Snabbare tillgång än webbläsare!
259 relationer: Ackretionsskiva, Alfa Centauri, Aluminiumisotoper, Ammoniak, Amor-asteroid, Aphelium, Apollo-asteroid, Apolloprogrammet, Argonisotoper, Ariel (måne), Aristarchos (astronom), Aryabhata, Asteroid, Asteroidbältet, Asteroidbältskomet, Asteroidfamilj, Astronomisk enhet, Astronomiska symboler, Aten-asteroid, Atira-asteroid, Atomkärna, Axellutning, Banelement, Banlutning, Banresonans, Banresonanta objekt i Kuiperbältet, Barnards stjärna, Berg, Bunden rotation, Callisto, Centaur (asteroider), Ceres (dvärgplanet), Charon (måne), Cornell University, Cubewano, Dal, Damokloid, David C. Jewitt, Deimos (måne), Densitet, Deuterium, Diameter, Dubbelasteroid, Dvärgplanet, Dysnomia (måne), E-SDO, Ekliptikan, Elektromagnetisk strålning, Ellips (matematik), Ellipsoid, ..., Enceladus, Epsilon Eridani, Epsilon Eridani b, Eris (dvärgplanet), Europa (måne), Excentricitet, Exoplanet, Galaktiskt år, Galax, Galileo Galilei, Ganymedes (måne), Gasjätte, Gejser, Geocentrisk världsbild, Geomagnetisk storm, Gravitation, Griqua-asteroid, GV-stjärna, Hale–Bopp, Halleys komet, Halv storaxel, Haumea (dvärgplanet), Heliocentrisk världsbild, Helium, Helium-3, Heliumisotoper, Herkules (stjärnbild), Hertzsprung–Russell-diagram, Hilda-asteroid, Hillsfär, Himlakropp, Huvudserien, Hydra (måne), Hydrosfären, Hydrostatisk jämvikt, Hyperbol, Internationella astronomiska unionen, Interplanetära magnetfältet, Interplanetära mediet, Interstellära mediet, Io (måne), Isaac Newton, Isotop, Isvulkan, Järn, Johannes Kepler, Jonisering, Jorden, Jordens atmosfär, Jordens magnetfält, Jordmassa, Jordnära objekt, Jupiter, Jupiters naturliga satelliter, Kalcium, Kärnfusion, Keplers lagar, Kerberos (måne), Kiselisotoper, Koldioxid, Kolisotoper, Koma (astronomi), Komet, Konjunktion (astronomi), Koronamassutkastning, Kosmiska partiklar, Kreutz-gruppen, Kuiperbältet, Kväve, Kväveisotoper, Lagrangepunkt, Lalande 21185, Liv, Ljus, Ljusår, Lokala bubblan, Lokala interstellära molnet, Luminositet, Luyten 726-8, Magnesiumisotoper, Magnetosfär, Makemake (dvärgplanet), Mars (planet), Mars naturliga satelliter, Massa, Masscentrum, Måne, Månen, Merkurius, Metall, Metallicitet, Metan, Meteoroid, Meter per sekund, Michael E. Brown, Miranda (måne), Molekylmoln, Moln, NASA, Natriumisotoper, Nedslagskrater, Neonisotoper, Neptunus, Neptunus naturliga satelliter, Nickel, Nicolaus Copernicus, Nix (måne), Oberon (måne), Olympus Mons, Omloppsbana, Oorts kometmoln, Opposition (astronomi), Orionarmen, Orionnebulosan, Perihelium, Perturbation (astronomi), Phobos (måne), Pioneer 10, Pioneer 11, Planet, Planetarisk nebulosa, Planetarisk ring, Planetarium, Planetesimal, Plasma, Plattektonik, Pluto, Plutoid, Plutos naturliga satelliter, Polarsken, Protium, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Proxima Centauri, Röd dvärg, Röd jätte, Rörelsemängdsmoment, Retrograd rörelse, Rymden, Rymdkolonisering, Rymdsond, Rymdstoft, Rymdväder, Sandstorm, Saturnus, Saturnus naturliga satelliter, Saturnus ringar, Scattered disc, Sednoid, Sfär, Silikat, Sirius, Småplanet, Solen, Solfackla, Solsystem, Solvind, Spektraltyp, Stavgalax, Stenplanet, Stjärna, Stora röda fläcken, Styx (måne), Sublimering, Supernova, Svavelisotoper, Sweden Solar System, Synliga spektrum, Syre, Syreisotoper, T Tauri-stjärna, Tau Ceti, Teleskop, Titan (måne), Titania, Titius–Bodes lag, Transneptunskt objekt, Triton (måne), Trojansk asteroid, Umbriel, Universum, Uranus, Uranus naturliga satelliter, Valles Marineris, Vatten, Väte, Växthusgas, Vega (stjärna), Venus, Vintergatan, Vit dvärg, Voyager 1, Voyager 2, Voyagerprogrammet, Vulkan, Wolf 359, Zodiakalljus, 10 Hygiea, 10199 Chariklo, 15760 Albion, 1600-talet, 20000 Varuna, 2012 VP113, 2060 Chiron, 4 Vesta, 50000 Quaoar, 5335 Damocles, 90377 Sedna, 90482 Orcus. Förläng index (209 mer) »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Solsystemet och Ackretionsskiva · Se mer »
Alfa Centauri
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol.
Ny!!: Solsystemet och Alfa Centauri · Se mer »
Aluminiumisotoper
Aluminiumisotoper är isotoper av grundämnet aluminium (Al), det vill säga atomer och kärnor med 13 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Aluminiumisotoper · Se mer »
Ammoniak
Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.
Ny!!: Solsystemet och Ammoniak · Se mer »
Amor-asteroid
Amor-asteroider är en kategori av jordnära asteroider som är namngivna efter asteroiden 1221 Amor.
Ny!!: Solsystemet och Amor-asteroid · Se mer »
Aphelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Aphelium (uttal:, även) är den punkt i en himlakropps bana eller den tidpunkt då den befinner sig längst bort från solen (helios).
Ny!!: Solsystemet och Aphelium · Se mer »
Apollo-asteroid
Apolloasteroiderna (visas grönt). Solen är i centrum, med planeterna Merkurius (grå), Venus (svart), jorden (blå), och Mars (röd). Apollo-asteroiderna är en kategori av jordnära asteroider som har fått namn efter den först upptäckta asteroiden i kategorin: 1862 Apollo, upptäckt av Karl Wilhelm Reinmuth.
Ny!!: Solsystemet och Apollo-asteroid · Se mer »
Apolloprogrammet
John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.
Ny!!: Solsystemet och Apolloprogrammet · Se mer »
Argonisotoper
Argonisotoper är isotoper av grundämnet argon (Ar), det vill säga atomer och kärnor med 18 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Argonisotoper · Se mer »
Ariel (måne)
Ariel är en av Uranus månar.
Ny!!: Solsystemet och Ariel (måne) · Se mer »
Aristarchos (astronom)
Aristarchos, staty vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki Aristarchos från Samos, född omkring 310 f Kr, död 230 f Kr, var en grekisk astronom och matematiker.
Ny!!: Solsystemet och Aristarchos (astronom) · Se mer »
Aryabhata
Aryabhata, född i Pataliputra år 476, död 550, var en känd indisk astronom och matematiker.
Ny!!: Solsystemet och Aryabhata · Se mer »
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Ny!!: Solsystemet och Asteroid · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Solsystemet och Asteroidbältet · Se mer »
Asteroidbältskomet
Asteroidbältskometerna är en relativt nyupptäckt kategori av kometer som har funnits i det inre av solsystemet sedan detta skapades för 4,6 miljarder år sedan.
Ny!!: Solsystemet och Asteroidbältskomet · Se mer »
Asteroidfamilj
En asteroidfamilj är en grupp asteroider som har nästan samma banelement (främst halv storaxel, excentricitet och inklination).
Ny!!: Solsystemet och Asteroidfamilj · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Solsystemet och Astronomisk enhet · Se mer »
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Ny!!: Solsystemet och Astronomiska symboler · Se mer »
Aten-asteroid
Aten-asteroider är en grupp av jordnära objekt uppkallade efter den först upptäckta asteroiden i gruppen (2062 Aten).
Ny!!: Solsystemet och Aten-asteroid · Se mer »
Atira-asteroid
Atira-asteroiderna eller Apohele-asteroiderna är en underkategori av Aten-asteroiderna.
Ny!!: Solsystemet och Atira-asteroid · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Solsystemet och Atomkärna · Se mer »
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Ny!!: Solsystemet och Axellutning · Se mer »
Banelement
Banelement. Banelement är element som tillsammans representerar en kretsbana i vilken rörelsen sker enligt Keplers ekvation.
Ny!!: Solsystemet och Banelement · Se mer »
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Ny!!: Solsystemet och Banlutning · Se mer »
Banresonans
galileiska månarnas omloppsbanor runt Jupiter har en 4:2:1 resonans I celesta mekaniken uppstår en banresonans när två kretsande kroppar påverkar varann på ett regelbundet periodiskt sätt, vanligtvis därför att deras omloppstider är relaterade till kvoten mellan två små heltal.
Ny!!: Solsystemet och Banresonans · Se mer »
Banresonanta objekt i Kuiperbältet
Fördelning av transneptunska objekt. Objekt i resonans är färgade i rött. Med banresonanta objekt menas här objekt som har medelrörelseresonans med Neptunus omloppsbana.
Ny!!: Solsystemet och Banresonanta objekt i Kuiperbältet · Se mer »
Barnards stjärna
Barnards stjärna (Velox Barnardi / Barnards pilstjärna) är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året).
Ny!!: Solsystemet och Barnards stjärna · Se mer »
Berg
Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien. Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning.
Ny!!: Solsystemet och Berg · Se mer »
Bunden rotation
På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.
Ny!!: Solsystemet och Bunden rotation · Se mer »
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Ny!!: Solsystemet och Callisto · Se mer »
Centaur (asteroider)
Fördelningen av asteroider i det yttre solsystemet. De orangea prickarna är centaurer medan de gröna är objekt i Kuiperbältet. Centaur är en klass av isiga planetoider namngiven efter den mytiska rasen kentaur.
Ny!!: Solsystemet och Centaur (asteroider) · Se mer »
Ceres (dvärgplanet)
Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs; symbol) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi.
Ny!!: Solsystemet och Ceres (dvärgplanet) · Se mer »
Charon (måne)
Bild på Charon tagen 14 juli 2015 på 74 176 km höjd sådan den skulle te sig för det mänskliga ögat. Charon är den största av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Solsystemet och Charon (måne) · Se mer »
Cornell University
Cornell University (/kɔːrˈnɛl/) är ett framstående universitet beläget i Ithaca i delstaten New York i USA.
Ny!!: Solsystemet och Cornell University · Se mer »
Cubewano
En cubewano är ett astronomiskt objekt i Kuiperbältet som kretsar kring solen utanför Neptunus i en bana som har halva storaxeln i storleksordning 40–50 astronomiska enheter och inte är under påverkan av någon av de stora planeternas gravitation.
Ny!!: Solsystemet och Cubewano · Se mer »
Dal
Fljótsdalur i regionen Austurland på östra Island. Valles Calchaquíes, nordöstra Argentina. En dal är en långsträckt fördjupning i jordytan, som är begränsad av höjder, bergväggar eller jordtäckta sluttningar.
Ny!!: Solsystemet och Dal · Se mer »
Damokloid
Damokloider är en kategori asteroider karaktäriserade av en omloppsbana som liknar den hos Halleys komet eller långperiodiska kometer med en hög excentricitet, men som saknar den för kometer typiska koman och svansen.
Ny!!: Solsystemet och Damokloid · Se mer »
David C. Jewitt
David C. Jewitt, född 1958 i England, är en professor i astronomi vid UCLA och tidigare innehavare av en professorstjänst vid University of Hawaii.
Ny!!: Solsystemet och David C. Jewitt · Se mer »
Deimos (måne)
Deimos är den yttre av Mars månar och är bland de minsta månarna man känner till i solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Deimos (måne) · Se mer »
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Ny!!: Solsystemet och Densitet · Se mer »
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Ny!!: Solsystemet och Deuterium · Se mer »
Diameter
alt.
Ny!!: Solsystemet och Diameter · Se mer »
Dubbelasteroid
Teckning föreställande dubbelasteroiden 90 Antiope En dubbelasteroid är ett begrepp för två asteroider vars omloppsbanor bildar ett masscentrum, som en dubbelstjärna.
Ny!!: Solsystemet och Dubbelasteroid · Se mer »
Dvärgplanet
Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring en sol, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.
Ny!!: Solsystemet och Dvärgplanet · Se mer »
Dysnomia (måne)
Ingen beskrivning.
Ny!!: Solsystemet och Dysnomia (måne) · Se mer »
E-SDO
En konstnärs bild av Sedna E-SDO en förkortning för: Extended Scattered Disc Object är en del av den övergripande gruppen av Transneptunska objekt.
Ny!!: Solsystemet och E-SDO · Se mer »
Ekliptikan
Solens väg över himmelssfären (röd) Ekliptikan är den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året.
Ny!!: Solsystemet och Ekliptikan · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Solsystemet och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Ellips (matematik)
halva konjugataxeln och ''c'' halva avståndet mellan brännpunkterna plan och en kon är en ellips En ellips är den geometriska orten för en punkt, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna, har en konstant summa.
Ny!!: Solsystemet och Ellips (matematik) · Se mer »
Ellipsoid
En 3D-representation av en ellipsoid. Ellipsoid är en buktig yta av 2:a graden, med tre i allmänhet olika axlar.
Ny!!: Solsystemet och Ellipsoid · Se mer »
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Solsystemet och Enceladus · Se mer »
Epsilon Eridani
Ran eller Epsilon Eridani (ε Eri / ε Eridani / Epsilon i Floden Eridanus) är en huvudseriestjärna och en roterande variabel av BY Dra-typ (BY)i stjärnbilden Eridanus.
Ny!!: Solsystemet och Epsilon Eridani · Se mer »
Epsilon Eridani b
Epsilon Eridani b, eller Ægir, är en exoplanet vid Epsilon Eridani, som upptäcktes 2000 av ett forskarlag lett av Artie Hatzes.
Ny!!: Solsystemet och Epsilon Eridani b · Se mer »
Eris (dvärgplanet)
Eris (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet upptäckt 5 januari 2005 av Chad Trujillo, David L Rabinowitz och Michael E. Brown med hjälp av foton tagna 21 oktober 2003.
Ny!!: Solsystemet och Eris (dvärgplanet) · Se mer »
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Ny!!: Solsystemet och Europa (måne) · Se mer »
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Ny!!: Solsystemet och Excentricitet · Se mer »
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Ny!!: Solsystemet och Exoplanet · Se mer »
Galaktiskt år
Illustration av Vintergatan från NASA. Galaktiskt år, gå, kallas den tid det tar för solen att fullborda ett varv kring Vintergatans centrum, uppskattningsvis mellan 225 och 250 miljoner år.
Ny!!: Solsystemet och Galaktiskt år · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Solsystemet och Galax · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Solsystemet och Galileo Galilei · Se mer »
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Ganymedes (måne) · Se mer »
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Ny!!: Solsystemet och Gasjätte · Se mer »
Gejser
Schematisk bild av en gejser. Berget i brottzonen (i centrum) släpper igenom värme som hettar upp vatten i en hålighet nära ytan. Great Fountain Geyser i Yellowstone nationalpark. Old Faithful i Yellowstone nationalpark. Gejser (från isländska källan Geysir, "den framvällande") är en het källa som regelbundet kastar upp en fontän av kokande vatten och vattenånga.
Ny!!: Solsystemet och Gejser · Se mer »
Geocentrisk världsbild
Geocentrism (ovan) och heliocentrism (nedan) Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Den geocentriska världsbilden var den vanliga synen på universums uppbyggnad under antiken och medeltiden, innan den heliocentriska världsbilden fick genomslag på 1500-talet och 1600-talet.
Ny!!: Solsystemet och Geocentrisk världsbild · Se mer »
Geomagnetisk storm
En geomagnetisk storm (även kallad magnetisk storm) är ett rymdväderfenomen i jordens magnetosfär orsakad av en chockvåg i solvinden, i sin tur orsakad av någon form av solaktivitet, vanligen en koronamassutkastning eller en höghastighetsvind från ett koronahål.
Ny!!: Solsystemet och Geomagnetisk storm · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Solsystemet och Gravitation · Se mer »
Griqua-asteroid
Griqua-asteroiderna är en kategori av asteroider som har sin omloppsbana i asteroidbältet mellan 3,1 och 3,27 AU från solen.
Ny!!: Solsystemet och Griqua-asteroid · Se mer »
GV-stjärna
En GV-stjärna är en stjärna i huvudserien, av luminositetsklass V, med en massa av 0,84 till 1,15 M☉ och en yttemperatur på 5 300 till 6 000 K. Solen är en sådan stjärna.
Ny!!: Solsystemet och GV-stjärna · Se mer »
Hale–Bopp
Hale–Bopp, formellt betecknad C/1995 O1, är en komet som var en av de mest observerade kometerna under 1900-talet.
Ny!!: Solsystemet och Hale–Bopp · Se mer »
Halleys komet
Bayeuxtapeten med Halleys komet 1066; ''isti mirant stella''. Omloppsbana för Halleys komet. Storlekar och banor är inte skalenliga. Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley.
Ny!!: Solsystemet och Halleys komet · Se mer »
Halv storaxel
Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.
Ny!!: Solsystemet och Halv storaxel · Se mer »
Haumea (dvärgplanet)
Haumea (symbol), tidigare känd som 2003 EL61 med smeknamnet "Santa", är en dvärgplanet i Kuiperbältet, med ungefär en tredjedel av Plutos massa.
Ny!!: Solsystemet och Haumea (dvärgplanet) · Se mer »
Heliocentrisk världsbild
Geocentrism (ovan) och heliocentrism (nedan) Den heliocentriska världsbilden är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om.
Ny!!: Solsystemet och Heliocentrisk världsbild · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Solsystemet och Helium · Se mer »
Helium-3
Helium-3, He-3, ibland tralphium, är en stabil isotop av helium vars kärna består av två protoner och en neutron.
Ny!!: Solsystemet och Helium-3 · Se mer »
Heliumisotoper
Heliumisotoper är isotoper av grundämnet helium (He), det vill säga atomer och kärnor med 2 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Heliumisotoper · Se mer »
Herkules (stjärnbild)
Herkules (Hercules på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Solsystemet och Herkules (stjärnbild) · Se mer »
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Ny!!: Solsystemet och Hertzsprung–Russell-diagram · Se mer »
Hilda-asteroid
153 Hilda är en typisk Hilda-asteroid med sitt aphelium alternerande mellan Jupiters lagrangepunkter Hilda-asteroiderna är en kategori asteroider i den yttre delen av asteroidbältet.
Ny!!: Solsystemet och Hilda-asteroid · Se mer »
Hillsfär
Ett konturdiagram som visar gravitationspotentiallinjer för ett tvåkropparssystem. Hillsfärerna är de cirkelformade områdena runt de båda stora massorna. En Hillssfär är volymen kring en himlakropp (till exempel en planet) där kroppen gravitationellt dominerar attraktionen av satelliter, över andra större himlakroppar (till exempel en stjärna) som den själv befinner sig i en omloppsbana runt.
Ny!!: Solsystemet och Hillsfär · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Solsystemet och Himlakropp · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Solsystemet och Huvudserien · Se mer »
Hydra (måne)
Hydra (S/2005 P1) är en av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Solsystemet och Hydra (måne) · Se mer »
Hydrosfären
440x440px Is och hav ingår i hydrosfären, på bilden kan man se Ross shelfis. Vattnet i molnen ingår i hydrosfären Hydrosfären (efter grekiska hydros.
Ny!!: Solsystemet och Hydrosfären · Se mer »
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Ny!!: Solsystemet och Hydrostatisk jämvikt · Se mer »
Hyperbol
Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.
Ny!!: Solsystemet och Hyperbol · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Solsystemet och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Interplanetära magnetfältet
Det interplanetära magnetfältet (IMF) är det magnetiska fältet i rymden mellan himlakropparna i solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Interplanetära magnetfältet · Se mer »
Interplanetära mediet
Den så kallade Parkerspiralen, som orsakas av solens magnetfält, är ett exempel på interplanetärt medium. Interplanetarisk materia eller det interplanetära mediet är det plasma och de små, fasta stoftpartiklar som finns i rymden mellan planeterna i vårt (eller andra) solsystem.
Ny!!: Solsystemet och Interplanetära mediet · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Solsystemet och Interstellära mediet · Se mer »
Io (måne)
Io är den tredje största av Jupiters månar.
Ny!!: Solsystemet och Io (måne) · Se mer »
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Ny!!: Solsystemet och Isaac Newton · Se mer »
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Isotop · Se mer »
Isvulkan
Titan, kan vara en isvulkan. En isvulkan (även kryovulkan från grekiskans kryo, "kall") är en vulkan som består av is.
Ny!!: Solsystemet och Isvulkan · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Solsystemet och Järn · Se mer »
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Ny!!: Solsystemet och Johannes Kepler · Se mer »
Jonisering
Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.
Ny!!: Solsystemet och Jonisering · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Jorden · Se mer »
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Ny!!: Solsystemet och Jordens atmosfär · Se mer »
Jordens magnetfält
Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.
Ny!!: Solsystemet och Jordens magnetfält · Se mer »
Jordmassa
Jorden fotograferad av NASA. Jordmassa (M🜨) är en måttenhet som motsvarar jordens massa, 1 M🜨.
Ny!!: Solsystemet och Jordmassa · Se mer »
Jordnära objekt
VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.
Ny!!: Solsystemet och Jordnära objekt · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Solsystemet och Jupiter · Se mer »
Jupiters naturliga satelliter
Ganymedes och Callisto. Jupiter har 92 bekräftade månar (februari 2023).
Ny!!: Solsystemet och Jupiters naturliga satelliter · Se mer »
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ny!!: Solsystemet och Kalcium · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Solsystemet och Kärnfusion · Se mer »
Keplers lagar
Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).
Ny!!: Solsystemet och Keplers lagar · Se mer »
Kerberos (måne)
Kerberos (S/2011 P1 eller P4) är en av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Solsystemet och Kerberos (måne) · Se mer »
Kiselisotoper
Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Kiselisotoper · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Solsystemet och Koldioxid · Se mer »
Kolisotoper
Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Kolisotoper · Se mer »
Koma (astronomi)
Tydlig koma på kometen Neat.Koma (från grekiskans komē 'hår') kallas den nebulosiska utvecklingen runt en kometkärna.
Ny!!: Solsystemet och Koma (astronomi) · Se mer »
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Ny!!: Solsystemet och Komet · Se mer »
Konjunktion (astronomi)
Tre dagar med konjunktion mellan Månen och Venus. Konjunktion (Konjunktion) kallas det när två himlakroppar syns nära varandra eller framför den ena på himlen, närmare bestämt när båda har samma rektascension.
Ny!!: Solsystemet och Konjunktion (astronomi) · Se mer »
Koronamassutkastning
Koronamassutkastning 31 augusti 2012 Koronamassutkastning, ofta förkortat CME efter engelskans coronal mass ejection, inträffar då mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden till följd av stora explosioner på solens yta.
Ny!!: Solsystemet och Koronamassutkastning · Se mer »
Kosmiska partiklar
De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.
Ny!!: Solsystemet och Kosmiska partiklar · Se mer »
Kreutz-gruppen
Målning från Tasmanien av kometen C/1843 D1, en berömd medlem av Kreutz-gruppen. Kreutz-gruppen (engelska: Kreutz Sungrazers) är en familj av så kallade solstrykande kometer som rör sig mycket nära solen.
Ny!!: Solsystemet och Kreutz-gruppen · Se mer »
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Ny!!: Solsystemet och Kuiperbältet · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Solsystemet och Kväve · Se mer »
Kväveisotoper
Kväveisotoper är isotoper av grundämnet kväve (N), det vill säga atomer och kärnor med 7 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Kväveisotoper · Se mer »
Lagrangepunkt
En konturplot av den effektiva gravitationella potentialen för ett två-kropparssystem (här jorden och solen) med de fem Lagrangepunkterna inritade. Fritt rörliga kroppar rör sig längs en kontur. miniatyr Lagrangepunkter, uppkallade efter Joseph-Louis Lagrange, är punkter i ett roterande system med två stora himlakroppar, till exempel jorden och solen, där deras gravitation tar ut varandra så att ett mindre föremål som befinner sig i en Lagrangepunkt har samma omloppstid som den mindre himlakroppen.
Ny!!: Solsystemet och Lagrangepunkt · Se mer »
Lalande 21185
Lalande 21185 är en röd dvärg i stjärnbilden Stora björnen och den ljusstarkaste röda dvärgen på norra stjärnhimlen, med magnitud 7,52.
Ny!!: Solsystemet och Lalande 21185 · Se mer »
Liv
hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.
Ny!!: Solsystemet och Liv · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Solsystemet och Ljus · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Solsystemet och Ljusår · Se mer »
Lokala bubblan
Konstnärs föreställning av Lokala bubblan (med Solen och Beta Canis Majoris) samt Loop I-bubblan (med Antares). 3D-variant. Lokala bubblan är den del av Orionarmen i Vintergatan, som innehåller Lokala interstellära molnet och G-molnet Rymdobservatoriet Cosmic Hot Interstellar Plasma Spectrometer (CHIPS eller CHIPSat), som skickades iväg i februari 2003, och användes fram till april 2008, upptäckte varm gas inom Lokala bubblan.
Ny!!: Solsystemet och Lokala bubblan · Se mer »
Lokala interstellära molnet
Lokala interstellära molnet. Lokala interstellära molnet och G-molnet Lokala interstellära molnet är ett interstellärt moln där Solsystemet för närvarande passerar.
Ny!!: Solsystemet och Lokala interstellära molnet · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Solsystemet och Luminositet · Se mer »
Luyten 726-8
Luyten 726-8 (eller Gliese 65) är en dubbelstjärna som tillhör jordens närmaste grannar bland stjärnorna.
Ny!!: Solsystemet och Luyten 726-8 · Se mer »
Magnesiumisotoper
Magnesiumisotoper är isotoper av grundämnet magnesium (Mg), det vill säga atomer och kärnor med 12 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Magnesiumisotoper · Se mer »
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Ny!!: Solsystemet och Magnetosfär · Se mer »
Makemake (dvärgplanet)
Makemake, officiell beteckning 136472 Makemake (symbol), är den tredje största kända dvärgplaneten i Solsystemet och ett av de två största klassiska kuiperbältsobjekten (cubewanos).
Ny!!: Solsystemet och Makemake (dvärgplanet) · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Solsystemet och Mars (planet) · Se mer »
Mars naturliga satelliter
Phobos och Deimos omloppsbanor (i skala), sett ovanför Mars nordpol. Jämförelse av Phobos (ovan) och Deimos (nedan) storlek. Planeten Mars har två kända månar, Phobos och Deimos.
Ny!!: Solsystemet och Mars naturliga satelliter · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Solsystemet och Massa · Se mer »
Masscentrum
Leksak med lägsta lägesenergi i stående position Inom fysiken och dess tillämpningar är en kropps masscentrum positionen för det med avseende på delarnas massa viktade medelvärdet av beståndsdelarnas positioner.
Ny!!: Solsystemet och Masscentrum · Se mer »
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Ny!!: Solsystemet och Måne · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Månen · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Solsystemet och Merkurius · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Solsystemet och Metall · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Solsystemet och Metallicitet · Se mer »
Metan
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4.
Ny!!: Solsystemet och Metan · Se mer »
Meteoroid
En meteoroid som har tagit sig igenom jordens atmosfär och landat på marken kallas meteorit, som denna, Willamette-meteoriten. En meteoroid (eller meteorid) är ett litet interplanetärt objekt av sandkorns- till klippblocksstorlek.
Ny!!: Solsystemet och Meteoroid · Se mer »
Meter per sekund
Meter per sekund eller meter i sekunden, betecknat m/s, inom väder och sjöfart även kallat sekundmeter, är en härledd SI-enhet för hastighet.
Ny!!: Solsystemet och Meter per sekund · Se mer »
Michael E. Brown
Michael E. Brown, född 5 juni 1965 i Huntsville, Alabama, är en amerikansk astronom och professor i astronomi vid California Institute of Technology sedan 2002.
Ny!!: Solsystemet och Michael E. Brown · Se mer »
Miranda (måne)
Miranda (även Uranus V) är en av Uranus månar.
Ny!!: Solsystemet och Miranda (måne) · Se mer »
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Ny!!: Solsystemet och Molekylmoln · Se mer »
Moln
Bymoln av typen cumulonimbus capillatus arcus över Enschede, Nederländerna. Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
Ny!!: Solsystemet och Moln · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Solsystemet och NASA · Se mer »
Natriumisotoper
Natriumisotoper är isotoper av grundämnet natrium (Na), det vill säga atomer och kärnor med 11 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Natriumisotoper · Se mer »
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Ny!!: Solsystemet och Nedslagskrater · Se mer »
Neonisotoper
Neonisotoper är isotoper av grundämnet neon (Ne), det vill säga atomer och kärnor med 10 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Neonisotoper · Se mer »
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Ny!!: Solsystemet och Neptunus · Se mer »
Neptunus naturliga satelliter
350x350px Neptunus har 14 bekräftade månar (2013).
Ny!!: Solsystemet och Neptunus naturliga satelliter · Se mer »
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Ny!!: Solsystemet och Nickel · Se mer »
Nicolaus Copernicus
Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen (nuvarande Toruń i Polen), död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.
Ny!!: Solsystemet och Nicolaus Copernicus · Se mer »
Nix (måne)
Upptäcktsbilden av S/2005 P 2. Nix (S/2005 P2) är en av dvärgplaneten Plutos fem kända månar.
Ny!!: Solsystemet och Nix (måne) · Se mer »
Oberon (måne)
Oberon är en av Uranus månar.
Ny!!: Solsystemet och Oberon (måne) · Se mer »
Olympus Mons
Olympus Mons är planeten Mars största vulkan, och det högsta kända berget i solsystemet och hittills funnet i universum.
Ny!!: Solsystemet och Olympus Mons · Se mer »
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Ny!!: Solsystemet och Omloppsbana · Se mer »
Oorts kometmoln
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Oorts kometmoln · Se mer »
Opposition (astronomi)
Inom sfärisk astronomi, sägs två himlakroppar ligga i opposition när de befinner sig på motsatta sidor av himlen, sett från en given plats (oftast jorden).
Ny!!: Solsystemet och Opposition (astronomi) · Se mer »
Orionarmen
Vintergatans spiralarmar. Orionarmen, även kallad Orion-Cygnusarmen eller Lokala armen, är en liten spiralarm i Vintergatan.
Ny!!: Solsystemet och Orionarmen · Se mer »
Orionnebulosan
Orionnebulosan, även kallad M42 - Messier 42, eller NGC 1976, är en ljusstark nebulosa i Orions stjärnbild.
Ny!!: Solsystemet och Orionnebulosan · Se mer »
Perihelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Perihelium är den punkt där en himlakropp som rör sig runt en sol (helios) befinner sig närmast solen.
Ny!!: Solsystemet och Perihelium · Se mer »
Perturbation (astronomi)
Vektordiagram som visar hur solen påverkar månens bana runt jorden. Röda vektorerna illustrerar den perturbation som solen utövar på månen vid olika ställen i månbanan. Perturbation är en term som används inom astronomi för att beskriva hur en kropps omloppsbana påverkas av andra kroppars gravitation.
Ny!!: Solsystemet och Perturbation (astronomi) · Se mer »
Phobos (måne)
Phobos är den större och inre av Mars månar och har fått sitt namn från den grekiska mytologin efter Phobos, son till krigsguden Ares (Mars i romersk mytologi).
Ny!!: Solsystemet och Phobos (måne) · Se mer »
Pioneer 10
11 Pioneer 10 är en rymdsond som är del av Pioneerprogrammet.
Ny!!: Solsystemet och Pioneer 10 · Se mer »
Pioneer 11
Pioneer 11 är en rymdsond som inom Pioneerprogrammet sändes ut i rymden 1973 för att utforska planeterna Jupiter och Saturnus.
Ny!!: Solsystemet och Pioneer 11 · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Solsystemet och Planet · Se mer »
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Ny!!: Solsystemet och Planetarisk nebulosa · Se mer »
Planetarisk ring
En planetarisk ring är en ring av stoft och andra små partiklar som kretsar kring en planet i en tunn skivformad region.
Ny!!: Solsystemet och Planetarisk ring · Se mer »
Planetarium
Planetarium i Maksim Gorkij-parken i Minsk Ett planetarium är en modell av solsystemet och rymden.
Ny!!: Solsystemet och Planetarium · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Solsystemet och Planetesimal · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Solsystemet och Plasma · Se mer »
Plattektonik
Tektoniska plattor, med nutida landytor utritade. Plattektonik, egentligen platt-tektonik, (från grekiskans τεκτων, tekton, "en som skapar") är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter inte är oföränderligt positionerade på jordens yta utan rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Ny!!: Solsystemet och Plattektonik · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Pluto · Se mer »
Plutoid
Pluto är en plutoid. En plutoid eller isdvärg är en transneptunisk dvärgplanet, det vill säga en dvärgplanet som kretsar kring solen utanför Neptunus bana, i det så kallade kuiperbältet.
Ny!!: Solsystemet och Plutoid · Se mer »
Plutos naturliga satelliter
Bild av Plutosystemet taget av Rymdteleskopet Hubble Dvärgplaneten Plutos fem kända månar är Charon, Nix, Hydra, Kerberos och Styx.
Ny!!: Solsystemet och Plutos naturliga satelliter · Se mer »
Polarsken
Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär.
Ny!!: Solsystemet och Polarsken · Se mer »
Protium
Förenklad modell av Protium, protonen är röd på bilden och elektronen blå. Protium (av grekiska protos.
Ny!!: Solsystemet och Protium · Se mer »
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Ny!!: Solsystemet och Protoplanetär skiva · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Solsystemet och Protostjärna · Se mer »
Proxima Centauri
Proxima Centauri i storleksjämförelse med solen och Alfa Centauri A och B. Proxima Centauri fotograferad 2013 av Rymdteleskopet Hubble. Proxima Centauri (Latinets proxima.
Ny!!: Solsystemet och Proxima Centauri · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Solsystemet och Röd dvärg · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Solsystemet och Röd jätte · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Solsystemet och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Retrograd rörelse
Den röda satelliten rör sig medurs runt den blå-svarta planeten, som roterar moturs. Eftersom rörelse och rotation är åt olika håll är banan retrograd. mars (röd), tycks den yttre planeten tillfälligtvis röra sig bakåt över himlen. Retrograd rörelse är när en himlakropp går "baklänges" i omloppsbana runt en central himlakropp.
Ny!!: Solsystemet och Retrograd rörelse · Se mer »
Rymden
Rymden, ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.
Ny!!: Solsystemet och Rymden · Se mer »
Rymdkolonisering
Rymdkolonisering är en tänkt process som ännu inte har ägt rum någonstans.
Ny!!: Solsystemet och Rymdkolonisering · Se mer »
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Ny!!: Solsystemet och Rymdsond · Se mer »
Rymdstoft
Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.
Ny!!: Solsystemet och Rymdstoft · Se mer »
Rymdväder
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär påverkas av solutbrott. Variationer på solen och i solvinden är rymdvädrets viktigaste drivkrafter. Bild:NASA Rymdväder är de ständigt skiftande förhållandena i rymdplasmat runt jorden.
Ny!!: Solsystemet och Rymdväder · Se mer »
Sandstorm
En sandstorm som närmar sig Al Asad i Irak i april 2005. En sandstorm är ett meteorologiskt fenomen som förekommer i torra och halvtorra områden med stora mängder finkornig sand och damm.
Ny!!: Solsystemet och Sandstorm · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Saturnus · Se mer »
Saturnus naturliga satelliter
Karta över Saturnus-systemet Saturnus har 146 bekräftade månar.
Ny!!: Solsystemet och Saturnus naturliga satelliter · Se mer »
Saturnus ringar
Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av 280 000 kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka 966 000 kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E. Ringarna består av is (minst 95 %) och grus, och är endast mellan 5 meter och 30 meter tjocka.
Ny!!: Solsystemet och Saturnus ringar · Se mer »
Scattered disc
banresonanta objekt och SDO. 136199 Eris, det mest kända SDO:t. Scattered disc är en avlägsen del av solsystemet som består av mindre isplaneter kända som scattered disc-objekt (SDO).
Ny!!: Solsystemet och Scattered disc · Se mer »
Sednoid
En sednoid är ett Transneptunskt objekt med ett perihelium större än 50 AU och har en halv storaxel större än 150 AU.
Ny!!: Solsystemet och Sednoid · Se mer »
Sfär
En 2-dimensionell projektion av en sfär En sfär är en klotformad kropps yta.
Ny!!: Solsystemet och Sfär · Se mer »
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Ny!!: Solsystemet och Silikat · Se mer »
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Solsystemet och Sirius · Se mer »
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Ny!!: Solsystemet och Småplanet · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Solsystemet och Solen · Se mer »
Solfackla
En solfackla är ett ljusare, och därmed hetare, område på solens yta.
Ny!!: Solsystemet och Solfackla · Se mer »
Solsystem
En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.
Ny!!: Solsystemet och Solsystem · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Solvind · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: Solsystemet och Spektraltyp · Se mer »
Stavgalax
Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.
Ny!!: Solsystemet och Stavgalax · Se mer »
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Ny!!: Solsystemet och Stenplanet · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Solsystemet och Stjärna · Se mer »
Stora röda fläcken
Stora röda fläcken fotograferad 1979 av Voyager 1. Närbild på Stora röda fläcken från 8 000 kilometers avstånd den 11 juli 2017. Stora röda fläcken är ett stort röd- eller brunfärgat anticykloniskt stormsystem i planeten Jupiters atmosfär vid 22:a breddgraden söder om Jupiters ekvator, som har pågått minst och kanske så mycket som år.
Ny!!: Solsystemet och Stora röda fläcken · Se mer »
Styx (måne)
Styx (S/2012 (134340) 1) är en av Plutos fem kända månar.
Ny!!: Solsystemet och Styx (måne) · Se mer »
Sublimering
Sublimering av torris. Sublimation (även sublimering) är ett ämnes direkta övergång från aggregationstillståndet fast form till gasform, utan att passera mellanfasen flytande form.
Ny!!: Solsystemet och Sublimering · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Solsystemet och Supernova · Se mer »
Svavelisotoper
Svavelisotoper är isotoper av grundämnet svavel (S), det vill säga atomer och kärnor med 16 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Svavelisotoper · Se mer »
Sweden Solar System
Sweden Solar System (förkortat SSS) är en svensk skalmodell av solsystemet.
Ny!!: Solsystemet och Sweden Solar System · Se mer »
Synliga spektrum
Det elektromagnetiska spektrumet Det synliga spektrum är den delen av det elektromagnetiska spektrumet som människans öga kan uppfatta.
Ny!!: Solsystemet och Synliga spektrum · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Solsystemet och Syre · Se mer »
Syreisotoper
Sent i en massiv stjärnas liv: 16O koncentreras i O-skalet, 17O i H-skalet och 18O i He-skalet. Syreisotoper är isotoper av grundämnet syre (O), det vill säga atomer och kärnor med 8 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Solsystemet och Syreisotoper · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Solsystemet och T Tauri-stjärna · Se mer »
Tau Ceti
Tau Ceti (τ Ceti förkortat Tau Cet, τ Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Valfisken.
Ny!!: Solsystemet och Tau Ceti · Se mer »
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Ny!!: Solsystemet och Teleskop · Se mer »
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Ny!!: Solsystemet och Titan (måne) · Se mer »
Titania
Titania är den största av Uranus månar.
Ny!!: Solsystemet och Titania · Se mer »
Titius–Bodes lag
Titius-Bodes lag är ett enkelt matematiskt samband, som uttrycker att planeternas banavstånd i solsystemet ökar geometriskt med en faktor två.
Ny!!: Solsystemet och Titius–Bodes lag · Se mer »
Transneptunskt objekt
Storleksjämförelse mellan de största transneptunska objekten. Ett transneptunskt objekt (TNO) är en himlakropp i solsystemet, som kretsar kring solen på ett större medelavstånd från den än planeten Neptunus.
Ny!!: Solsystemet och Transneptunskt objekt · Se mer »
Triton (måne)
Triton (grekiska Τρίτων), eller Neptunus I) är den största av Neptunus månar och den enda kända större månen som har en retrograd omloppsbana. Med 2 707 km i diameter är det den sjunde största månen i solsystemet. På grund av egenskaper som liknar dvärgplaneten Pluto så tror man att Triton är ett objekt infångat från Kuiperbältet; den har den kallaste kända ytan i solsystemet. Triton har en komplex geologisk historia och den tros ha en relativt ung yta. Den upptäcktes av den brittiske astronomen William Lassell den 10 oktober 1846, endast 17 dagar efter att själva planeten Neptunus upptäcktes av den tyske astronomen Johann Gottfried Galle (efter beräkningar av fransmannen Urbain Le Verrier och engelsmannen John Couch Adams, vilka båda studerade oregelbundenheterna i Uranus rörelse och lyckades bestämma banan för en dittills okänd planet).
Ny!!: Solsystemet och Triton (måne) · Se mer »
Trojansk asteroid
Bilden visar de fem Lagrangepunkterna i ett tvåkroppssystem där den ena av kropparna har betydligt större massa än den andra (till exempel solen och jorden). Trojanska asteroider är småplaneter som befinner sig före eller efter en planet i dennas bana, samlade vid de stabila Lagrangepunkterna L4 och L5.
Ny!!: Solsystemet och Trojansk asteroid · Se mer »
Umbriel
Umbriel är en av Uranus månar.
Ny!!: Solsystemet och Umbriel · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Solsystemet och Universum · Se mer »
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Ny!!: Solsystemet och Uranus · Se mer »
Uranus naturliga satelliter
Några av Uranus månar. Uranus har 27 bekräftade månar, varav de fem största heter Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.
Ny!!: Solsystemet och Uranus naturliga satelliter · Se mer »
Valles Marineris
Valles Marineris, (latin för Marinerdalar, namngiven efter Mariner 9 som upptäckte den), är en gigantisk dalgång på planeten Mars som sträcker sig över 4 000 kilometer längs dess yta.
Ny!!: Solsystemet och Valles Marineris · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Solsystemet och Vatten · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Solsystemet och Väte · Se mer »
Växthusgas
Skorsten till ett kraftvärmeverk i Schweiz. Växthusgaser är både naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning.
Ny!!: Solsystemet och Växthusgas · Se mer »
Vega (stjärna)
Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Solsystemet och Vega (stjärna) · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Solsystemet och Venus · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Solsystemet och Vintergatan · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Solsystemet och Vit dvärg · Se mer »
Voyager 1
Voyager 1 är en obemannad rymdsond i Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa den 5 september 1977, med en Titan 3E Centaur-raket.
Ny!!: Solsystemet och Voyager 1 · Se mer »
Voyager 2
Voyager 2 är en obemannad rymdsond inom Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa 20 augusti 1977, med en Titan 3E Centaur.
Ny!!: Solsystemet och Voyager 2 · Se mer »
Voyagerprogrammet
Uppskjutningen av Voyager 2 Voyagerprogrammet var ett program inom NASA som resulterade i två rymdfarkoster, Voyager 1 och Voyager 2 som sköts upp 5 september respektive 20 augusti 1977.
Ny!!: Solsystemet och Voyagerprogrammet · Se mer »
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ny!!: Solsystemet och Vulkan · Se mer »
Wolf 359
Wolf 359 är en röd dvärgstjärna som ligger omkring 7,8 ljusår från jorden i stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Solsystemet och Wolf 359 · Se mer »
Zodiakalljus
Zodiakljuset. Zodiakalljuset är ett ljussvagt, ungefär trekantigt vitt sken som verkar sträcka sig från närheten av solens längs med ekliptikan (zodiaken).
Ny!!: Solsystemet och Zodiakalljus · Se mer »
10 Hygiea
10 Hygiea är en asteroid i Asteroidbältet. Det är den 10:e asteroiden som upptäcktes, och upptäckaren var A. de Gasparis den 12 april, 1849. Denna asteroid tror man tar upp 3 % av all massa i asteroidbältet. 10 Hygiea är den dominerande asteroiden i Hygieagruppen (med ungefär 90 % av massan i hela gruppen). 10 Hygiea är namngiven efter den grekiska gudinnan Hygieia för hälsa, dotter till Asclepius.
Ny!!: Solsystemet och 10 Hygiea · Se mer »
10199 Chariklo
10199 Chariklo eller är känd som en centaur (asteroid) då dess omloppsbana ligger mellan Saturnus och Uranus.
Ny!!: Solsystemet och 10199 Chariklo · Se mer »
15760 Albion
15760 Albion eller var det första objektet i Kuiperbältet som upptäcktes efter Pluto.
Ny!!: Solsystemet och 15760 Albion · Se mer »
1600-talet
1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.
Ny!!: Solsystemet och 1600-talet · Se mer »
20000 Varuna
20000 Varuna eller 2000 WR106 är ett objekt i Kuiperbältet.
Ny!!: Solsystemet och 20000 Varuna · Se mer »
2012 VP113
2012 VP113 är en småplanet i Solsystemets ytterkanter.
Ny!!: Solsystemet och 2012 VP113 · Se mer »
2060 Chiron
2060 Chiron eller 95P/Chiron var den första upptäckta småplaneten av en grupp som man idag kallar centaurer.
Ny!!: Solsystemet och 2060 Chiron · Se mer »
4 Vesta
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes.
Ny!!: Solsystemet och 4 Vesta · Se mer »
50000 Quaoar
50000 Quaoar eller 2002 LM60 är en dvärgplanet i Kuiperbältet, upptäckt i juni 2002 av Chad Trujillo och Michael E. Brown, men har kunnat spåras på ett fotografi taget redan 25 maj 1954 av Palomarobservatoriet.
Ny!!: Solsystemet och 50000 Quaoar · Se mer »
5335 Damocles
5335 Damocles eller 1991 DA är urtypen för en damokloid, en typ av asteroid som består av inaktiva kärnor till vad som en gång varit kometer i omloppsbanor liknande Halleys eller långperiodiska kometer.
Ny!!: Solsystemet och 5335 Damocles · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Solsystemet och 90377 Sedna · Se mer »
90482 Orcus
90482 Orcus (fick när den upptäcktes den tillfälliga beteckningen 2004 DW) är en dvärgplanet i Kuiperbältet som upptäcktes den 17 februari, 2004 av M. Brown, C. Trujillo, och D. Rabinowitz vid Palomarobservatoriet.
Ny!!: Solsystemet och 90482 Orcus · Se mer »
Omdirigerar här:
Inre planet, Inre planeter, Planeterna, Undre planet, Undre planeter, Vårt solsystem, Yttre planet, Yttre planeter, Övre planet, Övre planeter.
