomen som består av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem, oftast förekommande i kalksten.

Ny!!: Akvifer och Karst · Se mer »

Lufttryck

Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär.

Ny!!: Akvifer och Lufttryck · Se mer »

Markens vattengenomsläpplighet

Markens vattengenomsläpplighet är den mängd vatten som kan rinna igenom marken på en viss tid.

Ny!!: Akvifer och Markens vattengenomsläpplighet · Se mer »

Sandsten

Sandstenklippa i Tyskland Venus från Bierden, inistning i stenarbetningsverktyg av sandsten från stenåldern Centralposthuset i Stockholm, byggt i orsasandsten Sandsten är en sedimentär bergart som består av sand (det vill säga "sandkorn" med storleken 0,06–2 mm).

Ny!!: Akvifer och Sandsten · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Akvifer och Sverige · Se mer »

Vattendirektivet

Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete.

Ny!!: Akvifer och Vattendirektivet · Se mer »

Omdirigerar här:

Akvifug, Akvifär, Akviklud.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »