Snabbare tillgång än webbläsare!
122 relationer: Absolut magnitud, Acceleration, Ariel (måne), Asteroid, Asteroidbälte, Asteroidbältet, Astronom, Astronomisk enhet, Atmosfär, Axellutning, Banlutning, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Callisto, Ceres (dvärgplanet), Charon (måne), Cubewano, Dawn (rymdsond), Definition av planet, Densitet, Dione (måne), Dubbelplanet, Dysnomia (måne), E-SDO, Empiri, Enceladus, Eris (dvärgplanet), Europa (måne), Excentricitet, Fart, Flykthastighet, Galileiska månar, Ganymedes (måne), Gravitation, Haumea (dvärgplanet), Himlakropp, History (TV-kanal), Hubbleteleskopet, Hydrostatisk jämvikt, Internationella astronomiska unionen, Io (måne), Japetus, Jorden, Jupiter, Kelvin, Komet, Kuiperbältet, Lowell Observatory, Makemake (dvärgplanet), Mars (planet), Massa, ..., Masscentrum, Måne, Månen, Merkurius, Michael E. Brown, Mimas, Miranda (måne), My, NASA, Nature, Nedslagskrater, Neptunus, New Horizons, Oberon (måne), Planet, Planetesimal, Pluto, Plutoid, Resolution, Rhea (måne), Rotationsellipsoid, Rotationsperiod, Rymdfart, Satellit, Saturnus, Scattered disc, Science, Siderisk omloppstid, Småplanet, Solen, Solsystem, Solsystemet, Stel kropp, Stenplanet, Temperatur, Tethys (måne), The New York Times, Titan (måne), Titania, Transneptunskt objekt, Triton (måne), Umbriel, Uranus, Variabel stjärna, Venus, Vetenskapsåret 1801, Vetenskapsåret 1930, Vetenskapsåret 2003, Vetenskapsåret 2004, Vetenskapsåret 2005, Vetenskapsåret 2006, Vetenskapsåret 2008, Vulkan, X (hypotetisk planet), 1 januari, 10 Hygiea, 11 juli, 13 september, 17 september, 18 februari, 2 Pallas, 20000 Varuna, 21 oktober, 24 augusti, 28 december, 28978 Ixion, 31 mars, 38628 Huya, 4 Vesta, 50000 Quaoar, 90377 Sedna, 90482 Orcus. Förläng index (72 mer) »
Absolut magnitud
Absolut magnitud är ett mått på en stjärnas verkliga ljusstyrka oavsett dess avstånd från jorden.
Ny!!: Dvärgplanet och Absolut magnitud · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Dvärgplanet och Acceleration · Se mer »
Ariel (måne)
Ariel är en av Uranus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Ariel (måne) · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Dvärgplanet och Asteroid · Se mer »
Asteroidbälte
Ett asteroidbälte är en samling asteroider, det vill säga himlakroppar som kretsar i en gemensam omloppsbana runt en stjärna, där ingen är tillräckligt dominerande i sin bana för att klassas som planet; se definition av planet.
Ny!!: Dvärgplanet och Asteroidbälte · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Dvärgplanet och Asteroidbältet · Se mer »
Astronom
En astronom är en forskare i astronomi, studiet av himlakroppar i rymden.
Ny!!: Dvärgplanet och Astronom · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Dvärgplanet och Astronomisk enhet · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Dvärgplanet och Atmosfär · Se mer »
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Ny!!: Dvärgplanet och Axellutning · Se mer »
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Ny!!: Dvärgplanet och Banlutning · Se mer »
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Dvärgplanet och Banresonanta objekt i Kuiperbältet · Se mer »
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Ny!!: Dvärgplanet och Callisto · Se mer »
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Ny!!: Dvärgplanet och Ceres (dvärgplanet) · Se mer »
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Charon (måne) · Se mer »
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Ny!!: Dvärgplanet och Cubewano · Se mer »
Dawn (rymdsond)
Dawn är en obemannad rymdsond som den 27 september 2007 klockan 13:34, svensk tid, lyfte från Cape Canaveral Air Force Station, Florida i USA.
Ny!!: Dvärgplanet och Dawn (rymdsond) · Se mer »
Definition av planet
Definitionen av vad som är en planet har varit ämne för en intensiv debatt inom astronomin.
Ny!!: Dvärgplanet och Definition av planet · Se mer »
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Ny!!: Dvärgplanet och Densitet · Se mer »
Dione (måne)
Dione (grekiska Διώνη) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Dione (måne) · Se mer »
Dubbelplanet
Två tänkbara planeter i omloppsbana runt samma gravitationscenter (röd färg). Jorden och Månen kallas ibland informellt för dubbelplanet. Begreppet dubbelplanet eller binär planet är en informell term som används för att beskriva en planet med en måne som är tillräckligt stor för att betraktas som en planet.
Ny!!: Dvärgplanet och Dubbelplanet · Se mer »
Dysnomia (måne)
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Dysnomia (måne) · Se mer »
E-SDO
En konstnärs bild av Sedna E-SDO en förkortning för: Extended Scattered Disc Object är en del av den övergripande gruppen av Transneptunska objekt.
Ny!!: Dvärgplanet och E-SDO · Se mer »
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Ny!!: Dvärgplanet och Empiri · Se mer »
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Enceladus · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Dvärgplanet och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Ny!!: Dvärgplanet och Europa (måne) · Se mer »
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Ny!!: Dvärgplanet och Excentricitet · Se mer »
Fart
Svensk trafikskylt för högsta tillåtna hastigheten 90 km/h. Fart anger hur snabbt något förflyttas, alltså avståndsförändring per tidsenhet.
Ny!!: Dvärgplanet och Fart · Se mer »
Flykthastighet
Isaac Newtons analys av flykthastighet. Projektilerna A och B faller tillbaka mot jorden medan projektil C uppnår en cirkulär omloppsbana, projektil D en elliptisk och projektil E flyr jordens gravitation. Flykthastigheten är den hastighet som ett föremål som befinner sig på ett visst avstånd från en himlakropp måste ges för att det ska kunna röra sig ifrån himlakroppen utan att dras tillbaka av himlakroppens gravitation.
Ny!!: Dvärgplanet och Flykthastighet · Se mer »
Galileiska månar
Ganymedes och Callisto. De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".
Ny!!: Dvärgplanet och Galileiska månar · Se mer »
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Ny!!: Dvärgplanet och Ganymedes (måne) · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Dvärgplanet och Gravitation · Se mer »
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Ny!!: Dvärgplanet och Haumea (dvärgplanet) · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Dvärgplanet och Himlakropp · Se mer »
History (TV-kanal)
History HD (tidigare The History Channel) är en ursprungligen amerikansk TV-kanal som inriktat sig på dokumentärer, reality och underhållning kopplat till historiska händelser, föremål och personer.
Ny!!: Dvärgplanet och History (TV-kanal) · Se mer »
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Ny!!: Dvärgplanet och Hubbleteleskopet · Se mer »
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Ny!!: Dvärgplanet och Hydrostatisk jämvikt · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Dvärgplanet och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Io (måne)
Io är den tredje största av Jupiters månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Io (måne) · Se mer »
Japetus
Japetus (även kallad Saturnus VIII) eller Iapetus (bägge stavningarna förekommer i svenska texter), är den tredje största av Saturnus månar, uppkallad efter titanen Iapetos i den grekiska mytologin.
Ny!!: Dvärgplanet och Japetus · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Dvärgplanet och Jorden · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Dvärgplanet och Jupiter · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Dvärgplanet och Kelvin · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Dvärgplanet och Komet · Se mer »
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Ny!!: Dvärgplanet och Kuiperbältet · Se mer »
Lowell Observatory
Lowell Observatory Lowell Observatory är ett observatorium i Flagstaff i delstaten Arizona i USA.
Ny!!: Dvärgplanet och Lowell Observatory · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Dvärgplanet och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Dvärgplanet och Mars (planet) · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Dvärgplanet och Massa · Se mer »
Masscentrum
Leksak med lägsta lägesenergi i stående position Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner.
Ny!!: Dvärgplanet och Masscentrum · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Dvärgplanet och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Dvärgplanet och Månen · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Dvärgplanet och Merkurius · Se mer »
Michael E. Brown
Michael E. Brown, född 5 juni 1965 i Huntsville, Alabama, är en amerikansk astronom och professor i astronomi vid California Institute of Technology sedan 2002.
Ny!!: Dvärgplanet och Michael E. Brown · Se mer »
Mimas
Mimas (från grekiskans Μίμας) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Mimas · Se mer »
Miranda (måne)
Miranda (även Uranus V) är en av Uranus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Miranda (måne) · Se mer »
My
My (av äldre grekiska μυmy) (versal: Μ, gemen: μ) är den tolfte bokstaven i det grekiska alfabetet.
Ny!!: Dvärgplanet och My · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Dvärgplanet och NASA · Se mer »
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Ny!!: Dvärgplanet och Nature · Se mer »
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Ny!!: Dvärgplanet och Nedslagskrater · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Dvärgplanet och Neptunus · Se mer »
New Horizons
New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.
Ny!!: Dvärgplanet och New Horizons · Se mer »
Oberon (måne)
Oberon är en av Uranus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Oberon (måne) · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Planet · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Dvärgplanet och Planetesimal · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Dvärgplanet och Pluto · Se mer »
Plutoid
Pluto är en plutoid. En plutoid eller isdvärg är en transneptunisk dvärgplanet, det vill säga en dvärgplanet som kretsar kring solen utanför Neptunus bana, i det så kallade kuiperbältet.
Ny!!: Dvärgplanet och Plutoid · Se mer »
Resolution
En resolution (lat. resolu'tio, upplösning, av lat. reso'lvo, åter lösa upp, åter lossa) är en motion som antas av medlemmarna i en organisation eller i exempelvis en internationell organisation med medlemsstater och en generalförsamling, exempelvis Förenta nationerna.
Ny!!: Dvärgplanet och Resolution · Se mer »
Rhea (måne)
Rhea (grekiska ‘Ρέα) är näst störst av Saturnus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Rhea (måne) · Se mer »
Rotationsellipsoid
Konstruktion av en rotationsellipsoid En rotationsellipsoid eller sfäroid är den rotationskropp som uppstår då en ellips roterar kring den ena av sina axlar och är således ett specialfall av en ellipsoid.
Ny!!: Dvärgplanet och Rotationsellipsoid · Se mer »
Rotationsperiod
Rotationsperioden eller Siderisk rotationsperiod hos ett astronomiskt objekt är den tid det tar för objektet att genomföra ett varv runt dess rotationsaxel relativt bakgrundsstjärnorna.
Ny!!: Dvärgplanet och Rotationsperiod · Se mer »
Rymdfart
Buzz Aldrin på månen 1969. Sputnik 1 Jurij Gagarin Valentina Teresjkova Rymdteleskopet Hubble Sojourner på Mars Mir och Atlantis Med rymdfart avses framdrivning av människotillverkade föremål i rymden.
Ny!!: Dvärgplanet och Rymdfart · Se mer »
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Ny!!: Dvärgplanet och Satellit · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Dvärgplanet och Saturnus · Se mer »
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Ny!!: Dvärgplanet och Scattered disc · Se mer »
Science
Science är en amerikansk fackvetenskaplig tidskrift som ges ut av American Association for the Advancement of Science (AAAS) sedan 1880 och idag är en av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter.
Ny!!: Dvärgplanet och Science · Se mer »
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Ny!!: Dvärgplanet och Siderisk omloppstid · Se mer »
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Ny!!: Dvärgplanet och Småplanet · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Dvärgplanet och Solen · Se mer »
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Ny!!: Dvärgplanet och Solsystem · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Dvärgplanet och Solsystemet · Se mer »
Stel kropp
En stel kropp har sex frihetsgrader En stel kropp är inom klassisk mekanik en kropp som ej kan deformeras.
Ny!!: Dvärgplanet och Stel kropp · Se mer »
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Ny!!: Dvärgplanet och Stenplanet · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Dvärgplanet och Temperatur · Se mer »
Tethys (måne)
Tethys (av grekiska Τηθύς) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Tethys (måne) · Se mer »
The New York Times
The New York Times (NYT, på engelska The New York Times) är en amerikansk dagstidning, grundad i New York 1851 av Henry Jarvis Raymond.
Ny!!: Dvärgplanet och The New York Times · Se mer »
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Ny!!: Dvärgplanet och Titan (måne) · Se mer »
Titania
Titania är den största av Uranus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Titania · Se mer »
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Ny!!: Dvärgplanet och Transneptunskt objekt · Se mer »
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet. Triton har en komplex geologisk historia och den tros ha en relativt ung yta. Den upptäcktes av den brittiske astronomen William Lassell den 10 oktober 1846, endast 17 dagar efter att själva planeten Neptunus upptäcktes av den tyske astronomen Johann Gottfried Galle (efter beräkningar av fransmannen Urbain Le Verrier och engelsmannen John Couch Adams, vilka båda studerade oregelbundenheterna i Uranus rörelse och lyckades bestämma banan för en dittills okänd planet).
Ny!!: Dvärgplanet och Triton (måne) · Se mer »
Umbriel
Umbriel är en av Uranus månar.
Ny!!: Dvärgplanet och Umbriel · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Dvärgplanet och Uranus · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Dvärgplanet och Variabel stjärna · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Dvärgplanet och Venus · Se mer »
Vetenskapsåret 1801
En Jacquard-vävstol vid Museum of Science and Industry in Manchester.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 1801 · Se mer »
Vetenskapsåret 1930
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 1930 · Se mer »
Vetenskapsåret 2003
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 2003 · Se mer »
Vetenskapsåret 2004
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 2004 · Se mer »
Vetenskapsåret 2005
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 2005 · Se mer »
Vetenskapsåret 2006
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 2006 · Se mer »
Vetenskapsåret 2008
Ingen beskrivning.
Ny!!: Dvärgplanet och Vetenskapsåret 2008 · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Dvärgplanet och Vulkan · Se mer »
X (hypotetisk planet)
Planet X är en hypotetisk större planet i solsystemet, utanför Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Dvärgplanet och X (hypotetisk planet) · Se mer »
1 januari
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Dvärgplanet och 1 januari · Se mer »
10 Hygiea
10 Hygiea är en asteroid i Asteroidbältet. Det är den 10:e asteroiden som upptäcktes, och upptäckaren var A. de Gasparis den 12 april, 1849. Denna asteroid tror man tar upp 3 % av all massa i asteroidbältet. 10 Hygiea är den dominerande asteroiden i Hygieagruppen (med ungefär 90 % av massan i hela gruppen). 10 Hygiea är namngiven efter den grekiska gudinnan Hygieia för hälsa, dotter till Asclepius.
Ny!!: Dvärgplanet och 10 Hygiea · Se mer »
11 juli
11 juli är den 192:a dagen på året i den gregorianska kalendern (193:e under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 11 juli · Se mer »
13 september
13 september är den 256:e dagen på året i den gregorianska kalendern (257:e under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 13 september · Se mer »
17 september
17 september är den 260:e dagen på året i den gregorianska kalendern (261:a under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 17 september · Se mer »
18 februari
18 februari är den 49:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Dvärgplanet och 18 februari · Se mer »
2 Pallas
2 Pallas är den andra asteroiden som upptäckts (efter Ceres).
Ny!!: Dvärgplanet och 2 Pallas · Se mer »
20000 Varuna
20000 Varuna eller 2000 WR106 är ett objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Dvärgplanet och 20000 Varuna · Se mer »
21 oktober
21 oktober är den 294:e dagen på året i den gregorianska kalendern (295:e under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 21 oktober · Se mer »
24 augusti
24 augusti är den 236:e dagen på året i den gregorianska kalendern (237:e under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 24 augusti · Se mer »
28 december
28 december är den 362:a dagen på året i den gregorianska kalendern (363:e under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 28 december · Se mer »
28978 Ixion
28978 Ixion är ett stort objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Dvärgplanet och 28978 Ixion · Se mer »
31 mars
31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).
Ny!!: Dvärgplanet och 31 mars · Se mer »
38628 Huya
38628 Huya (2000 EB173) är ett transneptunskt objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Dvärgplanet och 38628 Huya · Se mer »
4 Vesta
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.
Ny!!: Dvärgplanet och 4 Vesta · Se mer »
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
Ny!!: Dvärgplanet och 50000 Quaoar · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Dvärgplanet och 90377 Sedna · Se mer »
90482 Orcus
90482 Orcus (fick när den upptäcktes den tillfälliga beteckningen 2004 DW) är en dvärgplanet i Kuiperbältet som upptäcktes den 17 februari, 2004 av M. Brown, C. Trujillo, och D. Rabinowitz vid Palomarobservatoriet.
Ny!!: Dvärgplanet och 90482 Orcus · Se mer »
