Snabbare tillgång än webbläsare!
99 relationer: Afrodite, Ares, Asteroid, Asteroidbältet, Astronomiska symboler, Atmosfär, Bergart, Ceres (dvärgplanet), Charon (måne), Definition av planet, Deimos (måne), Dvärgplanet, Engelska, Eris (dvärgplanet), Franska, Gaia, Geocentrisk världsbild, Geologi, Gravitation, Grekiska, Haumea (dvärgplanet), Helium, Hermes, Himlakropp, Himmelssfären, Hydrostatisk jämvikt, Internationella astronomiska unionen, Is, Jordbävning, Jorden, Jupiter, Jupiters naturliga satelliter, Jupiters ringar, Kärnfusion, Kärnreaktion, Klaudios Ptolemaios, Kronos, Lista över småplaneter, Makemake (dvärgplanet), Mars (planet), Måne, Månen, Merkurius, Metall, Meteorit, NASA, Neptunus, Neptunus naturliga satelliter, Neptunus ringar, Omloppsbana, ..., Pegasus (stjärnbild), Phobos (måne), Planetarisk ring, Planetesimal, Planetkärna, Planetväxel, Pluto, Poseidon, Protoplanet, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Romanska språk, Rymdstoft, Satellit, Saturnus, Saturnus naturliga satelliter, Saturnus ringar, Småplanet, Solen, Solsystem, Solsystemet, Solvind, Stel kropp, Stjärna, Stjärnbild, Tellus (gudinna), Uranos, Uranus, Uranus naturliga satelliter, Uranus ringar, Väder, Väte, Veckodag, Venus, Vulkan, Zeus, 120347 Salacia, 1995, 2 Pallas, 20000 Varuna, 225088 Gonggong, 28978 Ixion, 3 Juno, 4 Vesta, 50000 Quaoar, 51 Pegasi, 6 oktober, 90377 Sedna, 90482 Orcus. Förläng index (49 mer) »
Afrodite
''Venus födelse'' (1484) av Sandro Botticelli. Botticelli var italienare och använde därför Afrodites latinska namn, Venus. Målningen föreställer Afrodite som förs av vindar mot stranden och tas emot av en av nymf (våren) som står beredd att klä henne. Afrodite (grekiska: Ἀφροδίτη) är kärlekens och fruktbarhetens gudinna inom den grekiska mytologin.
Ny!!: Planet och Afrodite · Se mer »
Ares
Ares. Staty i Hadrianus villa. Ares (grek. Άρης) var krigets, ursinnets och det besinningslösa våldets gud i grekisk mytologi.
Ny!!: Planet och Ares · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Planet och Asteroid · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Planet och Asteroidbältet · Se mer »
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Ny!!: Planet och Astronomiska symboler · Se mer »
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Ny!!: Planet och Atmosfär · Se mer »
Bergart
Grand Canyon i USA är ett snitt genom ett antal lager av sedimentära bergarter. Bergart är en fast oorganisk substans, som definieras av de mineral som ingår, deras kemiska sammansättning, storlek, form och textur, samt på vilket sätt som den har bildats.
Ny!!: Planet och Bergart · Se mer »
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Ny!!: Planet och Ceres (dvärgplanet) · Se mer »
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Planet och Charon (måne) · Se mer »
Definition av planet
Definitionen av vad som är en planet har varit ämne för en intensiv debatt inom astronomin.
Ny!!: Planet och Definition av planet · Se mer »
Deimos (måne)
Deimos är den yttre av Mars månar och är bland de minsta månarna man känner till i solsystemet.
Ny!!: Planet och Deimos (måne) · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Planet och Dvärgplanet · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Planet och Engelska · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Planet och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Planet och Franska · Se mer »
Gaia
250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504) Gaia (grekiska Γαία) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi Moder jord.
Ny!!: Planet och Gaia · Se mer »
Geocentrisk världsbild
Geocentrism (ovan) och heliocentrism (nedan) Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Den geocentriska världsbilden var den vanliga synen på universums uppbyggnad under antiken och medeltiden, innan den heliocentriska världsbilden fick genomslag på 1500-talet och 1600-talet.
Ny!!: Planet och Geocentrisk världsbild · Se mer »
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Ny!!: Planet och Geologi · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Planet och Gravitation · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Planet och Grekiska · Se mer »
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Ny!!: Planet och Haumea (dvärgplanet) · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Planet och Helium · Se mer »
Hermes
Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén. Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare.
Ny!!: Planet och Hermes · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Planet och Himlakropp · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Planet och Himmelssfären · Se mer »
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Ny!!: Planet och Hydrostatisk jämvikt · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Planet och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Ny!!: Planet och Is · Se mer »
Jordbävning
För filmen "Jordbävningen", se Jordbävningen. Foto taget efter jordbävningskatastrofen i San Francisco 1906 En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären.
Ny!!: Planet och Jordbävning · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Planet och Jorden · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Planet och Jupiter · Se mer »
Jupiters naturliga satelliter
Ganymedes och Callisto. Jupiter har 92 bekräftade månar (februari 2023).
Ny!!: Planet och Jupiters naturliga satelliter · Se mer »
Jupiters ringar
Jupiters ringar är ett ringsystem som kretsar runt planeten Jupiter.
Ny!!: Planet och Jupiters ringar · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Planet och Kärnfusion · Se mer »
Kärnreaktion
En kärnreaktion är en ämnesomvandling där en atomkärna, genom att reagera med en annan partikel, genomgår en förändring och bildar en eller flera produkter.
Ny!!: Planet och Kärnreaktion · Se mer »
Klaudios Ptolemaios
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170, var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten.
Ny!!: Planet och Klaudios Ptolemaios · Se mer »
Kronos
Kronos kastrerar sin far Uranus. Målning av Giorgio Vasari. Kronos (grekiska: Κρόνος) var i grekisk mytologi den yngste av de ursprungliga titanerna.
Ny!!: Planet och Kronos · Se mer »
Lista över småplaneter
Detta är en lista över numrerade småplaneter. I september 2018 hade man upptäckt 789 084 småplaneter varav 523 800 fått ett nummer och 21 778 hade fått ett namn.
Ny!!: Planet och Lista över småplaneter · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Planet och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Planet och Mars (planet) · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Planet och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Planet och Månen · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Planet och Merkurius · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Planet och Metall · Se mer »
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Ny!!: Planet och Meteorit · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Planet och NASA · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Planet och Neptunus · Se mer »
Neptunus naturliga satelliter
350x350px Neptunus har 14 bekräftade månar (2013).
Ny!!: Planet och Neptunus naturliga satelliter · Se mer »
Neptunus ringar
Neptunus har ett svagt ringsystem bestående av flera distinkta ringar, och ovanliga ringbågar som finns Adamsringen.
Ny!!: Planet och Neptunus ringar · Se mer »
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Ny!!: Planet och Omloppsbana · Se mer »
Pegasus (stjärnbild)
Pegasus är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Planet och Pegasus (stjärnbild) · Se mer »
Phobos (måne)
Phobos är den större och inre av Mars månar och har fått sitt namn från den grekiska mytologin efter Phobos, son till krigsguden Ares (Mars i romersk mytologi).
Ny!!: Planet och Phobos (måne) · Se mer »
Planetarisk ring
En planetarisk ring är en ring av stoft och andra små partiklar som kretsar kring en planet i en tunn skivformad region.
Ny!!: Planet och Planetarisk ring · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Planet och Planetesimal · Se mer »
Planetkärna
Stenplaneternas inre En planetkärna är de innersta lagren i en planet.
Ny!!: Planet och Planetkärna · Se mer »
Planetväxel
En enkel planetväxel En planetväxel används här för att öka utgående hastighet. Planetbäraren (grön) drivs av ett ingående moment. Planethjulen (blå) överför utgående moment till solhjulet (gult), eftersom ringhjulet hålls låst. De röda märkena visar lägena före och efter att planetbäraren har vridits ca 30° medurs. En planetväxel är ett sammansatt transmissionsystem, bestående av flera olika transmissionselement, vanligen i form av kugghjul.
Ny!!: Planet och Planetväxel · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Planet och Pluto · Se mer »
Poseidon
treudden. Poseidon är havets, källornas, flodernas och jordbävningarnas gud i grekisk mytologi.
Ny!!: Planet och Poseidon · Se mer »
Protoplanet
Protoplanetär skiva En protoplanet (från grekiskans πρώτος, protos, ”första”) är en föregångare till en planet i dess utveckling.
Ny!!: Planet och Protoplanet · Se mer »
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Ny!!: Planet och Protoplanetär skiva · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Planet och Protostjärna · Se mer »
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Ny!!: Planet och Romanska språk · Se mer »
Rymdstoft
Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.
Ny!!: Planet och Rymdstoft · Se mer »
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Ny!!: Planet och Satellit · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Planet och Saturnus · Se mer »
Saturnus naturliga satelliter
Karta över Saturnus-systemet Saturnus har 146 bekräftade månar.
Ny!!: Planet och Saturnus naturliga satelliter · Se mer »
Saturnus ringar
Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av 280 000 kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka 966 000 kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E. Ringarna består av is (minst 95 %) och grus, och är endast mellan 5 meter och 30 meter tjocka.
Ny!!: Planet och Saturnus ringar · Se mer »
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Ny!!: Planet och Småplanet · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Planet och Solen · Se mer »
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Ny!!: Planet och Solsystem · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Planet och Solsystemet · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Planet och Solvind · Se mer »
Stel kropp
En stel kropp har sex frihetsgrader En stel kropp är inom klassisk mekanik en kropp som ej kan deformeras.
Ny!!: Planet och Stel kropp · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Planet och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Planet och Stjärnbild · Se mer »
Tellus (gudinna)
250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504). Tellus eller Terra var en gudinna inom romersk mytologi.
Ny!!: Planet och Tellus (gudinna) · Se mer »
Uranos
Uranos (grekiska: Ουρανός, Ouranos) var i den grekiska mytologin en himmelsgud, en personifikation av det allt omslutande och befruktande himlavalvet.
Ny!!: Planet och Uranos · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Planet och Uranus · Se mer »
Uranus naturliga satelliter
Några av Uranus månar. Uranus har 27 bekräftade månar, varav de fem största heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.
Ny!!: Planet och Uranus naturliga satelliter · Se mer »
Uranus ringar
Ingen beskrivning.
Ny!!: Planet och Uranus ringar · Se mer »
Väder
Väder är tillståndet i atmosfären. Väder är tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd.
Ny!!: Planet och Väder · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Planet och Väte · Se mer »
Veckodag
Veckodagarna anger dagarnas eller dygnens namn och relativa ordning inom en vecka.
Ny!!: Planet och Veckodag · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Planet och Venus · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Planet och Vulkan · Se mer »
Zeus
Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.
Ny!!: Planet och Zeus · Se mer »
120347 Salacia
120347 Salacia är en transneptunsk asteroid och den största kända småplaneten i Kuiperbältet.
Ny!!: Planet och 120347 Salacia · Se mer »
1995
1995 (MCMXCV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Planet och 1995 · Se mer »
2 Pallas
2 Pallas är den andra asteroiden som upptäckts (efter Ceres).
Ny!!: Planet och 2 Pallas · Se mer »
20000 Varuna
20000 Varuna eller 2000 WR106 är ett objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Planet och 20000 Varuna · Se mer »
225088 Gonggong
225088 Gonggong eller 2007 OR10 är en dvärgplanet i solsystemet av typen SDO.
Ny!!: Planet och 225088 Gonggong · Se mer »
28978 Ixion
28978 Ixion är ett stort objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Planet och 28978 Ixion · Se mer »
3 Juno
3 Juno var den tredje asteroiden som upptäcktes.
Ny!!: Planet och 3 Juno · Se mer »
4 Vesta
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.
Ny!!: Planet och 4 Vesta · Se mer »
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
Ny!!: Planet och 50000 Quaoar · Se mer »
51 Pegasi
51 Pegasi, som är stjärnans Flamsteedbeteckning, eller Helvetios, är en ensam stjärna i stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Planet och 51 Pegasi · Se mer »
6 oktober
6 oktober är den 279:e dagen på året i den gregorianska kalendern (280:e under skottår).
Ny!!: Planet och 6 oktober · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Planet och 90377 Sedna · Se mer »
90482 Orcus
90482 Orcus (fick när den upptäcktes den tillfälliga beteckningen 2004 DW) är en dvärgplanet i Kuiperbältet som upptäcktes den 17 februari, 2004 av M. Brown, C. Trujillo, och D. Rabinowitz vid Palomarobservatoriet.
Ny!!: Planet och 90482 Orcus · Se mer »
