51 relationer: Aldebaran, Alkalimetall, Angelo Secchi, Annie Jump Cannon, Beta Lyrae, Betelgeuse, Brun dvärg, Dvärgstjärna, Elektron, Emissionslinje, Epsilon Indi, Extinktion (astronomi), Fotosfär, Gamma Cassiopeiae, Grundämne, Helium, Huvudserien, Hydrid, Hyperjätte, Infraröd strålning, Interstellära mediet, Jättestjärna, Jon, Kalcium, Kelvin, Kisel, Kol, Kolstjärna, Kväve, Ljusstark jätte, Metan, Naos (stjärna), Procyon, Röd dvärg, Rigel, Romerska siffror, Sirius, Solen, Spektrum, Stjärna, Subdvärg, Superjätte, Syre, Titan, Underjätte, Väte, Vit dvärg, VW Hydri, William Wilson Morgan, Williamina Fleming, ..., Yerkesobservatoriet. Förläng index (1 mer) »
Aldebaran
sol. Aldebaran eller Alfa Tauri (α Tauri, förkortat Alfa Tau, α Tau), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Oxen.
Ny!!: Spektraltyp och Aldebaran · Se mer »
Alkalimetall
Cesium är en alkalimetall. En alkalimetall (av arabiska: al-qaly, aska, soda) är ett metalliskt grundämne som ingår i det periodiska systemets grupp 1.
Ny!!: Spektraltyp och Alkalimetall · Se mer »
Angelo Secchi
Pietro Angelo Secchi, född 29 juni 1818 i Reggio nell'Emilia, död 26 februari 1878 i Rom, var en italiensk astronom.
Ny!!: Spektraltyp och Angelo Secchi · Se mer »
Annie Jump Cannon
Annie Jump Cannon född 11 december 1863 i Dover, Delaware, död 13 april 1941 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom som arbetade med att klassificera stjärnors spektrum.
Ny!!: Spektraltyp och Annie Jump Cannon · Se mer »
Beta Lyrae
Beta Lyrae, med egennamnet Sheliak, är prototyp-stjärnan för förmörkelsevariabler av Beta Lyrae-typ och belägen i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Spektraltyp och Beta Lyrae · Se mer »
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Spektraltyp och Betelgeuse · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Spektraltyp och Brun dvärg · Se mer »
Dvärgstjärna
En dvärgstjärna eller dvärg är en stjärna som befinner sig i en speciell fas av sin livscykel.
Ny!!: Spektraltyp och Dvärgstjärna · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Spektraltyp och Elektron · Se mer »
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum av ljus från någon ljuskälla.
Ny!!: Spektraltyp och Emissionslinje · Se mer »
Epsilon Indi
Epsilon Indi (ε Indi, förkortat Epsilon Ind, ε Ind) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Indianen.
Ny!!: Spektraltyp och Epsilon Indi · Se mer »
Extinktion (astronomi)
Extinktion är en term som används inom astronomi för att beskriva den absorption och spridning av ljus från astronomiska objekt orsakat av materia (huvudsakligen rymdstoft och gas) mellan observatören och det utstrålande objektet.
Ny!!: Spektraltyp och Extinktion (astronomi) · Se mer »
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Ny!!: Spektraltyp och Fotosfär · Se mer »
Gamma Cassiopeiae
Gamma Cassiopeiae, eller 27 Cassiopeiae, är en eruptiv variabel stjärna i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Spektraltyp och Gamma Cassiopeiae · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Spektraltyp och Grundämne · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Spektraltyp och Helium · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Spektraltyp och Huvudserien · Se mer »
Hydrid
En hydrid är en kemisk förening med väte bundet till ett eller flera andra kemiska ämnen.
Ny!!: Spektraltyp och Hydrid · Se mer »
Hyperjätte
Storleksjämförelse mellan solen och hyperjätten VY Canis Majoris, en av de största kända stjärnorna. En hyperjätte är en stjärna med en enorm massa och extremt hög ljusstyrka.
Ny!!: Spektraltyp och Hyperjätte · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Spektraltyp och Infraröd strålning · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Spektraltyp och Interstellära mediet · Se mer »
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Ny!!: Spektraltyp och Jättestjärna · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Spektraltyp och Jon · Se mer »
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ny!!: Spektraltyp och Kalcium · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Spektraltyp och Kelvin · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Spektraltyp och Kisel · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Spektraltyp och Kol · Se mer »
Kolstjärna
En kolstjärna är en stjärna av spektraltyp R eller N, med relativt låg yttemperatur, och med ett spektrum dominerat av Swanband, absorptionsband av kolrika molekyler som C2, CN, HCN, SiC2.
Ny!!: Spektraltyp och Kolstjärna · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Spektraltyp och Kväve · Se mer »
Ljusstark jätte
En ljusstark jätte är en stjärna enligt Yerkes klassindelning II av luminositet, även kallat MKK-systemet av efternamnen på utvecklarna från Yerkesobservatoriet.
Ny!!: Spektraltyp och Ljusstark jätte · Se mer »
Metan
Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4.
Ny!!: Spektraltyp och Metan · Se mer »
Naos (stjärna)
Naos, eller Zeta Puppis, är en pulserande variabel av Alfa Cygni-typ (ACYG) i stjärnbilden i Akterskeppet.
Ny!!: Spektraltyp och Naos (stjärna) · Se mer »
Procyon
Procyon eller Alfa Canis Minoris (α Canis Minoris, förkortat Alfa Cmi, α CMi), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hunden där den utgör ett hörn i vintertriangelns asterism.
Ny!!: Spektraltyp och Procyon · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Spektraltyp och Röd dvärg · Se mer »
Rigel
sol. Rigel (β Ori, β Orionis, Beta Orionis) är, trots att den är döpt till "beta", den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Orion och den sjunde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen.
Ny!!: Spektraltyp och Rigel · Se mer »
Romerska siffror
Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).
Ny!!: Spektraltyp och Romerska siffror · Se mer »
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Spektraltyp och Sirius · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Spektraltyp och Solen · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Spektraltyp och Spektrum · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Spektraltyp och Stjärna · Se mer »
Subdvärg
Subdvärg, ibland betecknad med "sd", är en stjärna med spektraltyp VI enligt Yerkes stjärnklassificering.
Ny!!: Spektraltyp och Subdvärg · Se mer »
Superjätte
Superjätte eller överjätte är de stjärnor som har störst massa, förutom de extremt ovanliga hyperjättarna.
Ny!!: Spektraltyp och Superjätte · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Spektraltyp och Syre · Se mer »
Titan
Titan (latin: titanium, franska: titane) är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan.
Ny!!: Spektraltyp och Titan · Se mer »
Underjätte
En underjätte är en typ av stjärna som är något ljusare än en normal huvudseriestjärna (dvärg), men inte lika ljus som en riktig jättestjärna.
Ny!!: Spektraltyp och Underjätte · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Spektraltyp och Väte · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Spektraltyp och Vit dvärg · Se mer »
VW Hydri
Ljuskurva för VW Hydri, plottad från AAVSO-data. VW Hydri är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla vattenormen.
Ny!!: Spektraltyp och VW Hydri · Se mer »
William Wilson Morgan
William Wilson Morgan, född den 3 januari 1906 i Bethesda, Tennessee, USA, död den 21 juni 1994 i Williams Bay, Wisconsin, var en amerikansk astronom, som har gjort stora insatser vad gäller spektralklassifikation av stjärnor.
Ny!!: Spektraltyp och William Wilson Morgan · Se mer »
Williamina Fleming
Williamina Paton Stevens Fleming, född 15 maj 1857 i Dundee, död 21 maj 1911 i Boston i USA, var en brittisk astronom.
Ny!!: Spektraltyp och Williamina Fleming · Se mer »
Yerkesobservatoriet
Yerkesobservatoriet är ett astronomiskt observatorium som tillhör University of Chicago, beläget i Williams Bay, Wisconsin.
Ny!!: Spektraltyp och Yerkesobservatoriet · Se mer »
Omdirigerar här:
Luminositetsklass, Spektralklass.