Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Lavar

Index Lavar

Lav på sten från västkusten i Skåne. Lav på en kobbe i Roslagen, 2014. Lavar har det vetenskapliga namnet Lichenes och är organismer bildade av ett mutualistiskt förhållande mellan en eller flera svampar Spribille, T, Tuovinen, V, Resl, P, Vanderpool, D, Wolinski, H, Aime, CM, Schneider, K, Stabentheiner, E, Toome-Heller, M, Thor, G, Mayrhofer, H, Johannesson, H, McCutcheon, JP.

30 relationer: Alger, Antarktis, Apothecium, Asexuell förökning, Bål (botanik), Blåslav, Cyanobakterier, Division (biologi), Epifyt, Fotosyntes, Hyfer, Hymenium, Isidier, Jäst, Kartlav, Märg (botanik), Mineral, Mutualism (biologi), Näverlav, Parasitism, Renlavar, Rhiziner, Roslagen, Sexuell förökning, Skägglav, Spor, Sporsäcksvampar, Svampar, Sverige, Vindlav.

Alger

Alger (algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter).

Ny!!: Lavar och Alger · Se mer »

Antarktis

Antarktis är land- och havsområdena kring Sydpolen.

Ny!!: Lavar och Antarktis · Se mer »

Apothecium

Apothecier hos kantlaven Lecanora pulicaris. Apothecium är en typ av fruktkropp som förekommer hos sporsäckssvampar och lavar.

Ny!!: Lavar och Apothecium · Se mer »

Asexuell förökning

Asexuell förökning är former av fortplantning där en organism förökar sig utan inverkan av en könscell från en annan individ, och bildar två eller fler individer.

Ny!!: Lavar och Asexuell förökning · Se mer »

Bål (botanik)

Bålen (Thallus) är "kroppen" av en växt som inte kan delas upp i stam, rot och blad.

Ny!!: Lavar och Bål (botanik) · Se mer »

Blåslav

Blåslav (Hypogymnia physodes) är en bladlav som ingår i släktet Hypogymnia, och familjen Parmeliaceae.

Ny!!: Lavar och Blåslav · Se mer »

Cyanobakterier

Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.

Ny!!: Lavar och Cyanobakterier · Se mer »

Division (biologi)

En division är i äldre systematisk biologi en taxonomisk rang inom svamp- eller växtriket, som motsvarar det generella begreppet fylum.

Ny!!: Lavar och Division (biologi) · Se mer »

Epifyt

Ananasväxt (en epifyt) som växer på en gren i Costa Rica. Epifyter på ett träd Epifyter (av grekiska epi, ’på’, och phyton, ’växt’) är organismer som lever utanpå växter utan att ta näring eller vatten från dem.

Ny!!: Lavar och Epifyt · Se mer »

Fotosyntes

Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad. Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar.

Ny!!: Lavar och Fotosyntes · Se mer »

Hyfer

Hyfer är de flesta svampars byggstenar.

Ny!!: Lavar och Hyfer · Se mer »

Hymenium

Lameller på flugsvamp. Hymenium (av grekiskans ὑμήν, hymen, "hinna") är termen för det sporbärande vävnadslagret i svampars fruktkroppar.

Ny!!: Lavar och Hymenium · Se mer »

Isidier

Isidier är asexuella förökningskroppar hos lavar, bestående av barkklädda utskott från bålen.

Ny!!: Lavar och Isidier · Se mer »

Jäst

Jäst av arten ''Saccharomyces cerevisiae''. Färskjäst. Torrjäst. Jäst är ett levnadssätt för svampar som innebär att de lever i encellig form.

Ny!!: Lavar och Jäst · Se mer »

Kartlav

Kartlav, alternativt vanlig kartlav eller gulgrön kartlav (Rhizocarpon geographicum), är en art bland lavar som växer på stenar och klippor i bergiga områden med låga halter av luftföroreningar.

Ny!!: Lavar och Kartlav · Se mer »

Märg (botanik)

Märg. Märgen är den mjuka vävnaden i centrum av en växtstam eller i en lavbål.

Ny!!: Lavar och Märg (botanik) · Se mer »

Mineral

Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.

Ny!!: Lavar och Mineral · Se mer »

Mutualism (biologi)

Mutualism är inom biologi en form av symbios som innebär att två olika arter gynnar varandra.

Ny!!: Lavar och Mutualism (biologi) · Se mer »

Näverlav

Näverlav (Platismatia glauca) är en bladlav som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av W. L. Culb.

Ny!!: Lavar och Näverlav · Se mer »

Parasitism

Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen, parasiten, utnyttjar värdorganismen för egen vinning på ett sätt som skadar värdorganismen och drar näring ifrån organismen.

Ny!!: Lavar och Parasitism · Se mer »

Renlavar

Renlavar är en grupp av marklevande buskformade lavar som hör till släktet bägarlavar (Cladonia).

Ny!!: Lavar och Renlavar · Se mer »

Rhiziner

Rhiziner är namnet på en del av vissa lavar, vilka fungerar som vidhäftningsorgan mot underlaget.

Ny!!: Lavar och Rhiziner · Se mer »

Roslagen

Söderöra i Roslagen, en av de många skärgårdsöarna i Stockholms skärgård Roslagen är ett kustområde i östra Uppland, norr om Stockholm.

Ny!!: Lavar och Roslagen · Se mer »

Sexuell förökning

Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.

Ny!!: Lavar och Sexuell förökning · Se mer »

Skägglav

Skägglav (Usnea dasopoga, tidigare Usnea filipendula) är en lavart som beskrevs av Erik Acharius och William Nylander.

Ny!!: Lavar och Skägglav · Se mer »

Spor

Sporkapsel och sporkapselstjälk på en levermossa. Spor är del av vissa levande organismers livscykel, till exempel svampars, bakteriers och växters.

Ny!!: Lavar och Spor · Se mer »

Sporsäcksvampar

Sporsäcksvampar (Ascomycota) är en mycket stor division av svampar som producerar sporer i ett mycket karakteristiskt, mikroskopiskt sporangium kallat sporsäck eller askus (ἀσκός askos är grekiska för "säck" eller "påse") vid sexuell reproduktion.

Ny!!: Lavar och Sporsäcksvampar · Se mer »

Svampar

Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland eukaryoter.

Ny!!: Lavar och Svampar · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Lavar och Sverige · Se mer »

Vindlav

Vindlav (Ophioparma ventosa) är en lavart som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av Norman.

Ny!!: Lavar och Vindlav · Se mer »

Omdirigerar här:

Busklav, Lav, Lichenes, Skorplav, Soral (lavar).

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »