Snabbare tillgång än webbläsare!
68 relationer: Ablativ, Adjektiv, Alveolar konsonant, Böjning (grammatik), Bilabial konsonant, Bronsåldern, Colin Renfrew, De keltiska nationerna, Dental konsonant, Diftong, Diminutiv, Elbe, Europa, Fausto Cercignani, Frikativa, Genus (språkvetenskap), Germaner, Germanska språk, Grammatisk kategori, Grimms lag, Grundtal, Halvvokal, Höggravskulturen, Indoeuropeiska språk, Jacob Grimm, Jastorfkulturen, Jylland, Karl Verner, Kasus, Klusil, Kognater, Komparation, Konsonant, Kurganhypotesen, Lånord, Likvida, Lusitanien, Nasal konsonant, Neolitikum, Nordsjön, Numerus, Obstruent, Oder, Ordklass, Ordstammar i germanska språk, Pronomen, Räkneord, Rhen, Senneolitikum, Stavelse, ..., Stridsyxekulturen, Substantiv, Svenska Akademiens ordbok, Tonande konsonant, Tonlös konsonant, Trattbägarkulturen, Urindoeuropéer, Urindoeuropeiska, Urnordiska, Urspråk, Välsk, Velar konsonant, Verb, Verners lag, Vokal, Weser, Wisła, 2000-talet f.Kr. (millennium). Förläng index (18 mer) »
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ny!!: Urgermanska och Ablativ · Se mer »
Adjektiv
Adjektiv är en ordklass.
Ny!!: Urgermanska och Adjektiv · Se mer »
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Ny!!: Urgermanska och Alveolar konsonant · Se mer »
Böjning (grammatik)
Böjning (även flexion) är en term inom grammatiken och hör till språks morfologi, det vill säga ordens formlära inom lingvistiken.
Ny!!: Urgermanska och Böjning (grammatik) · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Urgermanska och Bilabial konsonant · Se mer »
Bronsåldern
Vid Basteröd på Tjörn finns denna hällristning med bland annat skepp och skålgropar. Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen.
Ny!!: Urgermanska och Bronsåldern · Se mer »
Colin Renfrew
Colin Renfrew, född 25 juli 1937 i Stockton-on-Tees, County Durham, är en brittisk arkeolog.
Ny!!: Urgermanska och Colin Renfrew · Se mer »
De keltiska nationerna
De keltiska nationerna. De keltiska nationerna är de nationer i Västeuropa som har ett keltiskt arv.
Ny!!: Urgermanska och De keltiska nationerna · Se mer »
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Ny!!: Urgermanska och Dental konsonant · Se mer »
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Ny!!: Urgermanska och Diftong · Se mer »
Diminutiv
Ett diminutiv, en förminskningsform, är en ordbildning för att beskriva litenhet, oftast med hjälp av ett suffix som är egenartat för språket.
Ny!!: Urgermanska och Diminutiv · Se mer »
Elbe
Elbe, tjeckiska Labe, är en av de större floderna i Centraleuropa.
Ny!!: Urgermanska och Elbe · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Urgermanska och Europa · Se mer »
Fausto Cercignani
Fausto Cercignani, född 21 mars 1941, är en italiensk akademiker, essäist och poet.
Ny!!: Urgermanska och Fausto Cercignani · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Urgermanska och Frikativa · Se mer »
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Ny!!: Urgermanska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Ny!!: Urgermanska och Germaner · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Urgermanska och Germanska språk · Se mer »
Grammatisk kategori
kan hjälpa till att ge en överblick över vilka grammatiska idéer studenten behöver behärska. Grammatisk kategori är ett språkvetenskapligt begrepp som används inom grammatiken för att beskriva vilka slags information som ett visst språk lägger till hos ett ord i en viss ordklass genom ordböjning och liknande grammatiska medel, utan att ändra ordets grundbetydelse.
Ny!!: Urgermanska och Grammatisk kategori · Se mer »
Grimms lag
Grimms lag är en ljudlag som tillsammans med Verners lag beskriver den germanska ljudskridningen.
Ny!!: Urgermanska och Grimms lag · Se mer »
Grundtal
Grundtal är en underkategori till ordklassen räkneord och avser ord som beskriver ett naturligt tal, till exempel ett, två och tre och så vidare.
Ny!!: Urgermanska och Grundtal · Se mer »
Halvvokal
Halvvokaler är icke-stavelsebildande vokaler.
Ny!!: Urgermanska och Halvvokal · Se mer »
Höggravskulturen
Höggravskulturen eller på tyska Hügelgrabkultur, var en bronsålderskultur som existerade i Centraleuropa mellan 1800 och 1300 f.Kr.
Ny!!: Urgermanska och Höggravskulturen · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Urgermanska och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Jacob Grimm
Jacob Ludwig Carl Grimm, född 4 januari 1785 i Hanau i Hessen-Kassel, död 20 september 1863 i Berlin, var en tysk språk- och litteraturforskare.
Ny!!: Urgermanska och Jacob Grimm · Se mer »
Jastorfkulturen
Jastorfkulturen (omkring 600 f.Kr.–Kr.f.) är en järnålderskultur i nuvarande norra Tyskland och södra Jylland som fått sitt namn av den tyske arkeologen Gustav Schwantes efter arkeologiska fynd av ett större urnegravfält i Jastorf i Niedersachsen.
Ny!!: Urgermanska och Jastorfkulturen · Se mer »
Jylland
Jylland (Holstein inräknat) Jylland (Jylland, Jütland) är en dansk-tysk halvö, förankrad i den europeiska kontinenten och som sträcker sig från floden Elbes mynning i söder till Limfjorden i norr.
Ny!!: Urgermanska och Jylland · Se mer »
Karl Verner
Karl Verner. Karl Adolf Verner, född den 7 mars 1846 i Århus, död den 5 november 1896 i Köpenhamn, var en dansk lingvist, som formulerade Verners lag.
Ny!!: Urgermanska och Karl Verner · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Urgermanska och Kasus · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Urgermanska och Klusil · Se mer »
Kognater
Kognater, personer med släktskap genom valfri kombination av manliga och kvinnliga led.
Ny!!: Urgermanska och Kognater · Se mer »
Komparation
Komparation, jämförelse, är ett böjningsmönster för adjektiv och adverb.
Ny!!: Urgermanska och Komparation · Se mer »
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Ny!!: Urgermanska och Konsonant · Se mer »
Kurganhypotesen
De fyra på varandra följande kurgankulturerna (Kurgan I–IV) enligt Marija Gimbutas schema. Kurganhypotesen är en hypotes som behandlar vilken arkeologisk kultur som utgör utvecklingsområdet för urindoeuropéerna, de hypotetiska talarna av det rekonstruerade urindoeuropeiska språket.
Ny!!: Urgermanska och Kurganhypotesen · Se mer »
Lånord
ord.
Ny!!: Urgermanska och Lånord · Se mer »
Likvida
Likvidor (ytterst av latin liquidus ”vätska”) är de språkljud som är approximanter, men inte halvvokaler, det vill säga vanligen l- och r-ljud.
Ny!!: Urgermanska och Likvida · Se mer »
Lusitanien
Provinsen Lusitanien i det romerska riket cirka 120 e.Kr. Provinser i Hispania 27 f.Kr. Karta över Lusitanien Lusitanien, Hispania Lusitania, var en provins i romerska riket, med Emerita Augusta, dagens Mérida, som huvudstad.
Ny!!: Urgermanska och Lusitanien · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Urgermanska och Nasal konsonant · Se mer »
Neolitikum
Stridsyxekulturens vapenyxa Neolitikum, yngre stenåldern, är en period i människans forntid.
Ny!!: Urgermanska och Neolitikum · Se mer »
Nordsjön
Satellitbild från april 2004. Nordsjön är ett randhav till Atlanten och ligger på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln.
Ny!!: Urgermanska och Nordsjön · Se mer »
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Ny!!: Urgermanska och Numerus · Se mer »
Obstruent
Obstruenter är konsonanter i vars bildande luften möter ett hinder på väg genom ansatsröret som ger upphov till ett kortvarigt eller mera långvarigt hörbart brus.
Ny!!: Urgermanska och Obstruent · Se mer »
Oder
Oder som gränsflod mellan tyska Frankfurt an der Oder och polska Słubice. Police, Polen Oder (polska: Odra) är en flod i Centraleuropa.
Ny!!: Urgermanska och Oder · Se mer »
Ordklass
En ordklass är en grupp av ord som delar ett antal grammatiska särdrag, vilka är relevanta för språket i fråga.
Ny!!: Urgermanska och Ordklass · Se mer »
Ordstammar i germanska språk
Ordstammar i germanska språk är typer av ord i de böjliga ordklasserna (främst substantiv, adjektiv och verb) i den germanska språkgruppen, till vilken svenska hör.
Ny!!: Urgermanska och Ordstammar i germanska språk · Se mer »
Pronomen
Pronomen (från latin pro nomen, ”i stället för namn”; plural: pronomen eller pronomina) är en mångsidig ordklass som trots att den i de flesta språk bara innehåller ett fåtal ord är mycket betydelsefull.
Ny!!: Urgermanska och Pronomen · Se mer »
Räkneord
Räkneord är en av ordklasserna som anger antal eller plats i ordningsföljd.
Ny!!: Urgermanska och Räkneord · Se mer »
Rhen
Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.
Ny!!: Urgermanska och Rhen · Se mer »
Senneolitikum
Hällkistan "Skogsbokistan" i Norra Säm i Västergötland. En flintdolk av allmän skandinavisk typ. Två olika flintskäror av allmän skandinavisk typ. Två skafthålsyxor av allmän svensk typ. Två olika pilspetsar av flinta, med urnupen bas, av allmän skandinavisk typ. Keramikkärl från södra Sverige. Senneolitikum, avser slutfasen av bondestenåldern och föregås av tidigneolitikum och mellanneolitikum runt 2400-1800 f.Kr.
Ny!!: Urgermanska och Senneolitikum · Se mer »
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Ny!!: Urgermanska och Stavelse · Se mer »
Stridsyxekulturen
Stridsyxa från södra Sverige. Stridsyxekulturen, även känt som båtyxkulturen i den äldre litteraturen, betecknar en relativt enhetlig arkeologisk kultur som förekommer i ett område av södra Sverige-Norge som sträcker sig från Bornholm och Skåne i söder till Uppland i norr och längs den norska kusten upp till Tröndelag.
Ny!!: Urgermanska och Stridsyxekulturen · Se mer »
Substantiv
Substantiv eller namnord är en ordklass.
Ny!!: Urgermanska och Substantiv · Se mer »
Svenska Akademiens ordbok
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien.
Ny!!: Urgermanska och Svenska Akademiens ordbok · Se mer »
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Ny!!: Urgermanska och Tonande konsonant · Se mer »
Tonlös konsonant
En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.
Ny!!: Urgermanska och Tonlös konsonant · Se mer »
Trattbägarkulturen
Trattbägare från Skåne. Bandkeramiska stenålders-kulturer ca 3500 f.Kr. TRB.
Ny!!: Urgermanska och Trattbägarkulturen · Se mer »
Urindoeuropéer
Urindoeuropéer eller protoindoeuropéer (PIE) är de tänkta talarna av det urindoeuropeiska språket.
Ny!!: Urgermanska och Urindoeuropéer · Se mer »
Urindoeuropeiska
Urindoeuropeiska, protoindoeuropeiska (PIE) eller det indoeuropeiska urspråket kallas det urspråk som med varierande grad av säkerhet kan rekonstrueras utifrån lagar om fonetiska förändringar bland de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Urgermanska och Urindoeuropeiska · Se mer »
Urnordiska
Urnordiska, eller urnordgermanska, var det språk som talades i Norden under yngre romerska järnåldern, folkvandringstiden och vendeltiden (ca 250–825 e Kr).
Ny!!: Urgermanska och Urnordiska · Se mer »
Urspråk
datum.
Ny!!: Urgermanska och Urspråk · Se mer »
Välsk
Replik av Tjurköbrakteaten, där ordet ''Walha'' används. Välsk är ett svenskt ord som betyder ”sydländsk och främmande”, i synnerhet rörande Frankrike eller Italien.
Ny!!: Urgermanska och Välsk · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Urgermanska och Velar konsonant · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Urgermanska och Verb · Se mer »
Verners lag
Verners lag är en ljudlag som 1876 publicerades av den danske språkvetaren Karl Verner.
Ny!!: Urgermanska och Verners lag · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Urgermanska och Vokal · Se mer »
Weser
Karta över Wesers avrinningsområde. Weser är en flod i västra Tyskland som bildas där floderna Werra och Fulda flyter samman vid Hannoversch Münden.
Ny!!: Urgermanska och Weser · Se mer »
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
Ny!!: Urgermanska och Wisła · Se mer »
2000-talet f.Kr. (millennium)
Världen 2000 f.Kr. Skrivtecknens spridning 2300 f.Kr. (blått).
Ny!!: Urgermanska och 2000-talet f.Kr. (millennium) · Se mer »
Omdirigerar här:
Forngermansk, Forngermanska, Proto-germanska, Protogermanska.
