Georg Bogislaus Staël von Holstein och Striderna vid Göta älv

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Georg Bogislaus Staël von Holstein och Striderna vid Göta älv

Georg Bogislaus Staël von Holstein vs. Striderna vid Göta älv

Georg Bogislaus Staël von Holstein, född 6 december 1685, död 6 december 1763, var en svensk friherre och militär. Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av stora nordiska kriget.

Fältmarskalk

Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.

Fältmarskalk och Georg Bogislaus Staël von Holstein · Fältmarskalk och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Fredriksten

Fredrikstens fästning i Halden. Fredrikstens fästning i Halden. Fredriksten är en fästning vid staden Halden (som 1665–1928 hette Fredrikshald) i Norge, uppkallad efter Fredrik III av Danmark.

Fredriksten och Georg Bogislaus Staël von Holstein · Fredriksten och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Göta älv

Mars 2009. Gasklockan till vänster i bakgrunden. Göteborg 2009. Göta älv är en stor flod i sydvästra Sverige.

Göta älv och Georg Bogislaus Staël von Holstein · Göta älv och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Generalmajor

Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.

Generalmajor och Georg Bogislaus Staël von Holstein · Generalmajor och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Hisingen

Kustlandskap på Hisingen. Kvilletorget på Hisingen. Äldre husfasad vid Kvillebäcken. Landshövdingehus i Kvillestaden. Hisingen är till ytan Sveriges femte största ö – efter Gotland, Öland, Södertörn och Orust – och den näst mest befolkade.

Georg Bogislaus Staël von Holstein och Hisingen · Hisingen och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Georg Bogislaus Staël von Holstein och Karl XII · Karl XII och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Nya Älvsborg

Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara Älvsborg är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)Bothén (1960) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn.

Georg Bogislaus Staël von Holstein och Nya Älvsborg · Nya Älvsborg och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Peter Tordenskjold

Peter Tordenskjold alternativt Peter Tordenskiold (före adlandet Peter Jansen Wessel), född 28 oktober 1690 i Trondheim, död 12 november 1720 i Gleidingen nära Hildesheim, var en norsk sjömilitär verksam i den danska kungliga flottan under det stora nordiska kriget.

Georg Bogislaus Staël von Holstein och Peter Tordenskjold · Peter Tordenskjold och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Skaraborgs regemente (infanteri)

Skaraborgs regemente (I 9) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1942.

Georg Bogislaus Staël von Holstein och Skaraborgs regemente (infanteri) · Skaraborgs regemente (infanteri) och Striderna vid Göta älv · Se mer »