Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Furstbiskop

Index Furstbiskop

biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.

86 relationer: Abbedissa, Abbot, Alemanniska, Andorra, Austrasien, Ärkebiskopsdömet Magdeburg, Ärkebiskopsdömet Riga, Ärkebiskopsdömet Salzburg, Basels stift, Biskop av Durham, Biskopsdömet Ösel-Wiek, Biskopsdömet Brandenburg, Biskopsdömet Cammin, Biskopsdömet Dorpat, Biskopsdömet Havelberg, Biskopsdömet Lebus, Biskopsdömet Merseburg, Biskopsdömet Naumburg-Zeitz, Bremen, Burgund, England, Eutin, Fürstenwalde, Frankoprovensalska, Frankrikes president, Freden i Nijmegen, Fredrik I Barbarossa, Furstbiskopsdömet Bamberg, Furstbiskopsdömet Chur, Furstbiskopsdömet Hildesheim, Furstbiskopsdömet Liège, Furstbiskopsdömet Osnabrück, Furstbiskopsdömet Paderborn, Furstbiskopsdömet Würzburg, Furstbiskopsstiftet Fulda, Furstbiskopsstiftet Münster, Furste, Furstendömet Lübeck, Gamla schweiziska edsförbundet, Genève, Grevskapet Tyrolen, Helvetiska republiken, Hertig, Hohenzollern, Holstein-Gottorpska ätten, Huset Petrović-Njegoš, Kansler (ämbetsman), Karl V (tysk-romersk kejsare), Konrad II, Kungariket Böhmen, ..., Kungariket Frankrike, Kungariket Sardinien, Kurfurste, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Köln, Kurfurstendömet Mainz, Kurfurstendömet Sachsen, Kurfurstendömet Trier, La Seu d'Urgell, Ladenburg, Livland, Markgrevskapet Brandenburg, Markgrevskapet Meissen, Oldenburg, Pommern, Preussen, Profan, Reformationen, Regensburg, Regent, Riksdag (Tysk-romerska riket), Riksfurstar, Riksomedelbar, Riksstäder, Riksstånd, Savojen, Sekularisering, Statschef, Stift (kyrkligt förvaltningsområde), Sverige, Trettioåriga kriget, Tysk-romerska riket, Tyska, Vallonska, Verden, Westfaliska freden. Förläng index (36 mer) »

Abbedissa

Abbedissan Marguerite de Guillermin. Målning från 1787 utförd av Johann Ernst Heinsius. En abbedissa (av medeltidslatinets abbatissa) är inom den katolska och den ortodoxa kyrkan titeln på föreståndarinnan för ett nunnekloster.

Ny!!: Furstbiskop och Abbedissa · Se mer »

Abbot

Abbot i Cisterciensorden, målning av Thomas Schoen 1903. Abbot är titeln på föreståndaren för ett munkkloster inom vissa ordnar.

Ny!!: Furstbiskop och Abbot · Se mer »

Alemanniska

Spridningsområde under 1800- och 1900-talen. Alemanniska är en benämning på en högtysk språkgrupp.

Ny!!: Furstbiskop och Alemanniska · Se mer »

Andorra

Andorra (Andorra), formellt Furstendömet Andorra (Principat d'Andorra), är ett litet furstendöme i Pyrenéerna i sydvästra Europa, en inlandsstat på gränsen mellan Frankrike och Spanien.

Ny!!: Furstbiskop och Andorra · Se mer »

Austrasien

Austrasien ("Östriket") var ett frankiskt kungarike under merovingerna, från 500-talet till 700-talet.

Ny!!: Furstbiskop och Austrasien · Se mer »

Ärkebiskopsdömet Magdeburg

Vapen. Ärkebiskopsdömet Magdeburg, tyska: Erzstift Magdeburg, var ett furstärkebiskopsdöme i tysk-romerska riket, vilket utgjordes av de världsliga domäner som förlänats av kejsaren till de romersk-katolska ärkebiskoparna av Magdeburg.

Ny!!: Furstbiskop och Ärkebiskopsdömet Magdeburg · Se mer »

Ärkebiskopsdömet Riga

Ärkebiskopsdömet Riga var ett romerskt-katolskt furstbiskopsdöme i det medeltida Livland (Terra Mariana).

Ny!!: Furstbiskop och Ärkebiskopsdömet Riga · Se mer »

Ärkebiskopsdömet Salzburg

Ärkebiskopsdömet Salzburg, på tyska Fürsterzbistum Salzburg, var ett andligt furstendöme inom det Tysk-romerska riket.

Ny!!: Furstbiskop och Ärkebiskopsdömet Salzburg · Se mer »

Basels stift

Basels biskopsstift (tyska: Bistum Basel, latin: Dioecesis Basileensis) är en dieces inom Romersk-katolska kyrkan.

Ny!!: Furstbiskop och Basels stift · Se mer »

Biskop av Durham

Biskopsvapen Biskopen av Durham är biskop i Durhams stift i kyrkoprovinsen York i Engelska kyrkan.

Ny!!: Furstbiskop och Biskop av Durham · Se mer »

Biskopsdömet Ösel-Wiek

Biskopsdömet Ösel-Wiek (estniska: Saare-Lääne piiskopkond, tyska: Bistum Ösel-Wiek) var ett romerskt-katolskt furstbiskopsdöme i Livland (Terra Mariana), bildat 1228 efter Svärdsriddarordens erövring av Ösel och omvandlat genom sekularisering till ett län under den danska kronan 1560.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Ösel-Wiek · Se mer »

Biskopsdömet Brandenburg

Biskopsdömet Brandenburg, tyska: Hochstift Brandenburg, var ett furstbiskopsdöme i Tysk-romerska riket, grundat av kung Otto I år 948 med Brandenburg an der Havel som biskopssäte.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Brandenburg · Se mer »

Biskopsdömet Cammin

Biskopsdömet Cammin var ett furstbiskopsdöme i Pommern.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Cammin · Se mer »

Biskopsdömet Dorpat

Furstbiskopsdömet Dorpat, estniska: Tartu piiskopkond, var ett furstbiskopsdöme i Livland under medeltiden, med Dorpat (Tartu) som biskopssäte och residensstad.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Dorpat · Se mer »

Biskopsdömet Havelberg

Biskopsdömet Havelberg var ett furstbiskopsdöme i Tysk-romerska riket, grundat år 948 av kung Otto I. Det andliga stiftet omfattade stora delar av Prignitz i nordvästra delen av nuvarande Brandenburg och biskopen var underställd Magdeburgs kyrkoprovins och ärkebiskoparna av Magdeburg.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Havelberg · Se mer »

Biskopsdömet Lebus

S:ta Mariadomen i Fürstenwalde var säte för de katolska biskoparna fram till reformationen. Biskopsdömet Lebus (polska: Lubusz) var ett furstbiskopsdöme på ursprungligen polskt och senare tyskt territorium, beläget omkring floden Oder i landskapet Lebus, vars namn kommer från staden Lebus norr om nuvarande Frankfurt an der Oder.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Lebus · Se mer »

Biskopsdömet Merseburg

Merseburgs domkyrka och slott. Furstbiskopsdömet Merseburg omkring år 1550. Biskopsdömet Merseburg var ett romerskt-katolskt furstbiskopsdöme inom Tysk-romerska riket, grundat 968 av kung Otto I. Mellan 981 och 1004 uppgick biskopsdömet i ärkebiskopsdömet Magdeburg, i samband med att biskop Giselher upphöjdes till ärkebiskop av Magdeburg, men år 1004 återinrättades biskopsstolen i Merseburg på nytt av kejsar Henrik II.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Merseburg · Se mer »

Biskopsdömet Naumburg-Zeitz

Biskopsdömet Naumburg-Zeitz var ett furstbiskopsdöme i Tysk-romerska riket, grundat år 968 av kejsar Otto I med påve Johannes XIII:s godkännande.

Ny!!: Furstbiskop och Biskopsdömet Naumburg-Zeitz · Se mer »

Bremen

Bremen är en stad i norra Tyskland belägen i förbundslandet Bremen.

Ny!!: Furstbiskop och Bremen · Se mer »

Burgund

Hertigdömet Burgunds flagga. Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgund är en historisk region i dagens Frankrike och Schweiz.

Ny!!: Furstbiskop och Burgund · Se mer »

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Ny!!: Furstbiskop och England · Se mer »

Eutin

Eutin är en stad i det tyska förbundslandet Schleswig-Holstein och huvudort i distriktet (Landkreis) Ostholstein.

Ny!!: Furstbiskop och Eutin · Se mer »

Fürstenwalde

Fürstenwalde/Spree är en stad i östra Tyskland, belägen vid floden Spree i Landkreis Oder-Spree i förbundslandet Brandenburg, omkring 55 km öster om centrala Berlin.

Ny!!: Furstbiskop och Fürstenwalde · Se mer »

Frankoprovensalska

Frankoprovensalska (francoprovençalska; francoprovençal, arpitan), arpitanska, är ett regionalt galloromanskt språk som talas i Italien (Aostadalen, Piemonte), i Schweiz (kantonerna Fribourg, Valais, Vaud, Neuchâtel, Genève och Bern) och i Frankrike (Auvergne-Rhône-Alpes, Franche-Comté, Savojen och en liten del av Bourgogne).

Ny!!: Furstbiskop och Frankoprovensalska · Se mer »

Frankrikes president

Frankrikes president (formellt Republiken Frankrikes president; franska: Président de la République française) är landets statsöverhuvud.

Ny!!: Furstbiskop och Frankrikes president · Se mer »

Freden i Nijmegen

Freden i Nijmegen var egentligen en rad olika fredsavtal, som slöts som avslutning på fransk-nederländska kriget.

Ny!!: Furstbiskop och Freden i Nijmegen · Se mer »

Fredrik I Barbarossa

Fredrik I av Hohenstaufen, kallad Federico Barbarossa (italienska "Fredrik Rödskägg"), född omkring 1122, död 10 juni 1190 vid floden Salef i Kilikien i Anatolien, var tysk-romersk kejsare från den 18 juli 1155 och avled under det tredje korståget.

Ny!!: Furstbiskop och Fredrik I Barbarossa · Se mer »

Furstbiskopsdömet Bamberg

Furstbiskopsdömet Bamberg var ett riksomedelbart tyskt biskopsdöme, upprättat 1007 och blev en del av Tysk-romerska riket kring 1245.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Bamberg · Se mer »

Furstbiskopsdömet Chur

Furstbiskopsdömet Chur är en tidigare stat i det Tysk-romerska riket vilken styrdes av biskopen av Chur som riksfurste.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Chur · Se mer »

Furstbiskopsdömet Hildesheim

Furstbiskopsdömet Hildesheim var ett riksomedelbart furstbiskopsdöme i Nedersachsiska kretsen i Tysk-romerska riket.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Hildesheim · Se mer »

Furstbiskopsdömet Liège

Furstbiskopdömet Liège är en tidigare stat i det Tysk-romerska riket vilken styrdes av biskopen av Liège, sedan trettonhundratalet som riksfurste.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Liège · Se mer »

Furstbiskopsdömet Osnabrück

Furstbiskopsdömet Osnabrück var ett riksomedelbart furstbiskopsstift i westfaliska kretsen.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Osnabrück · Se mer »

Furstbiskopsdömet Paderborn

Furstbiskopsdömet Paderborn var ett riksomedelbart furstbiskopsstift i westfaliska kretsen, stiftat i början av 800-talet och lagt under ärkebiskopen i Mainz.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Paderborn · Se mer »

Furstbiskopsdömet Würzburg

Furstbiskopsdömet Würzburg var ett riksomedelbart biskopsstift och furstbiskopsdöme i Würzburg, 1168–1803.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsdömet Würzburg · Se mer »

Furstbiskopsstiftet Fulda

Furstbiskopsstiftet Fulda var ett abbotstift och senare furstbiskopsstift i överrhenska kretsen i Tysk-romerska riket.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsstiftet Fulda · Se mer »

Furstbiskopsstiftet Münster

Furstbiskopsstiftet Münster var ett biskopsstift, sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen och hade en yta på omkring 9 900 km2.

Ny!!: Furstbiskop och Furstbiskopsstiftet Münster · Se mer »

Furste

Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en titel för en suverän monark av lägre rang som härskar över ett mindre område.

Ny!!: Furstbiskop och Furste · Se mer »

Furstendömet Lübeck

Furstendömet Lübecks vapen fram till 1815. Karta över Furstendömet Lübeck, 1819. Furstendömet Lübeck var ett furstendöme som tillhörde storhertigdömet Oldenburg.

Ny!!: Furstbiskop och Furstendömet Lübeck · Se mer »

Gamla schweiziska edsförbundet

Det gamla schweiziska edsförbundet (modern tyska: Alte Eidgenossenschaft) var föregångare till dagens moderna Schweiz.

Ny!!: Furstbiskop och Gamla schweiziska edsförbundet · Se mer »

Genève

Genève (Genf, Ginevra) är en stad och kommun i sydvästra Schweiz.

Ny!!: Furstbiskop och Genève · Se mer »

Grevskapet Tyrolen

Furstliga grevskapet Tyrolen var ett grevskap 1140–1919 och ett av de österrikisk-ungerska kronländerna.

Ny!!: Furstbiskop och Grevskapet Tyrolen · Se mer »

Helvetiska republiken

Helvetiska republiken (1798–1803) representerade i schweizisk historia ett tidigt försök att åstadkomma en centralstyrning av Schweiz som fram till dess hade bestått av huvudsakligen självstyrda kantoner förenade av en lös militär allians, och erövrade områden som Vaud.

Ny!!: Furstbiskop och Helvetiska republiken · Se mer »

Hertig

krona. krona. Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, den motsvarande kvinnliga titeln är hertiginna, oftast regerande över ett hertigdöme.

Ny!!: Furstbiskop och Hertig · Se mer »

Hohenzollern

Reichsadler'' (riksörnen) med ätten Hohenzollerns vapen i hjärtskölden Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen.

Ny!!: Furstbiskop och Hohenzollern · Se mer »

Holstein-Gottorpska ätten

Holstein-Gottorpska ätten var ett furstehus, en gren av det danska kungahuset Oldenburg genom Fredrik I av Danmarks son Adolf av Holstein-Gottorp som fick Holstein-Gottorp (en del av hertigdömena Slesvig och Holstein) och därmed blev stamfader för ätten.

Ny!!: Furstbiskop och Holstein-Gottorpska ätten · Se mer »

Huset Petrović-Njegoš

Montenegros statsvapen är inspirerad av huset Petrović-Njegoš vapensköld Huset Petrović-Njegoš (serbiska: Петровић-Његош) var kungaätten i Montenegro fram till 1918 då landet förenades med Serbien.

Ny!!: Furstbiskop och Huset Petrović-Njegoš · Se mer »

Kansler (ämbetsman)

Kansler (latin cancellarius, tyska Kanzler, franska chancelier, engelska chancellor; plural kanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) är innehavaren av ett ämbete av högre eller lägre rang.

Ny!!: Furstbiskop och Kansler (ämbetsman) · Se mer »

Karl V (tysk-romersk kejsare)

Karl V (tyska: Karl V, spanska: Carlos I - ibland även Carlos V, nederländska: Karel), född 24 februari 1500 i Gent, död 21 september 1558 på Geronimo de San Yuste i Extremadura, var tysk-romersk kejsare 1519–1556 samt kung av Kastilien och Aragonien 1516–1556 under namnet Karl I (spanska: Carlos I).

Ny!!: Furstbiskop och Karl V (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Konrad II

Konrad II (i mitten) med Leopold IV av Bayern (vänster) och Hadmar I av Kuenring, 1400-tal Konrad II även kallad Saliern, född omkring 990 och död 4 juni 1039 i Utrecht, var tysk-romersk kejsare från 1027 till 1039.

Ny!!: Furstbiskop och Konrad II · Se mer »

Kungariket Böhmen

Kungariket Böhmen (České království; České kráľovstvo; das Königreich Böhmen; Rēgnum Bohēmiae, även Rēgnum Czechōrum) var beläget i regionen Böhmen i Centraleuropa, vars största del låg på det område som senare kom att bli Tjeckien.

Ny!!: Furstbiskop och Kungariket Böhmen · Se mer »

Kungariket Frankrike

Kungariket Frankrike (Royaume de France) var en av de starkare staterna i Europa under det andra millenniet inom den kristna tideräkningen.

Ny!!: Furstbiskop och Kungariket Frankrike · Se mer »

Kungariket Sardinien

Kungariket Sardinien (även kallat Piemonte-Sardinien eller Sardinien-Piemonte) var ett kungarike i södra Europa, som existerade från det tidiga 1300-talet till mitten av 1800-talet.

Ny!!: Furstbiskop och Kungariket Sardinien · Se mer »

Kurfurste

Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurste · Se mer »

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg · Se mer »

Kurfurstendömet Köln

Kurfurstendömet Köln eller Kurköln var ett furstbiskopsdöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurstendömet Köln · Se mer »

Kurfurstendömet Mainz

Kurfurstendömet Mainz (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Mainz eller Kurmainz) var ett kyrkligt furstendöme i Tysk-romerska riket, från 780-talet till 1803.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurstendömet Mainz · Se mer »

Kurfurstendömet Sachsen

Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »

Kurfurstendömet Trier

Kurfurstendömet Trier (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Trier eller Kurtrier) var ett furstbiskopsdöme i den Kurrhenska kretsen i det Tysk-romerska riket som existerade från cirka 900 till 1801.

Ny!!: Furstbiskop och Kurfurstendömet Trier · Se mer »

La Seu d'Urgell

La Seu d'Urgell (spanska: La Seo de Urgel) är en kommun och ort i Katalonien, i den nordöstra delen av Spanien.

Ny!!: Furstbiskop och La Seu d'Urgell · Se mer »

Ladenburg

är en stad i Rhein-Neckar-Kreis i regionen Rhein-Neckar i Regierungsbezirk Karlsruhe i förbundslandet Baden-Württemberg i Tyskland.

Ny!!: Furstbiskop och Ladenburg · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Ny!!: Furstbiskop och Livland · Se mer »

Markgrevskapet Brandenburg

Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.

Ny!!: Furstbiskop och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »

Markgrevskapet Meissen

Albrechtsburg i Meissen, markgrevarnas residens under medeltiden. Markgrevskapet Meissen var tyskt markgrevskap, upprättat 965 till skydd mot sorberna.

Ny!!: Furstbiskop och Markgrevskapet Meissen · Se mer »

Oldenburg

Oldenburg (plattyska: Ollnborg, saterfrisiska: Ooldenbuurich, vendiska: Starigard) är en distriktsfri stad i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland, belägen väster om Bremen.

Ny!!: Furstbiskop och Oldenburg · Se mer »

Pommern

Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.

Ny!!: Furstbiskop och Pommern · Se mer »

Preussen

Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.

Ny!!: Furstbiskop och Preussen · Se mer »

Profan

Profan (av latin profanus, oinvigd, ohelig) är motsats till begreppet helig, sakral, det vill säga världslig, utan religiöst eller kyrkligt syfte.

Ny!!: Furstbiskop och Profan · Se mer »

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Ny!!: Furstbiskop och Reformationen · Se mer »

Regensburg

Regensburg är en kretsfri stad i den östra delen av det tyska förbundslandet Bayern.

Ny!!: Furstbiskop och Regensburg · Se mer »

Regent

Regent är i dagligt tal en vanlig benämning på en monark, den som är statschef i ett land med monarkiskt statsskick.

Ny!!: Furstbiskop och Regent · Se mer »

Riksdag (Tysk-romerska riket)

Matthäus Merian från 1640. Riksdagen (Dieta Imperii; Reichstag) var en beteckning för riksständernas församling i Tysk-romerska riket.

Ny!!: Furstbiskop och Riksdag (Tysk-romerska riket) · Se mer »

Riksfurstar

''Fürstenhut'', hatten som fungerade som riksfurstarnas rangkrona Riksfurstar (tyska Reichsfürsten) kallades i det forna tysk-romerska riket ursprungligen de personer som mottagit ett rikslän omedelbart av kejsaren och inte hade någon annan länsherre.

Ny!!: Furstbiskop och Riksfurstar · Se mer »

Riksomedelbar

Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i tysk-romerska riket en sådan territoriell besittning och en sådan person, som enbart lydde under kejsaren och riket.

Ny!!: Furstbiskop och Riksomedelbar · Se mer »

Riksstäder

Riksstäder i Tysk-romerska riket, 1648. Riksstäder (tyska Reichsstädte) kallades i det tysk-romerska riket riksomedelbara städer, det vill säga städer som hörde till riket omedelbart under kejsaren.

Ny!!: Furstbiskop och Riksstäder · Se mer »

Riksstånd

Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.

Ny!!: Furstbiskop och Riksstånd · Se mer »

Savojen

Savojen under 1600-talet. Savojens flagga Savojen (franska: Savoie; italienska: Savoia) är en region i de västra delarna av Alperna.

Ny!!: Furstbiskop och Savojen · Se mer »

Sekularisering

Sekularisering (av latin sæcularis.

Ny!!: Furstbiskop och Sekularisering · Se mer »

Statschef

Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.

Ny!!: Furstbiskop och Statschef · Se mer »

Stift (kyrkligt förvaltningsområde)

Ett stift, biskopsstift (dieces), biskopsdöme eller ärkebiskopsdöme är en administrativ region i kyrkoprovinser i vissa kristna samfund.

Ny!!: Furstbiskop och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Furstbiskop och Sverige · Se mer »

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.

Ny!!: Furstbiskop och Trettioåriga kriget · Se mer »

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

Ny!!: Furstbiskop och Tysk-romerska riket · Se mer »

Tyska

Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).

Ny!!: Furstbiskop och Tyska · Se mer »

Vallonska

språklig karta över VallonienButiksskylt i staden Crupet Vallonska, wallonska, är ett romanskt språk som talas företrädesvis i södra Belgien (Vallonien).

Ny!!: Furstbiskop och Vallonska · Se mer »

Verden

Verden var tidigare ett biskopsstift i norra Tyskland med ursprung från Karl den stores tid.

Ny!!: Furstbiskop och Verden · Se mer »

Westfaliska freden

Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.

Ny!!: Furstbiskop och Westfaliska freden · Se mer »

Omdirigerar här:

Furstbiskopsdöme, Furstebiskop.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »