Innehållsförteckning
75 relationer: Alfirk, Algenib, Almagest, Andromeda (stjärnbild), Arabiska, Asterism, Ödlan, Édouard Stephan, Bayerbeteckning, Bellerofon, Biham (stjärna), Chimaira, Delfinen, Dubbelstjärna, Elliptisk galax, Enif, EQ Pegasi, Exoplanet, Fiskarna (stjärnbild), Galax, Galaxhop, Gravitationslins, Grekisk mytologi, Homam, Huvudserien, IK Pegasi, Internationella astronomiska unionen, Jättestjärna, Jorden, Klaudios Ptolemaios, Klotformig stjärnhop, Kvasar, Landskapsstjärnor, Latin, Lilla hästen, Ljusår, Markab, Matar (stjärna), Messier 15, Messiers katalog, NGC 1, NGC 23, NGC 7217, NGC 7317, NGC 7318a, NGC 7318b, NGC 7319, Norra stjärnhimlen, Pegasos, Pegasus, ... Förläng index (25 mer) »
Alfirk
Alfirk eller Beta Cephei (β Cephei, förkortat Theta Cep, β Cep) är en trippelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Cepheus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Alfirk
Algenib
Algenib, eller Gamma Pegasi (γ Pegasi, förkortat Gamma Phe, γ Phe) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en pulserande variabel av 53 Persei-typ och Beta Cephei-typ (BCEP/SPB) i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Algenib
Almagest
En sida ur Trebizonds översättning (1451). Almagest är ett berömt arbete av den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios som publicerades ungefär år 140 e. Kr.
Se Pegasus (stjärnbild) och Almagest
Andromeda (stjärnbild)
Andromeda (samma på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Andromeda (stjärnbild)
Arabiska
Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Arabiska
Asterism
En asterism är i astronomi ett mönster av stjärnor, sett på stjärnhimlen, som inte räknas som en officiell stjärnbild.
Se Pegasus (stjärnbild) och Asterism
Ödlan
Ödlan (Lacerta på latin) är en liten, svag stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Ödlan
Édouard Stephan
Édouard Jean-Marie Stephan, född den 31 augusti 1837 Sainte Pezenne, Niort, Frankrike, död den 30 december 1923 i Marseille, var en fransk astronom, som åren 1867 till 1907 var direktor vid observatoriet i Marseille.
Se Pegasus (stjärnbild) och Édouard Stephan
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Se Pegasus (stjärnbild) och Bayerbeteckning
Bellerofon
Bellerofon och Pegasos. Bellerofon var en hjälte i grekisk mytologi.
Se Pegasus (stjärnbild) och Bellerofon
Biham (stjärna)
Biham eller Theta Pegasi (θ Pegasi, förkortat Theta Peg, θ Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna"IAU Catalog of Star Names".
Se Pegasus (stjärnbild) och Biham (stjärna)
Chimaira
apulisk tallrik från 300-talet f.Kr. Chimaira (grekiska Χίμαιρα, latin Chimaera) var ett fruktat, trehövdat monster i den grekiska mytologin.
Se Pegasus (stjärnbild) och Chimaira
Delfinen
Delfinen (Delphinus på latin) är en av de mindre stjärnbilder på norra stjärnhimlen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Delfinen
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Se Pegasus (stjärnbild) och Dubbelstjärna
Elliptisk galax
Den gigantiska elliptiska galaxen ESO 325-G004 En elliptisk galax är en typ av galax i Hubbles serie karakteriserad av egenskaperna.
Se Pegasus (stjärnbild) och Elliptisk galax
Enif
Enif (Epsilon Pegasi, 8 Pegasi) är en ljusstark stjärna i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Enif
EQ Pegasi
EQ Pegasi eller Gliese 896 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och EQ Pegasi
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Se Pegasus (stjärnbild) och Exoplanet
Fiskarna (stjärnbild)
Fiskarna (Pisces på latin och Piscium i genitiv) är en ganska ljussvag stjärnbild på ekliptikan som inrymmer vårdagjämningspunkten.
Se Pegasus (stjärnbild) och Fiskarna (stjärnbild)
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Se Pegasus (stjärnbild) och Galax
Galaxhop
Spitzerteleskop-bild av Comahopen i ultraviolett och synligt ljus. En galaxhop eller galaxgrupp är en sammanhörande grupp av galaxer sammanhållna av gravitationen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Galaxhop
Gravitationslins
Ljus böjs i närheten av massiva objekt. De orangea linjerna visar objektets skenbara position och de vita linjerna visar ljusets väg från källans verkliga position. En gravitationslins är ett astronomiskt fenomen som har förmåga att bryta ljuset från en ljuskälla på dess väg till observatören.
Se Pegasus (stjärnbild) och Gravitationslins
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Se Pegasus (stjärnbild) och Grekisk mytologi
Homam
Homam, eller Zeta Pegasi (ζ Pegasi, förkortat Zeta Phe, ζ Phe), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en pulserande variabel av SPB-typ i södra delen av stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Homam
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Se Pegasus (stjärnbild) och Huvudserien
IK Pegasi
IK Pegasi, eller HR 8210, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC) och ett system av dubbelstjärnor i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och IK Pegasi
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Internationella astronomiska unionen
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Se Pegasus (stjärnbild) och Jättestjärna
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Se Pegasus (stjärnbild) och Jorden
Klaudios Ptolemaios
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170, var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten.
Se Pegasus (stjärnbild) och Klaudios Ptolemaios
Klotformig stjärnhop
Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Klotformig stjärnhop
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Se Pegasus (stjärnbild) och Kvasar
Landskapsstjärnor
Varje svenskt landskap har en landskapsstjärna, som är en av stjärnorna, oftast den ljusstarkaste och/eller mest kända stjärnan, i landskapets landskapsstjärnbild.
Se Pegasus (stjärnbild) och Landskapsstjärnor
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Se Pegasus (stjärnbild) och Latin
Lilla hästen
Lilla hästen (Equuleus på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Lilla hästen
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Se Pegasus (stjärnbild) och Ljusår
Markab
Markab eller Alfa Pegasi (α Pegasi, förkortat Alfa Peg, α Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna "IAU Catalog of Star Names".
Se Pegasus (stjärnbild) och Markab
Matar (stjärna)
Matar eller Eta Pegasi (η Pegasi, förkortat Eta Peg, η Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna "IAU Catalog of Star Names".
Se Pegasus (stjärnbild) och Matar (stjärna)
Messier 15
Messier 15 (M15) även känd som NGC 7078 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Messier 15
Messiers katalog
Messiers katalog är en äldre katalog över diffusa astronomiska objekt på stjärnhimlen sammanställd av Charles Messier och först publicerad 1774.
Se Pegasus (stjärnbild) och Messiers katalog
NGC 1
NGC 1 även ibland kallad GC 1, UGC 57, PGC 564 eller Holm 2a, är en medelstor spiralgalax belägen i stjärnbilden Pegasus ca 210 till 215 miljoner ljusår från solsystemet.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 1
NGC 23
NGC 23 är en spiralgalax belägen i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 23
NGC 7217
NGC 7217 är en spiralgalax i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 7217
NGC 7317
NGC 7317 är en elliptisk galax på ungefär 270 miljoner ljusårs avstånd i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 7317
NGC 7318a
NGC 7318a är en elliptisk galax på 210-340 miljoner ljusårs avstånd i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 7318a
NGC 7318b
NGC 7318b är en stavgalax på 300 miljoner ljusårs avstånd i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 7318b
NGC 7319
NGC 7319 är en stavgalax på 210-340 miljoner ljusårs avstånd i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och NGC 7319
Norra stjärnhimlen
Grafisk bild över norra stjärnhimlen. Norra stjärnhimlen är de stjärnor och stjärnbilder som året runt är synliga från nordpolen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Norra stjärnhimlen
Pegasos
''"Människan och Pegasus"'', skulptur av Carl Milles från 1950. Bellerofon och Pegasus. Pegasos (klassisk grekiska: Πήγασος Pēgasos, latin: Pegasus) är i grekisk mytologi en bevingad häst som användes av Bellerofon när denne besegrade monstret Chimaira.
Se Pegasus (stjärnbild) och Pegasos
Pegasus
Pegasus kan syfta på.
Se Pegasus (stjärnbild) och Pegasus
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Se Pegasus (stjärnbild) och Planet
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Se Pegasus (stjärnbild) och Planetarisk nebulosa
Räven
Räven (Vulpecula på latin) är en svag stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Räven
Sadalbari
Sadalbari eller My Pegasi (μ Pegasi, förkortat My Peg, μ Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna "Naming Stars".
Se Pegasus (stjärnbild) och Sadalbari
Satellitgalax
M110. Stora magellanska molnet är den fjärde största satellitgalaxen i Lokala gruppen. En satellitgalax är en galax som kretsar runt en större galax på grund av den gravitationella attraktionen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Satellitgalax
Scheat
Scheat eller Beta Pegasi (β Pegasi, förkortat Beta Phe, β Phe) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Scheat
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se Pegasus (stjärnbild) och Skenbar magnitud
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Se Pegasus (stjärnbild) och Solsystemet
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Se Pegasus (stjärnbild) och Spektraltyp
Spiralgalax
NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.
Se Pegasus (stjärnbild) och Spiralgalax
Stavgalax
Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.
Se Pegasus (stjärnbild) och Stavgalax
Stephans kvintett
Stephans kvintett är en synlig galaxhop bestående av fem galaxer, belägen i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och Stephans kvintett
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Se Pegasus (stjärnbild) och Stjärna
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Se Pegasus (stjärnbild) och Stjärnbild
Stjärnhop
Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.
Se Pegasus (stjärnbild) och Stjärnhop
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Se Pegasus (stjärnbild) och Supernova
Supernova typ Ia
Konsensusmodellen för hur en ''supernova typ Ia'' blir till. En supernova typ Ia, förkortat till SN Ia eller SNe Ia (plural), ibland skrivet supernova typ 1a tros vara en exploderande vit dvärg i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en röd jätte.
Se Pegasus (stjärnbild) och Supernova typ Ia
Svanen (stjärnbild)
Svanen (Cygnus på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen, öster om Lyran och norr om Örnen.
Se Pegasus (stjärnbild) och Svanen (stjärnbild)
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Se Pegasus (stjärnbild) och Variabel stjärna
Vattumannen (stjärnbild)
Vattumannen (Aquārius på latin, Aquāriī i genitiv och Aqr. som förkortning) är en stjärnbild på södra stjärnhimlen och på ekliptikan.
Se Pegasus (stjärnbild) och Vattumannen (stjärnbild)
Västerbotten
Västerbotten (på latin: Botnia occidentalis) är ett landskap i Norrland i nordöstra Sverige.
Se Pegasus (stjärnbild) och Västerbotten
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Se Pegasus (stjärnbild) och Vit dvärg
Zeus
Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.
Se Pegasus (stjärnbild) och Zeus
51 Pegasi
51 Pegasi, som är stjärnans Flamsteedbeteckning, eller Helvetios, är en ensam stjärna i stjärnbilden Pegasus.
Se Pegasus (stjärnbild) och 51 Pegasi
51 Pegasi b
51 Pegasi b, eller Dimidium, är en exoplanet som kretsar kring stjärnan 51 Pegasi ungefär 50 ljusår från jorden.
Se Pegasus (stjärnbild) och 51 Pegasi b