Snabbare tillgång än webbläsare!
46 relationer: Anne Holtsmark, Arkiv för nordisk filologi, Åke Ohlmarks, Ballad, Björn Collinder, Blot, Codex Regius, Culwch och Olwen, Ebbe Schön, Erik Brate, Finnur Jónsson (filolog), Frej, Freja, Gere och Freke, Graal, Groas trollsång, Gullinkambe, Handskrift, Heidreksgåtorna, Hermann Pálsson, Hjalmar Falk (filolog), Idegran, Jätte, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, Kvinnosjukdomar, Kymriska, Lævateinn, Ljodahattr, Menglöd, Myt, Mytologi, Od, Oden, Poetiska Eddan, Sången om Allvis, Sången om Vavtrudner, Sophus Bugge, Svend Grundtvig, Svipdag, Svipdags sång, Tupp, Unge Svedendal, Vafrlogi, Viktor Rydberg, Yggdrasil, 1200-talet.
Anne Holtsmark
Anne Elisabeth Holtsmark, född 21 juni 1896 i Kristiania, död 19 maj 1974 i Oslo, var en norsk filolog och språkforskare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Anne Holtsmark · Se mer »
Arkiv för nordisk filologi
Arkiv för nordisk filologi är en för de nordiska länderna gemensam språkvetenskaplig tidskrift, grundad 1882.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Arkiv för nordisk filologi · Se mer »
Åke Ohlmarks
Åke Joel Ohlmarks, född 3 juni 1911 i Kristianstad, död 6 juni 1984 i Crist di Niardo i Brescia i Italien, var en svensk religionshistoriker, författare och översättare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Åke Ohlmarks · Se mer »
Ballad
Maria Wiik, "Ballad" (1898). Ballad är en medeltida dansvisa med omkväde, vanligen av berättande karaktär.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Ballad · Se mer »
Björn Collinder
Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder,Svensk uppslagsbok, Malmö 1931 född 22 juli 1894 i Sundsvall, död 20 maj 1983 i Wien, var en svensk lingvist och professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet 1933–1961.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Björn Collinder · Se mer »
Blot
Blot är ett offer i nordisk religion som syftar till att vinna gudars eller alvers välvilja så att de uppfyller dess önskemål, som genomför blotet.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Blot · Se mer »
Codex Regius
Uppslag ur Codex Regius med eddadikter Codex Regius (”den kungliga boken”, GKS 2365 4to) är en medeltida, isländsk handskrift från omkring 1270 av okända författare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Codex Regius · Se mer »
Culwch och Olwen
Culwch och Olwen (Culhwch ac Olwen) är en walesisk saga som ingår i Mabinogion och som tros ha skrivits ca 950 e.Kr.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Culwch och Olwen · Se mer »
Ebbe Schön
Ebbe Schön välkomnar våren på Valborgsmässoafton på Skansen, Stockholm 30 april 2013. Ebbe Verner Schön, född 13 december 1929 i Brastads församling i Göteborgs och Bohus län, död 4 augusti 2022 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk litteraturvetare, folklivsforskare och författare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Ebbe Schön · Se mer »
Erik Brate
Erik Brate, född 13 juni 1857 i Bråfors i Norberg, Västmanlands län, död 11 april 1924 i Stockholm, var en svensk språkforskare och runkännare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Erik Brate · Se mer »
Finnur Jónsson (filolog)
Finnur Jónsson Finnur Jónsson, född den 29 maj 1858 i Akureyri på Island, död den 30 mars 1934, var en isländsk språk- och litteraturforskare, som under sina verksamma år gjorde omfattande bidrag till kunskapen om fornnordisk mytologi, litteratur- och språkhistoria.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Finnur Jónsson (filolog) · Se mer »
Frej
Statyett med tydlig fallos som anses föreställa Frej ("Rällinge-statyetten"). Daterad till 1000-talet, funnen i Rällinge i Sverige. Frej, Frö, hämtad 12 augusti 2008 eller Frey (isländska. Freyr, fornsvenska Frø) är en fruktbarhetsgud i nordisk mytologi.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Frej · Se mer »
Freja
smycket Brisingamén till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845. Freja (eller Fröja, hämtad 12 augusti 2008; ibland även Freyja på isländska och fornnordiska; Fröa i Svenska dialekter och Froya på färöiska) var en framträdande gudinna i nordisk mytologi.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Freja · Se mer »
Gere och Freke
Gere och Freke är i nordisk mytologi namnen på Odens två ulvar.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Gere och Freke · Se mer »
Graal
''Den heliga graal'' i en illustration av Arthur Rackham. Graal, även gral, eller den heliga graal, är enligt medeltida kristen tro den bägare ur vilken Jesus och lärjungarna drack vinet vid den sista måltiden.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Graal · Se mer »
Groas trollsång
''Vaki þú Gróa, vaki góð kona.'' Illustration av John Bauer, 1911. Groas trollsång (Grógaldr) är en av gudasångerna i Den poetiska Eddan.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Groas trollsång · Se mer »
Gullinkambe
Bonad från Överhogdal. Bonad från Överhogdal. (Till vänster om trädet ses den åttafotade Sleipner.) Gullinkambe (gyllenkam) är i nordisk mytologi en tupp som sitter i världsträdet Yggdrasils topp och som vid Ragnarök kommer att väcka einhärjarna till kamp.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Gullinkambe · Se mer »
Handskrift
Sida ur ''Vergilius Romanus'', en illustrerad handskrift från 400-talet med Vergilius verk. Handskrift, även manuskript (lat. manu scriptus "skrivet med handen"), är en handskriven antik eller medeltida bok som ofta försetts med illuminationer; färglagda initialer (så kallade anfanger) och miniatyrer.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Handskrift · Se mer »
Heidreksgåtorna
Heidreksgåtorna (Heiðreksgátur) är en samling gåtor på vers som har bevarats inom ramen för Hervarar saga.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Heidreksgåtorna · Se mer »
Hermann Pálsson
Hermann Pálsson, född 26 maj 1921 i Blöndós på Island, död 11 augusti 2002 i Burgas, Bulgarien, var en isländsk forskare och översättare, med inriktning på forskning om isländska språket.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Hermann Pálsson · Se mer »
Hjalmar Falk (filolog)
Hjalmar Sejersted Falk, född den 2 april 1859 i Vangs socken, död den 2 november 1928, var en norsk språkforskare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Hjalmar Falk (filolog) · Se mer »
Idegran
Idegranen (Taxus baccata) är en barrväxt som ofta odlas som prydnadsbuske, men som också i viss mån växer vilt i Sverige.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Idegran · Se mer »
Jätte
Goya. Jättinnan Gunnlöd, Suttungs dotter, målning av Anders Zorn. Jättar som rövar bort Freja. Illustration av Arthur Rackham. Jätte (fsv. iætte. kortform av fsv. iætun, från urgermaniskans etunaz med betydelsen frossare) var i nordisk mytologi och folktro en storväxt och stark varelse med människogestalt, ibland klumpig och enfaldig, ibland ond och lömsk, men ibland också trollkunnig och vis.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Jätte · Se mer »
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid är ett bokverk som presenterar artiklar på svenska, danska och norska av forskare inom olika kulturhistoriska specialiteter.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid · Se mer »
Kvinnosjukdomar
Kvinnosjukdomar är gynekologiska och obstetrikiska sjukdomar och sjukdomar i kvinnobrösten.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Kvinnosjukdomar · Se mer »
Kymriska
Kymriska eller walesiska är ett keltiskt språk i den västbrittiska gruppen som talas i Wales.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Kymriska · Se mer »
Lævateinn
Lævateinn är ett magiskt vapen som omtalas i eddadikten Fjölsvinnsmál.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Lævateinn · Se mer »
Ljodahattr
Versmåttet ljodahattr, egentligen ljóðaháttr (fornisländska), där varje strof består av sex versrader.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Ljodahattr · Se mer »
Menglöd
Menglöd i kretsen av sina nio tärnor – en av dem är Eir. Bild av Lorenz Frølich, 1893. Menglöd (Menglǫð: "den som gläds åt smycken") är en gudinna, som enligt eddadikten Fjölsvinnsmál sitter trånande i sin borg på berget Lyfjaberg ("Läkedomsberget") och väntar på guden Svipdag (Svipdagr: "plötsligt gryende dag"Simek (2007), sid 307.). Hon har aldrig träffat honom, men vet att han är förutbestämd att bli hennes make.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Menglöd · Se mer »
Myt
Ordet myt har flera olika betydelser, varav den viktigaste är gamla berättelser och teman som nedskrevs först när skrivkonsten blev känd.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Myt · Se mer »
Mytologi
Mytologi kan beteckna.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Mytologi · Se mer »
Od
Od (fornvästnordiska Óðr, kanske ”den extatiskt rasande”) är i nordisk mytologi make till Freja.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Od · Se mer »
Oden
Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (fornnordiska Óðinn, fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden, fornhögtyska: Uuodan, av urgermanskans *Wōðanaz) är en högtstående gudom eller överstegud inom asatron och nordisk mytologi, bland annat omnämnd som "allfadern för människor och gudar" och "den enögde allfadern som offrat sitt öga i Mimers brunn, för att kunna se allt som händer i världen".
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Oden · Se mer »
Poetiska Eddan
Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Poetiska Eddan · Se mer »
Sången om Allvis
Sången om Allvis (Alvíssmál) är diktsamling i den Poetiska Eddan.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Sången om Allvis · Se mer »
Sången om Vavtrudner
Sången om Vavtrudner eller Vaftrudnesmål, fornvästnordiska Vafþrúðnismál, är ett kväde i den Poetiska Eddan som handlar om en visdomstävlan mellan asaguden Oden och jätten Vavtrudner.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Sången om Vavtrudner · Se mer »
Sophus Bugge
Elseus Sophus Bugge, född 5 januari 1833 i Larvik, Norge, död 8 juli 1907 på Tonset, var norsk språk- och litteraturforskare och folklorist.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Sophus Bugge · Se mer »
Svend Grundtvig
Svend Hersleb Grundtvig, född 9 september 1824 i Köpenhamn, död 14 juli 1883, var dansk litteratur- och folkminnesforskare samt filolog.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Svend Grundtvig · Se mer »
Svipdag
Svipdag är en hjälte i nordisk mytologi.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Svipdag · Se mer »
Svipdags sång
Svipdagsmál (Svipdags sång) är det namn som Sophus Bugge år 1860 gav som huvudtitel på de båda eddasångerna Grógaldr (Groas trollsång) och Fjölsvinnsmál (Sången om Fjölsvinn),Sophus Bugge (1860), i Forhandlinger i Videnskabs-Selskabet i Christiania.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Svipdags sång · Se mer »
Tupp
En tupp av tamhöna. En tupp är en hane bland hönsfåglar, främst hos de större hönsfåglarna, som tamhöns, kalkoner, orrar, tjädrar och ripor.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Tupp · Se mer »
Unge Svedendal
Unge Svedendal (klassifikation: SMB 18, TSB A 45) är en naturmytisk balladtyp som finns upptecknad i Sveriges Medeltida Ballader i två er, en från 1690-talet och en från 1810-talet; den senare med melodi.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Unge Svedendal · Se mer »
Vafrlogi
Sigurd och Brynhild. Målning av Harry George Theaker, 1920. Vafrlogi ("fladdrande låga") kallas den magiska eldmur som enligt Völsungasagan omger Hindarfjällets topp, där valkyrian Brynhild ligger försänkt i törnrosasömn.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Vafrlogi · Se mer »
Viktor Rydberg
Abraham Viktor Rydberg (i riksdagen kallad Rydberg i Göteborg), född 18 december 1828 i Jönköping, död 21 september 1895 i Djursholm, var en svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare, kulturhistoriker och tecknare.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Viktor Rydberg · Se mer »
Yggdrasil
Världsträdet målad som "världsaxel" (latin: ''axis mundi''http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/axis-mundi "axis mundi". ne.se. Läst 6 augusti 2015.). Världsträdet Yggdrasil eller Yggdrasel, på fornvästnordiska Yggdrasill (ungefär: ”förskräckliga stormgudens häst”, av Ygg, ett binamn på Oden, och fornisländska drasill, häst), Lärad, eller Mimers träd, är enligt båda eddorna (Poetiska Eddan och Snorres Edda) namnet på världens största träd.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och Yggdrasil · Se mer »
1200-talet
T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.
Ny!!: Sången om Fjölsvinn och 1200-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
Fjölsvinnsmál, Sången om Fjolsvinn.
