Snabbare tillgång än webbläsare!
40 relationer: Asteroid, Asteroidbältet, Astronomi, Astronomisk enhet, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Charon (måne), Cirkumstellär skiva, Cubewano, Dvärgplanet, Eris (dvärgplanet), Fragmentskiva, Gerard Kuiper, Halleys komet, Haumea (dvärgplanet), Himlakropp, Internationella astronomiska unionen, Jupiter, Makemake (dvärgplanet), Neptunus, New Horizons, Omloppsbana, Oorts kometmoln, Planet, Pluto, Rymdfarkost, Simulering, Småplanet, Solen, Transneptunskt objekt, Triton (måne), Vetenskapsåret 1943, Vetenskapsåret 1951, X (hypotetisk planet), 1880, 1972, 1992, 2000, 486958 Arrokoth, 50000 Quaoar, 90377 Sedna.
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Kuiperbältet och Asteroid · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Kuiperbältet och Asteroidbältet · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Kuiperbältet och Astronomi · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Kuiperbältet och Astronomisk enhet · Se mer »
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Kuiperbältet och Banresonanta objekt i Kuiperbältet · Se mer »
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Kuiperbältet och Charon (måne) · Se mer »
Cirkumstellär skiva
En cirkumstellär skiva är en ringformad ansamling av material i form av gas, stoft, planetesimaler, asteroider eller kollisionsspillror kring stjärnor i olika stadier av sin livscykel.
Ny!!: Kuiperbältet och Cirkumstellär skiva · Se mer »
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Ny!!: Kuiperbältet och Cubewano · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Kuiperbältet och Dvärgplanet · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Kuiperbältet och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Fragmentskiva
Fragmentskiva runt stjärnan AU Microscopii. Bilden tagen av Rymdteleskopet Hubble En fragmentskiva (eng. debris disk) är en ringformad cirkumstellär skiva av rymdstoft och spillror i omlopp runt en stjärna.
Ny!!: Kuiperbältet och Fragmentskiva · Se mer »
Gerard Kuiper
Gerard Kuiper, född Gerrit Pieter Kuiper 7 december 1905 i Nederländerna, död 23 december 1973 i Mexico City, var en nederländsk-amerikansk astronom.
Ny!!: Kuiperbältet och Gerard Kuiper · Se mer »
Halleys komet
Bayeuxtapeten med Halleys komet 1066; ''isti mirant stella''. Omloppsbana för Halleys komet. Storlekar och banor är inte skalenliga. Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley.
Ny!!: Kuiperbältet och Halleys komet · Se mer »
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Ny!!: Kuiperbältet och Haumea (dvärgplanet) · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Kuiperbältet och Himlakropp · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Kuiperbältet och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Kuiperbältet och Jupiter · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Kuiperbältet och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Kuiperbältet och Neptunus · Se mer »
New Horizons
New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.
Ny!!: Kuiperbältet och New Horizons · Se mer »
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Ny!!: Kuiperbältet och Omloppsbana · Se mer »
Oorts kometmoln
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.
Ny!!: Kuiperbältet och Oorts kometmoln · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Kuiperbältet och Planet · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Kuiperbältet och Pluto · Se mer »
Rymdfarkost
Vostok, den första rymdfarkosten som lyckades föra ut en människa i rymden. En rymdfarkost eller ett rymdskepp är en bemannad eller obemannad farkost som färdas i rymden, mellan eller i omloppsbana kring himlakroppar, eller mellan rymdstationer och andra rymdfarkoster.
Ny!!: Kuiperbältet och Rymdfarkost · Se mer »
Simulering
Simulering är ett sätt att, så långt som möjligt, återskapa en verklighet i en kontrollerad miljö.
Ny!!: Kuiperbältet och Simulering · Se mer »
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Ny!!: Kuiperbältet och Småplanet · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Kuiperbältet och Solen · Se mer »
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Ny!!: Kuiperbältet och Transneptunskt objekt · Se mer »
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet. Triton har en komplex geologisk historia och den tros ha en relativt ung yta. Den upptäcktes av den brittiske astronomen William Lassell den 10 oktober 1846, endast 17 dagar efter att själva planeten Neptunus upptäcktes av den tyske astronomen Johann Gottfried Galle (efter beräkningar av fransmannen Urbain Le Verrier och engelsmannen John Couch Adams, vilka båda studerade oregelbundenheterna i Uranus rörelse och lyckades bestämma banan för en dittills okänd planet).
Ny!!: Kuiperbältet och Triton (måne) · Se mer »
Vetenskapsåret 1943
Ingen beskrivning.
Ny!!: Kuiperbältet och Vetenskapsåret 1943 · Se mer »
Vetenskapsåret 1951
Ingen beskrivning.
Ny!!: Kuiperbältet och Vetenskapsåret 1951 · Se mer »
X (hypotetisk planet)
Planet X är en hypotetisk större planet i solsystemet, utanför Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Kuiperbältet och X (hypotetisk planet) · Se mer »
1880
1880 (MDCCCLXXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kuiperbältet och 1880 · Se mer »
1972
1972 (MCMLXXII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kuiperbältet och 1972 · Se mer »
1992
1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kuiperbältet och 1992 · Se mer »
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kuiperbältet och 2000 · Se mer »
486958 Arrokoth
| mpc_name.
Ny!!: Kuiperbältet och 486958 Arrokoth · Se mer »
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
Ny!!: Kuiperbältet och 50000 Quaoar · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Kuiperbältet och 90377 Sedna · Se mer »
