Innehållsförteckning
74 relationer: Ampere, Area, Atommassenhet, Bohrs atommodell, Boltzmanns konstant, Coulomb, Densitet, Dimensionsanalys, Effekt, Elektrisk laddning, Elektrisk spänning, Elektrisk ström, Elementarladdning, Energi, Energitäthet, Frekvens, Fysikalisk konstant, Gravitation, Gravitationskonstanten, Hastighet, Intensitet, Joule, Kelvin, Kilogram, Kraft, Kubikmeter, Kvadratmeter, Kvantgravitation, Kvantmekanik, Längd, Ljusets hastighet, Massa, Max Planck, Måttsystem, Meter, Naturliga enheter, Newton (enhet), Ohm, Pascal (enhet), Pi, Planckarea, Planckdensitet, Planckeffekt, Planckenergi, Planckenergitäthet, Planckimpedans, Planckintensitet, Planckkraft, Planckladdning, Plancklängd, ... Förläng index (24 mer) »
Ampere
Analog amperemeter som visar strömmen 1 ampere genom en glödlampa. Ampere, förkortning amp eller A, är SI-enhet för elektrisk ström,http://www.ne.se/Ampere – Nationalencyklopedin på nätet – http://www.ne.se – läst datum: 16 oktober 2013 uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère (1775–1836).
Area
Area är en storhet som beskriver utsträckningen av en tvådimensionell yta i planet.
Atommassenhet
Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.
Se Planckenheter och Atommassenhet
Bohrs atommodell
Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
Se Planckenheter och Bohrs atommodell
Boltzmanns konstant
Boltzmanns konstant, efter Ludwig Boltzmann, är en naturkonstant som relaterar temperatur för en mängd partiklar (molekyler) till energi på partikelnivå.
Se Planckenheter och Boltzmanns konstant
Coulomb
Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) alternativt amperesekund (As) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Dimensionsanalys
Dimensionsanalys eller enhetsbetraktelse är ett hjälpmedel att sålla bort felaktiga formler.
Se Planckenheter och Dimensionsanalys
Effekt
Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Se Planckenheter och Elektrisk laddning
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk spänning, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Se Planckenheter och Elektrisk spänning
Elektrisk ström
Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.
Se Planckenheter och Elektrisk ström
Elementarladdning
Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen.
Se Planckenheter och Elementarladdning
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Energitäthet
Energitäthet är mängden energi som finns lagrad per volym- eller massenhet i ett system eller ett kemiskt ämne.
Se Planckenheter och Energitäthet
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Fysikalisk konstant
I vetenskap är en fysikalisk konstant ett oföränderligt numeriskt tal i sådana matematiska samband som uttrycker fysiska realiteter.
Se Planckenheter och Fysikalisk konstant
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Se Planckenheter och Gravitation
Gravitationskonstanten
Gravitationskonstanten kan bestämmas med Cavendishs experiment. Den allmänna gravitationskonstanten brukar betecknas med G och ingår främst i Newtons gravitationslag.
Se Planckenheter och Gravitationskonstanten
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Se Planckenheter och Hastighet
Intensitet
Intensitet är inom fysik olika storheter såsom.
Se Planckenheter och Intensitet
Joule
Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Kubikmeter
En kubikmeter betong. Kubikmeter, m³ (kbm), är SI-enheten för volym.
Se Planckenheter och Kubikmeter
Kvadratmeter
Illustration av en kvadratmeter En kvadratmeter (m² eller kvm) är en härledd SI-enhet för area.
Se Planckenheter och Kvadratmeter
Kvantgravitation
Kvantgravitation är ett forskningsfält inom teoretisk fysik som har som mål att lösa ett av de stora och angelägna problemen inom fysiken: att formulera en kvantmekanisk beskrivning av gravitationen.
Se Planckenheter och Kvantgravitation
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Se Planckenheter och Kvantmekanik
Längd
---- Längd är en fysikalisk storhet som anger ett avstånd, till exempel från en punkt där ett objekt börjar till den punkt där det slutar.
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Se Planckenheter och Ljusets hastighet
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Max Planck
Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.
Se Planckenheter och Max Planck
Måttsystem
Ett måttsystem är en uppsättning standardiserade måttenheter som används tillsammans.
Se Planckenheter och Måttsystem
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Naturliga enheter
Naturliga enheter kallas den typ av enhetssystem som är baserade på universella fysiska konstanter.
Se Planckenheter och Naturliga enheter
Newton (enhet)
Newton (N) är SI-enheten för kraft.
Se Planckenheter och Newton (enhet)
Ohm
Tre motstånd med olika värden. Standard 1 ohms resistor. Ohm (betecknas med Ω) är SI-enheten för resistans, reaktans och impedans.
Pascal (enhet)
Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.
Se Planckenheter och Pascal (enhet)
Pi
Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.
Planckarea
Planckarea, betecknat l_\text^2, är en areaenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckarea
Planckdensitet
Planckdensitet, betecknat \rho_\text, är en densitetsenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckdensitet
Planckeffekt
Planckeffekt, betecknat P_\text, är en effektenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckeffekt
Planckenergi
Planckenergi, betecknat E_\text, är en energienhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckenergi
Planckenergitäthet
Planckenergitäthet, betecknat \rho^E_\text, är en energitäthetsenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckenergitäthet
Planckimpedans
Planckimpedans, betecknat Z_\text, är en impedansenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckimpedans
Planckintensitet
Planckintensitet, betecknat I_\text, är en intensitetsenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckintensitet
Planckkraft
Planckkraft, betecknat F_\text, är en kraftenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckkraft
Planckladdning
Planckladdning, betecknat q_\text, är en laddningsenhet och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckladdning
Plancklängd
Plancklängd, betecknat l_\text, är en längdenhet och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Plancklängd
Planckmassa
Planckmassa, betecknat m_\text, är en massenhet och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckmassa
Planckrörelsemängd
Planckrörelsemängd, betecknat m_\text c, är en rörelsemängdsenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckrörelsemängd
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Se Planckenheter och Plancks konstant
Planckspänning
Planckspänning, betecknat V_\text, är en spänningsenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckspänning
Planckström
Planckström, betecknat I_\text, är en strömenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckström
Plancktemperatur
Plancktemperatur, betecknat T_\text, är en enhet för temperatur och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Plancktemperatur
Plancktid
Plancktid, betecknat t_\text, är en tidsenhet och en av de grundläggande Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Plancktid
Plancktryck
Plancktryck, betecknat p_\text, är en tryckenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Plancktryck
Planckvinkelfrekvens
Planckvinkelfrekvens, betecknat \omega_\text, är en vinkelfrekvensenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckvinkelfrekvens
Planckvolym
Planckvolym, betecknat l_\text^3, är en volymenhet och en av de härledda Planckenheterna, ett måttenhetssystem som bygger på naturliga enheter.
Se Planckenheter och Planckvolym
Preussiska vetenskapsakademien
Akademiens tidigare byggnad på Unter den Linden 8, idag del av Staatsbibliothek zu Berlin. Preussiska vetenskapsakademien (tyska: Königlich-Preußische Akademie der Wissenschaften) var en vetenskapsakademi grundad i Berlin den 11 juli 1700 av den brandenburgiske kurfursten Fredrik III, ursprungligen under namnet Kurfürstlich-Brandenburgische Societät der Wissenschaften.
Se Planckenheter och Preussiska vetenskapsakademien
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Se Planckenheter och Rörelsemängd
Resistans
Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets.
Se Planckenheter och Resistans
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
SI-enhet
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.
SI-prefix
Ett SI-prefix är ett prefix som kan användas till någon av enheterna i Internationella måttenhetssystemet (Système International d'Unités, SI) för att ange multipler eller delar av dessa enheter.
Se Planckenheter och SI-prefix
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Se Planckenheter och Svartkropp
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Se Planckenheter och Temperatur
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Volt
En multimeter kan användas som voltmeter. 1,5-voltsbatterier Ett oscilloskop kan mäta hur spänningen varierar med tiden Volt (V), är en härledd SI-enhet för elektrisk spänning (elektromotorisk kraft).
Volym
Volym är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser, till exempel, det utrymme som en substans (fast, flytande, gas eller plasma) eller form upptar eller innehåller.
Watt
En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
Även känd som Planckenhet.