Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Romersk-katolska kyrkan

Index Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Innehållsförteckning

  1. 247 relationer: Acta Apostolicae Sedis, Afrika, Alexandria, Altare, Andra Vatikankonciliet, Ansgar, Antikatolicism, Antikatolicism i Sverige, Antiken, Antiokia, Apostasi, Apostel, Apostolisk succession, Arvsynd, Avignon, Avignonpåvedömet, Äktenskap, Barmhärtighet, Barnhem, Benedictus XI, Benedictus XVI, Bergspredikan, Biskop, Bonifatius VIII, Botens sakrament, Brasilien, Bysantinska riket, Carl Bloch, Catharina Broomé, Clemens V, De sju dygderna, De sjukas smörjelse, Delkyrka, Den Helige Ande, Dikasteriet för trosläran, Doktrin, Dominikanorden, Dominus Iesus, Dop, Ediktet i Milano, Ediktet i Thessaloniki, Efter Kristus, Ekumenik, Ekumeniskt koncilium, Erwin Bischofberger, Eukaristi, Europa, Eusebios av Caesarea, Evangelium (budskap), Fadern, ... Förläng index (197 mer) »

  2. Abortmotstånd

Acta Apostolicae Sedis

Acta Apostolicae Sedis (ungefär Nyheter från den Heliga stolen), förkortat AAS, är den officiella tidning där Heliga stolen publicerar sina rättsakter.

Se Romersk-katolska kyrkan och Acta Apostolicae Sedis

Afrika

Afrika är jordens näst största kontinent (efter Eurasien) och även jordens näst största världsdel efter Asien, både vad gäller areal och folkmängd.

Se Romersk-katolska kyrkan och Afrika

Alexandria

Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.

Se Romersk-katolska kyrkan och Alexandria

Altare

Rekonstruktion av ett gammalt israelitiskt altare med fyra horn Altare i Sankt Michaelskatedralen i Kiev, Ukraina. Altare i Iowa, USA. Altare är i bokstavlig mening en uppbyggnad för offer, offerhärd.

Se Romersk-katolska kyrkan och Altare

Andra Vatikankonciliet

Processionen vid öppnandet av Andra Vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Romersk-katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965.

Se Romersk-katolska kyrkan och Andra Vatikankonciliet

Ansgar

Ansgar, målning av Siegfried Detlev Bendixen. Hugo Hamilton (1830) Ansgar, "Nordens apostel", född 8 september eller 9 september 801 i Fouilloy, nära Amiens, död 3 februari 865 i Bremen, var en benediktinmunk, missionär och ärkebiskop av Hamburg-Bremen, vilket då också innefattade Norden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ansgar

Antikatolicism

0288.html Bismarck-Schönhausen Karikatyr 1878 av Bismarck och påve Leo XIII. Antikatolicism är ett samlingsnamn för diskriminering, fientlighet eller fördomar riktade mot katolicismen, och i synnerhet mot den romersk-katolska kyrkan, dess präster eller dess anhängare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Antikatolicism

Antikatolicism i Sverige

Antikatolicism i Sverige avser diskriminering, fientlighet eller fördomar riktade mot katolicismen, och i synnerhet mot den romersk-katolska kyrkan, dess präster eller anhängare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Antikatolicism i Sverige

Antiken

Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.

Se Romersk-katolska kyrkan och Antiken

Antiokia

Karta över dagens Turkiet med Antiokia utmärkt. Historisk karta över Syrien under korstågen med furstendömet Antiokia utmärkt. Antiokia eller Antiochia (grekiska: Αντιόχεια, Antiocheia), var en forntida stad i norra delen av den romerska provinsen Syria vid floden Orontes, omkring 30 km från Medelhavet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Antiokia

Apostasi

Apostasi är att avfalla från något, i synnerhet en religion.

Se Romersk-katolska kyrkan och Apostasi

Apostel

Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.

Se Romersk-katolska kyrkan och Apostel

Apostolisk succession

Apostolisk succession (latin successio apostolica) är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Apostolisk succession

Arvsynd

Sixtinska kapellets tak. Arvsynd är ett begrepp inom vissa inriktningar av kristen teologi.

Se Romersk-katolska kyrkan och Arvsynd

Avignon

Avignon är en stad och kommun i departementet Vaucluse i regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur i sydöstra Frankrike.

Se Romersk-katolska kyrkan och Avignon

Avignonpåvedömet

Påvepalatset i Avignon. Påve Johannes XXII. Avignonpåvedömet hade sitt säte i Avignon i Provence i södra Frankrike från 1309 till 1377.

Se Romersk-katolska kyrkan och Avignonpåvedömet

Äktenskap

Äktenskap är ett juridiskt och samhälleligt, samt ofta ett religiöst och andligt, avtal mellan samlevande personer.

Se Romersk-katolska kyrkan och Äktenskap

Barmhärtighet

Barmhärtighet är ett uttryck för kärlek till nästan (agape) och är för kristna, judar, muslimer och buddhister en väsentlig dygd.

Se Romersk-katolska kyrkan och Barmhärtighet

Barnhem

Ett barnhem är en institution för kort- eller långvarig dygnet-runt-omvårdnad och fostran av barn utan vårdnadshavare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Barnhem

Benedictus XI

Benedictus XI, född Niccolò Boccasino eller Nicolaus Bocasini 1240 i Treviso, död 7 juli 1304 i Perugia, var påve från den 22 oktober 1303 till sin död, den 7 juli 1304.

Se Romersk-katolska kyrkan och Benedictus XI

Benedictus XVI

Benedictus XVI:s påvliga vapen. Benedictus XVI (latin Benedictus PP. XVI) eller Benedikt XVI, född Joseph Alois Ratzinger den 16 april 1927 i Marktl am Inn, Bayern, död 31 december 2022 i Vatikanstaten, var en tysk prelat och biskop.

Se Romersk-katolska kyrkan och Benedictus XVI

Bergspredikan

Bergspredikan, målning av Carl Bloch. Bergspredikan är ett tal som Jesus enligt Matteusevangeliet höll på ett berg i Galileen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Bergspredikan

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Se Romersk-katolska kyrkan och Biskop

Bonifatius VIII

Bonifatius VIII, född Benedetto Caetani omkring 1235 i Anagni, Kyrkostaten, död 11 oktober 1303 i Rom, var påve från den 24 december 1294 till sin död, den 11 oktober 1303.

Se Romersk-katolska kyrkan och Bonifatius VIII

Botens sakrament

biktfadern och den som biktar sig sitter åtskilda från varandra, sker bikten i den Katolska kyrkan. Botens sakrament är en rituell handling av botgöring i katolicismen, genom vilken någon visar sin ånger, bekänner sina synder, tar emot Guds förlåtelse och gottgör vad vederbörande har brutit.

Se Romersk-katolska kyrkan och Botens sakrament

Brasilien

Brasilien, formellt Förbundsrepubliken Brasilien, (República Federativa do Brasil), är den både till ytan och befolkningen femte största staten i världen och största staten i Sydamerika.

Se Romersk-katolska kyrkan och Brasilien

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Se Romersk-katolska kyrkan och Bysantinska riket

Carl Bloch

Carl Henrik Bloch, född 23 maj 1834 i Köpenhamn, död där 22 februari 1890, var en dansk målare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Carl Bloch

Catharina Broomé

Catharina Birgitta Anna Broomé, född 15 september 1923 i Stockholm, död 17 juli 2007, dominikanersyster sedan 1940-talet, teologie hedersdoktor och ledamot i Sampsalmkommittén, tillika psalmförfattare och översättare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Catharina Broomé

Clemens V

Clemens V (latin, den milde), född Bertrand de Got cirka 1264 i Villandraut, död 20 april 1314 i Roquemaure, var påve från den 5 juni 1305 till sin död den 20 april 1314, och ärkebiskop av Bordeaux från 1299.

Se Romersk-katolska kyrkan och Clemens V

De sju dygderna

De sju dygderna, eller de sju heliga dygderna, är de positiva spegelegenskaperna till de sju dödssynderna inom katolicismen.

Se Romersk-katolska kyrkan och De sju dygderna

De sjukas smörjelse

De sjukas smörjelse (detalj från Rogier van der Weydens ”De sju sakramenten”, 1445) De sjukas smörjelse, även kallad sista smörjelsen, är ett av de sju sakramenten i framför allt Romersk-katolska kyrkan och de olika ortodoxa kyrkorna.

Se Romersk-katolska kyrkan och De sjukas smörjelse

Delkyrka

En delkyrka (latin: ecclesia particularis) är en katolsk kyrka som utgör del av Romersk-katolska kyrkans fulla gemenskap genom påven.

Se Romersk-katolska kyrkan och Delkyrka

Den Helige Ande

duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.

Se Romersk-katolska kyrkan och Den Helige Ande

Dikasteriet för trosläran

Congregatio pro Doctrina Fidei. Dikasteriet för trosläran, tidigare Troskongregationen eller Kongregationen för trosläran (Congregatio pro doctrina fidei; Congregazione per la Dottrina della Fede) bildades formellt 1965 och är den mäktigaste av romersk-katolska kyrkans nio kongregationer, det vill säga departement, inom kurian.

Se Romersk-katolska kyrkan och Dikasteriet för trosläran

Doktrin

En doktrin är en lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande.

Se Romersk-katolska kyrkan och Doktrin

Dominikanorden

Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).

Se Romersk-katolska kyrkan och Dominikanorden

Dominus Iesus

Dominus Iesus, latin för 'Herren Jesus', är ett katolskt dokument författat av kardinal Joseph Ratzinger (sedermera påve Benedictus XVI), dåvarande prefekt för Troskongregationen, och Tarcisio Bertone, kongregationens dåvarande sekreterare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Dominus Iesus

Dop

Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.

Se Romersk-katolska kyrkan och Dop

Ediktet i Milano

Ediktet i Milano eller milanesiska ediktet år 313 deklarerade att Romerska riket skulle förhålla sig neutralt i religiösa frågor, vilket i praktiken innebar slutet på förföljelsen av de kristna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ediktet i Milano

Ediktet i Thessaloniki

Ediktet i Thessaloniki, även känt som Cunctos populos, utfärdades den 27 februari 380 av kejsar Theodosius I, Gratianus och Valentinianus II.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ediktet i Thessaloniki

Efter Kristus

Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Efter Kristus

Ekumenik

Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ekumenik

Ekumeniskt koncilium

Handskriftsillustration av första konciliet i Konstantinopel 381, utförd i slutet av 800-talet. Ekumeniskt koncilium är ett världsomfattande kyrkomöte för att avgöra lärofrågor och rättsregler, som acceptes av flera inriktningar inom den kristna kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ekumeniskt koncilium

Erwin Bischofberger

Erwin Bischofberger, född 1 maj 1936 i Schweiz, död 5 december 2012, var en schweizisk-svensk katolsk jesuitpräst, författare och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Erwin Bischofberger

Eukaristi

Eukaristi, av grekiskans ευχαριστία eucharisti’a, ’tacksägelse’, har inom kristendomen blivit benämningen på nattvarden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Eukaristi

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Europa

Eusebios av Caesarea

Eusebios av Caesarea, född 263, död 339, var en kyrklig författare i traditionen från Origenes och biskop av Caesarea i Palestina från cirka 313.

Se Romersk-katolska kyrkan och Eusebios av Caesarea

Evangelium (budskap)

Evangelium (latin från grekiskans εύαγγέλιoν "goda nyheter", "glatt budskap" eller "glädjebud") eller evangeliet (i bestämd form), åsyftar (ofta i sammanfattning) – det kristna budskapet i Bibelns evangelium, så som det brukade uppfattas i den tidiga kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Evangelium (budskap)

Fadern

Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.

Se Romersk-katolska kyrkan och Fadern

Förbön

Förbönsbok i Fru Alstads kyrka. Brev med förböner sätts fast vid den västra muren i Jerusalem. Förbön är en särskild form av bön.

Se Romersk-katolska kyrkan och Förbön

Förnuft

Förnuft (fornsvenska fornuft, tyska Vernunft) avser de kognitiva delarna av en människas psyke som ger upphov till tanken.

Se Romersk-katolska kyrkan och Förnuft

Första Korinthierbrevet

Första Korinthierbrevet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Första Korinthierbrevet

Första Petrusbrevet

Första Petrusbrevet (grekiska: Πέτρουεπιστολή α’ eller bara Πέτρουα’) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur.

Se Romersk-katolska kyrkan och Första Petrusbrevet

Feodalism

En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden. Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster.

Se Romersk-katolska kyrkan och Feodalism

Filip IV av Frankrike

Filip IV, Filip den sköne, (fr. Philippe IV, Philippe le Bel), född 1268 i Fontainebleau, död 29 november 1314 i Fontainebleau, kung av Frankrike, 1285-1314.

Se Romersk-katolska kyrkan och Filip IV av Frankrike

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Se Romersk-katolska kyrkan och Filosofi

Fra Angelico

Fra Angelico, även Beato Angelico, Fra Giovanni da Fiesole, Guido di Pietro da Mugello, född cirka 1397 i Vicchio, död 18 februari 1455 i Rom, var en italiensk renässanskonstnär, verksam i Florens.

Se Romersk-katolska kyrkan och Fra Angelico

Franciskanorden

Pinacoteca Nazionale i Siena i Italien Franciskanorden (latin: Ordo Fratrum Minorum, O.F.M., "mindre brödernas orden"), även Franciskanerorden, är en katolsk mendikantorden som grundades omkring 1210 av Franciskus av Assisi.

Se Romersk-katolska kyrkan och Franciskanorden

Franciskus (påve)

Franciskus (latin: Franciscus), född Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, Argentina, är Katolska kyrkans 266:e påve, biskop av Rom och Vatikanstatens statschef.

Se Romersk-katolska kyrkan och Franciskus (påve)

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Se Romersk-katolska kyrkan och Frankrike

Frälsning

Jesus porträtterad som världens frälsare, ''salvator mundi'', målning i olja och guld från omkring 1510–1530. Frälsning betyder räddning och befrielse.

Se Romersk-katolska kyrkan och Frälsning

Frei Galvão

Antônio de Sant'Ana Galvão, mer känd som Frei Galvão, född 1739 i Guaratinguetá, Brasilien, död 23 december 1822 i São Paulo, Brasilien, var en brasiliansk präst och franciskanbroder som ägnade sitt liv åt omfattande välgörenhetsverksamhet bland fattiga och slavar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Frei Galvão

Giotto di Bondone

Giotto di Bondone, född cirka 1267 i Vicchio i Toscana, död 8 januari 1337 i Florens, var en italiensk målare, skulptör och arkitekt.

Se Romersk-katolska kyrkan och Giotto di Bondone

Goda gärningar

De sju goda gärningarna skildras i en målning av David Teniers den yngre. Bröd delas ut för att mätta de hungriga. Goda gärningar ingår i den filosofiska dygdetikens område.

Se Romersk-katolska kyrkan och Goda gärningar

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Se Romersk-katolska kyrkan och Grekiska

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Se Romersk-katolska kyrkan och Gud

Guds moder

Guds moder är bland trinitariska kristna en vanlig titel på Jungfru Maria.

Se Romersk-katolska kyrkan och Guds moder

Gudstjänst

Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.

Se Romersk-katolska kyrkan och Gudstjänst

Gustav Vasa

Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.

Se Romersk-katolska kyrkan och Gustav Vasa

Hagia Sofia

Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya, grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas), latin: Sancta Sophia eller Sancta Sapientia, "Heliga visheten") är ett muslimskt och kristet världsarv belägen i Istanbul, Turkiet som byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I.

Se Romersk-katolska kyrkan och Hagia Sofia

Hegemoni

Hegemoni (grekiska: ἡγεμονία hegemonia, ledarskap) är den ledande ställning som en person, en organisation eller ett land kan ha, utan att ha fullständig makt.

Se Romersk-katolska kyrkan och Hegemoni

Helgon

gloria. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död.

Se Romersk-katolska kyrkan och Helgon

Helig

Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).

Se Romersk-katolska kyrkan och Helig

Heliga Birgitta

Birgitta mottar en uppenbarelse. Efter målning från medeltiden. Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, född omkring 1303 i Uppland, död 23 juli 1373 i Rom i Kyrkostaten, var en svensk katolsk författare, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Heliga Birgitta

Heliga stolen

Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.

Se Romersk-katolska kyrkan och Heliga stolen

Heligt år

Heligt år (italienska Anno Santo), även kallat jubelår, är ett särskilt heligt år som förekommer i judendomen och kristendomen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Heligt år

Hierarki

Hierarki (av grek. ‘Ιερός hieros, helig, och αρχή arche "förste", "härska") betecknar en organisationsform med utpräglat centralstyre, som ofta förekommer inom såväl militär, stat, samhälle, kyrka som företag, men även i överförd bemärkelse inom vetenskapen, till exempel systematik.

Se Romersk-katolska kyrkan och Hierarki

Himmel

sol. Skymningshimmel. Himlen är jordens atmosfär sedd från jordytan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Himmel

Hypostas

Hypostas, av grekiska: ὑπόστᾰσις, hypostasis, ordagrant 'det som står under'.

Se Romersk-katolska kyrkan och Hypostas

Ignatios av Antiochia

Ignatios (Ignatius) av Antiokia (grekiska Ἰγνάτιος), cirka 35 eller 50 – cirka 107 e.Kr., martyr, räknas som den tredje biskopen av Antiochia, men var den förste gemensamma för hednakristna och judekristna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ignatios av Antiochia

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Se Romersk-katolska kyrkan och Indien

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.

Se Romersk-katolska kyrkan och Islam

Islamiska expansionen

Expansion under det umayyadiska kalifatet, 661–750 Islamiska expansionen, på arabiska Fatah, فتح, är den snabba territoriella utvidgning mellan åren 632 och 750 e. Kr.

Se Romersk-katolska kyrkan och Islamiska expansionen

Israel

Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel, är en stat i Mellanöstern i Asien.

Se Romersk-katolska kyrkan och Israel

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Se Romersk-katolska kyrkan och Italien

Izmir

Klocktornet (Saat Kulesi) i centrala Izmir. Izmir (turkiska: İzmir, tidigare även Smyrna, som är den latinska formen av grekiska Σμύρνη, Smýrnē) är en hamnstad i västra Turkiet, vid Egeiska havet i Medelhavet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Izmir

Jerusalem

Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).

Se Romersk-katolska kyrkan och Jerusalem

Jesuitorden

En version av Jesuitordens emblem. Bokstäverna "IHS" kan dels uttydas som de grekiska bokstäverna jota, eta, sigma, vilket är en förkortning av namnet Jesus (grekiska:ΙΗΣΟΥΣ), alternativt som en förkortning för latinets "Iesus Hominum Salvator" (Jesus, människornas frälsare).

Se Romersk-katolska kyrkan och Jesuitorden

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Se Romersk-katolska kyrkan och Jesus

Johannes XXIII

Johannes XXIII, född Angelo Giuseppe Roncalli den 25 november 1881 i Sotto il Monte nära Bergamo, Lombardiet, Italien, död 3 juni 1963 i Vatikanen, var påve från och med 28 oktober 1958.

Se Romersk-katolska kyrkan och Johannes XXIII

Judeen

Judeen. Judeen (יהודה, Yəhuda, tiberiska: Yəhûḏāh, "ärad", "lovad"; Ιουδαία, Ioudaía; Iudaea) är ett landskap som i biblisk tid var det vanliga namnet på en del av regionen Palestina, väster om floden Jordan, belägen mellan Iduméen i söder och Samarien och Galiléen i norr.

Se Romersk-katolska kyrkan och Judeen

Jungfru Maria

ikon. Ärkeängeln Gabriel ger Maria beskedet. Målning av El Greco (1575). Mosaik av Jungru Maria och Jesusbarnet inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Persisk miniatyrmålning föreställande Jungfru Maria (Maryam) och Jesusbarnet (Isa).

Se Romersk-katolska kyrkan och Jungfru Maria

Jungfru Marie himmelsfärd

Jungfru Marie himmelsfärd, även kallad Jungfru Marias upptagning i himmelen, latin Assumptio Mariae, är en förpliktigad helgdag inom Romersk-katolska kyrkan, och firas den 15 augusti.

Se Romersk-katolska kyrkan och Jungfru Marie himmelsfärd

Kanonisering

Påve Johannes Paulus II kanoniserar Josef Freinademetz, Daniele Comboni och Arnold Janssen år 2003. den helige Franciskus'', Giotto di Bondone. ''Kanoniseringen av Elisabet av Ungern 1235'', Alexander von Liezen-Mayer. Kanoniseringen av Gaetano Errico 2008. Kanonisering, kanonisation, helgonförklaring, är den akt där kyrklig myndighet förklarar någon vara ett helgon.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kanonisering

Kardinal

Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kardinal

Karmelitorden

Karmelitkloster i Kalifornien. Karmelitorden, eg.

Se Romersk-katolska kyrkan och Karmelitorden

Katolicism

himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.

Se Romersk-katolska kyrkan och Katolicism

Katolska östkyrkor

Katolska östkyrkor, också kallat Östkatolska kyrkor, Östliga katolska kyrkor, Orientaliska katolska kyrkor eller Unierade kyrkor, är autonoma, östliga delkyrkor med östlig rit som står i full kommunion med den romersk-katolska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Katolska östkyrkor

Katolska kyrkans katekes

Katolska kyrkans katekes.

Se Romersk-katolska kyrkan och Katolska kyrkans katekes

Kärlek

hjärta är en välkänd symbol för kärlek. kinesiska tecknet för kärlek (愛) innehåller ett hjärta (心) som betydelsebärande del. Pierre Auguste Cot ''Våridyll'' (1873). Kärlek är ett spektrum av känslor och attityder som präglas av ömhet, tillgivenhet, samhörighet och villighet till uppoffring.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kärlek

Kätteri

Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kätteri

Kloster

Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kloster

Kolonisation

Kolonisation, eller kolonisering, är ett fenomen som uppstår när en eller flera arter bosätter sig i ett nytt område.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kolonisation

Konfirmation

Konfirmationsvälsignelse i Norska kyrkan. Konfirmation (latin: confirmatio, bekräftelse) är det kristna dopets bekräftelse genom en kyrklig akt.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konfirmation

Konst

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konst

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konstantin den store

Konstantinopel

Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konstantinopel

Konstantinopels fall

Konstantinopels fall är den händelse år 1453, då det bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel belägrades och erövrades av Osmanska riket under ledning av sultan Mehmet II.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konstantinopels fall

Konvertering (religion)

Konvertering, konversion, (av latinets convertere, "vända om") innebär att byta religion eller trossamfund, alltså att gå från att mer eller mindre aktivt ha bekänt sig till en trosuppfattning till att aktivt bekänna sig till en annan trosuppfattning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Konvertering (religion)

Korsriddare

Södra Råda kyrka. Sent 1400-tal Korsriddare kallas de andliga riddare som deltog i medeltidens korståg, efter att ha svurit en helig ed på att befria Jerusalem, den Heliga Staden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Korsriddare

Korståg

Påven Urban II predikar korståget vid kyrkomötet i Clermont. Korståg var en serie av religiöst inspirerade europeiska fälttåg, främst till Levanten och Egypten, som från slutet av 1000-talet företogs från den västerländska kristenhetens sida.

Se Romersk-katolska kyrkan och Korståg

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Se Romersk-katolska kyrkan och Kristendom

Kristendomens apostlar

Jesus och de tolv apostlarna, framställda av Leonardo da Vinci i fresken ''Nattvarden''. ''Kristus och de tolv apostlarna''. Fresk i Domitillas katakomber i Rom. Kristendomens apostlar (av grekiska: Απόστολος, apostolos, "budbärare", "sändebud") var Jesu Kristi tolv lärjungar, utsända att omvända "alla folk", både judar och hedningar, till kristendomen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kristendomens apostlar

Kristus

Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kristus

Kultur

Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kultur

Kurian

Kurian (latin curia) motsvarar Heliga stolens regering och centrala förvaltning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kurian

Kyrillos av Jerusalem

Kyrillos av Jerusalem (Κύριλλος Α΄ Ἱεροσολύμων), född omkring 315, död 18 mars 386 i Jerusalem, var Patriark av Jerusalem 350–386 och deltog vid första konciliet i Konstantinopel 381.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kyrillos av Jerusalem

Kyrka

Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kyrka

Kyrkogemenskap

Kyrkogemenskap (tyska: Kirchengemeinschaft), eller full kommunion, sakramental enhet, innebär att två eller fler samfund ömsesidigt erkänner varandras sakrament som giltiga och regelenliga, samt tillåter det egna samfundets medlemmar att ta emot sakramenten i det andra samfundet (så kallad interkommunion).

Se Romersk-katolska kyrkan och Kyrkogemenskap

Kyrkomöte

Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.

Se Romersk-katolska kyrkan och Kyrkomöte

L'Osservatore Romano

L'Osservatore Romano är den Heliga Stolens dagstidning, grundad 1861.

Se Romersk-katolska kyrkan och L'Osservatore Romano

Lactantius

Lactantius. Väggmålning från 300-talet e.Kr. Lactantius (grekiska: Λακτάντιος), född cirka 250 i Afrika, död 320 i Gallien, lärjunge till Arnobius den äldre, var först retor och språklärare i Bitynien samt efter år 317 lärare åt Konstantin den stores son Crispus.

Se Romersk-katolska kyrkan och Lactantius

Lars Bergquist

Lars Bergquist, född 6 juni 1930, död 25 september 2022 i Åbo, var en svensk författare och diplomat.

Se Romersk-katolska kyrkan och Lars Bergquist

Lars Cavallin

Monsignore Lars Johan Benedikt Cavallin, född 15 augusti 1940, död 18 juni 2017 i Borås, var en svensk romersk-katolsk präst och teolog.

Se Romersk-katolska kyrkan och Lars Cavallin

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Se Romersk-katolska kyrkan och Latin

Latinamerika

Syd- och Nordamerika. Spansktalande länder i Latinamerika. Latinamerika är en kulturgeografisk region som består av länder i Sydamerika, Centralamerika och Nordamerika, där latinska dotterspråk (i det här fallet spanska, portugisiska och franska) talas (dock räknas inte Kanadas fransktalande provins Québec in).

Se Romersk-katolska kyrkan och Latinamerika

Latinska kyrkan

Latinska kyrkan är den största delkyrkan i katolska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Latinska kyrkan

Liturgi

östkatolsk kyrka i Prešov, Slovakien. Liturgi (ursprungligen från grekiskans leitourgia (λειτουργία eller λῃτουργία, av λαός / Laos, "folket" och roten ἔργο / ergo, "göra")) är en religiös grupps gudstjänst eller gudstjänstordning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Liturgi

Matteusevangeliet

Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Matteusevangeliet

Mässa

Medeltida mässa celebreras av en biskop. Mässan är den mest centrala kristna liturgin.

Se Romersk-katolska kyrkan och Mässa

Mässoffer

Mässoffer är en term inom katolsk och ortodox teologi där mässan beskrivs som en offerhandling.

Se Romersk-katolska kyrkan och Mässoffer

Medelhavet

Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.

Se Romersk-katolska kyrkan och Medelhavet

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Se Romersk-katolska kyrkan och Medeltiden

Mendikantorden

Mendikantorden (lat. mendicare, "att tigga"), tiggarorden, är inom romersk-katolska kyrkan samlingsbeteckning på under 1200-talet sex grundade religiösa ordnar: dominikanorden, franciskanorden, karmelitorden, servitorden, eremitaugustinorden och mercedarieorden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Mendikantorden

Michelangelo

Michelangelo Buonarroti – Pietà (1499). Peterskyrkan, Vatikanen David'' (1501-1504), Florens Michelangelo – Yttersta domen (1534-1541). Sixtinska kapellet Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni (mer känd som bara Michelangelo), född 6 mars 1475 i Caprese norr om Arezzo i Republiken Florens i (nuvarande Italien), död 18 februari 1564 i Rom, var en italiensk skulptör, arkitekt, målare och poet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Michelangelo

Mission

Mission (latin missio, sändning) är främst verksamhet som avser utbredande av en religion genom undervisning och andlig påverkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Mission

Monoteism

Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).

Se Romersk-katolska kyrkan och Monoteism

Motreformationen

Vulgata (den latinska utgåvan av den katolska bibeln), tryckt 1590 efter att många av motreformationens åtgärder fått effekt Motreformationen, även tridentinska reformen, den katolska pånyttfödelsen eller den katolska reformationen, var en period i den romersk-katolska förnyelsen som inleddes med Tridentinska mötet (1545-1563) och upphörde med slutet av trettioåriga kriget (1648).

Se Romersk-katolska kyrkan och Motreformationen

Munk

Katolska munkar i Spanien. Munk (från grekiskans μοναχός/monakhos, "ensittare", "eremit") är en man som av religiösa skäl för en asketisk livsstil.

Se Romersk-katolska kyrkan och Munk

Nancy Reagan

Nancy Davis Reagan, ursprungligen Anne Frances Robbins, född 6 juli 1921 i New York, död 6 mars 2016 i Bel Air i Los Angeles, var en amerikansk skådespelare samt hustru till presidenten Ronald Reagan och därmed USA:s första dam 1981–1989.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nancy Reagan

Nasaret

Nasaret (arabiska الناصرة (an-nāṣira), hebreiska נצרת (natsrát)) är en medelstor stad i norra Israel.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nasaret

Nicaenska trosbekännelsen

Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nicaenska trosbekännelsen

Nordeuropa

Karta som avgränsar Nordeuropa. Baltiska språk (Lettland, Litauen) Nordeuropa är den del av Europa som anses ligga norr om Centraleuropa.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nordeuropa

Nunna

Två nunnor (”Ex voto” av Philippe de Champaigne) Nunna (av senlatin nonna ’barnsköterska’, troligen ursprungligen ett tilltalsord till äldre kvinnor) betecknar en kvinnlig medlem av ett kloster.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nunna

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Se Romersk-katolska kyrkan och Nya testamentet

Orden

Orden avsåg ursprungligen religiösa ordnar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Orden

Organisation

Organisation, ordnandet av olika delar till inbördes samverkan, eller en större sammanslutning (till exempel bolag, facklig organisation, förening).

Se Romersk-katolska kyrkan och Organisation

Ortodox patriark av Antiokia

Den ortodoxe patriarken av Antiokia leder Antiokias kyrka, en östligt ortodox kyrka.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ortodox patriark av Antiokia

Ortodoxa kyrkor

Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkor

Ortodoxi

Ortodoxi eller renlärighet (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ortodoxi

Oxford English Dictionary

Oxford English Dictionary (ofta förkortat OED) är det största av de engelska lexikonen, som ges ut av Oxford University Press.

Se Romersk-katolska kyrkan och Oxford English Dictionary

Patriark av Alexandria

Patriark av Alexandria kan syfta på.

Se Romersk-katolska kyrkan och Patriark av Alexandria

Patriark av Konstantinopel

Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.

Se Romersk-katolska kyrkan och Patriark av Konstantinopel

Paulus VI

Paulus VI, född Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini den 26 september 1897 i Concesio i Lombardiet i Italien, död 6 augusti 1978 i Castel Gandolfo i Lazio i Italien, var påve från 21 juni 1963 till sin död.

Se Romersk-katolska kyrkan och Paulus VI

Paulus VI:s liturgi

Paulus VI:s liturgi betecknar den nya romerska mässordning, vilken gavs ut 1969 av påven Paulus VI.

Se Romersk-katolska kyrkan och Paulus VI:s liturgi

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.

Se Romersk-katolska kyrkan och Påve

Påvlig bulla

Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.

Se Romersk-katolska kyrkan och Påvlig bulla

Pentarki

Karta över Justinianus I pentarki, inklusive det mesta av motsvarande moderna Grekland under Rom.http://www.ec-patr.org/patrdisplay.php?lang.

Se Romersk-katolska kyrkan och Pentarki

Perugino

Detalj ur Peruginos fresk ''Kristus överlämnar himmelrikets nycklar till Petrus'' (1481-1482) i Sixtinska kapellet. Perugino (egentligen Pietro Vannucci), född omkring 1448 i Città della Pieve nära Perugia, död 1523 i Fontignano, var en italiensk målare av den umbriska skolan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Perugino

Peterskyrkan

Peterskyrkans fasad med dess krönande statyer föreställande Kristus, elva apostlar samt Johannes Döparen. I vänster bildkant aposteln Paulus. Snitt och planritning från 1904. Pietà. Peterskyrkan (italienska: Basilica di San Pietro in Vaticano, latin: Basilica Sancti Petri) är en kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och katolicismens huvudkyrka.

Se Romersk-katolska kyrkan och Peterskyrkan

Petrus

Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.

Se Romersk-katolska kyrkan och Petrus

Pietro Parolin

Pietro Parolin //, född 17 januari 1955 i Schiavon, Veneto, är en italiensk kardinal och ärkebiskop.

Se Romersk-katolska kyrkan och Pietro Parolin

Pingst

Pingst är en kristen högtid som firar att den helige Ande gavs till apostlarna i Jerusalem och de »började tala främmande språk» (Apostlagärningarna 2:1–13, 37–39).

Se Romersk-katolska kyrkan och Pingst

Pisa

Pisa är en universitetsstad och kommun i Toscana i västra Italien med invånare (2018).

Se Romersk-katolska kyrkan och Pisa

Pontius Pilatus

Ecce Homo'', Antonio Ciseris avbildning av Pontius Pilatus som presenterar en sargad Jesus inför folket i Jerusalem. Pontius Pilatus (latin: Pontius Pilatus, även kallad Ponna, grekiska: Πόντιος Πιλᾶτος) var en romersk prefekt och ståthållare, ungefär förvaltare, i den romerska provinsen Judeen mellan åren 26 och 36 e.Kr.

Se Romersk-katolska kyrkan och Pontius Pilatus

Präst

Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.

Se Romersk-katolska kyrkan och Präst

Prästvigning

Katolsk prästvigning i klostret Notre-Dame de Fontgombault i Frankrike, i enlighet med den latinska ritens usus antiquior. Med prästvigning avses inom kristendomen dels den ceremoni varvid biskopen viger en ny präst, dels prästvigningens sakrament.

Se Romersk-katolska kyrkan och Prästvigning

President

Michael D. Higgins är Irlands president President, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande.

Se Romersk-katolska kyrkan och President

Protestantism

Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Protestantism

Rättsförmåga

Rättsförmåga eller rättskapacitet betecknar inom juridiken förmågan att vara bärare av rättsligen skyddade och erkända intressen, varvid den, som enligt lagen har sådan förmåga, kallas rättssubjekt eller person i juridisk mening.

Se Romersk-katolska kyrkan och Rättsförmåga

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Reformationen

Reformationen i Sverige

Reformationen i Sverige avser hur man, genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544, övergick från den katolska kyrkan till den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Reformationen i Sverige

Religiös orden

Religiös orden är inom framför allt romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna en orden eller kongregation, vars medlemmar avgivit särskilda löften - vanligen fattigdom, kyskhet och lydnad - i syfte att på ett radikalare sätt efterleva Kristi uppmaningar och råd.

Se Romersk-katolska kyrkan och Religiös orden

Religiös skepticism

Religiös skepticism innebär skepticism till religioner, men ska inte förväxlas med ateism.

Se Romersk-katolska kyrkan och Religiös skepticism

Religionsfrihet

Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.

Se Romersk-katolska kyrkan och Religionsfrihet

Responsa ad quaestiones

Responsa ad quaestiones (fullständig titel: Responsa ad quaestiones de aliquibus sententis ad doctrinam de ecclesia pertinentibus, svensk översättning: ”Svar på frågor om några aspekter på läran om Kyrkan”) är en samling responsa, svar på ett antal frågeställningar, publicerad av Katolska Kyrkans Troskongregation den 29 juni 2007.

Se Romersk-katolska kyrkan och Responsa ad quaestiones

Rom

Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.

Se Romersk-katolska kyrkan och Rom

Romarbrevet

Paulus skrivande ett brev. Romarbrevet, Paulus brev till församlingen i Rom, grekiska Προς Ρωμαίους (”Till romarna”), är en av böckerna i Nya Testamentet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romarbrevet

Romersk religion

Romersk religion betecknar den kult och de gudar som erkändes av den romerska staten.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romersk religion

Romersk-katolsk sociallära

Romersk-katolsk sociallära är den romersk-katolska kyrkans samling av doktriner med avseende på frihet, social rättvisa och samhällsekonomi.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romersk-katolsk sociallära

Romersk-katolska kyrkan i Sverige

Romersk-katolska kyrkan i Sverige är en del av Romersk-katolska kyrkan, och utgörs formellt av ett stift och 44 församlingar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige

Romerska kejsardömet

Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romerska kejsardömet

Romerska provinser

En romersk provins (latin: provincia, pl. provincae) var det romerska rikets största territoriella och administrativa enhet i de områden man kontrollerade utanför Italiska halvön.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romerska provinser

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Se Romersk-katolska kyrkan och Romerska riket

Ronald Reagan

Ronald Wilson Reagan, född 6 februari 1911 i Tampico i Illinois, död 5 juni 2004 i Bel Air i Los Angeles, var en amerikansk politiker och USA:s president 1981–1989.

Se Romersk-katolska kyrkan och Ronald Reagan

Sakrament

Harald blåtand döps av Poppos, relief från omkring 1200. Sakrament (av latin sacer, helgad), är för stora delar av kristendomen en helig, av Gud Trex instiftad, rit, ceremoni eller kulthandling, men även beteckning för riters synliga element (såsom brödet och vinet i nattvarden).

Se Romersk-katolska kyrkan och Sakrament

Sankt Franciskus basilika

Sankt Franciskus basilika är en basilika i Assisi, Italien.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sankt Franciskus basilika

São Paulo

São Paulo (portugisiska för Helige Paulus) (valspråk: Non ducor duco, latin för ”Jag är inte ledd, jag leder”) är en stad i Brasilien och är huvudstad i delstaten São Paulo.

Se Romersk-katolska kyrkan och São Paulo

Sexualbrott

Sexualbrott är en juridisk term för brott där den brottsliga handlingen är av sexuell art.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sexualbrott

Sixtinska kapellet

Sixtinska kapellet är påvens privata kapell i Vatikanen.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sixtinska kapellet

Sjukhus

Vägskylt för sjukhus med dygnet runt-öppen akutsjukvård Garnisonssjukhuset i Stockholm Vasa centralsjukhus i Vasa i Finland. Ett sjukhusrum i Danmark. Ett sjukhus i Side i Turkiet. Ett sjukhus är en inrättning för i första hand sluten vård, det vill säga vård av inneliggande patienter, samt specialiserad öppenvård.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sjukhus

Skärselden

Medeltida föreställning om skärselden i Lummelunda kyrka på Gotland. Skärselden (av skära "rena"), Purgatorium, är enligt katolsk uppfattning den reningsort där själarna befinner sig i väntan på att inträda i de saligas tillstånd eller paradiset.

Se Romersk-katolska kyrkan och Skärselden

Skola

Museiklassrum från Burgmuseum i Wredenhagen i delstaten Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland. Bilden avspeglar en skola från omkring 1930. Skola i Japan. Björneborgs svenska samskola. En skola är en institution där elever, eller studerande, under ledning av lärare kan tillägna sig utbildning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Skola

Skolastik

1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Skolastik

Slaget vid Toulouse (721)

Slaget vid Toulouse ägde rum under den islamiska expansionen i Europa i början av 700-talet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Slaget vid Toulouse (721)

Slaget vid Tours

Slaget vid Tours, ofta kallat Slaget vid Poitiers, utkämpades i oktober 732 mellan styrkor under den frankiske ledaren Karl Martell och en saracensk armé ledd av emir Abd ar-Rahman ibn Abd Allah.

Se Romersk-katolska kyrkan och Slaget vid Tours

Sonen

Sonen är namnet på den andra personen i Treenigheten eller Gudomen i kristen tro.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sonen

Statsreligion

Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.

Se Romersk-katolska kyrkan och Statsreligion

Stockholms katolska stift

Interiören i Sankt Eriks katolska domkyrka. Stockholms katolska stift är den romersk-katolska kyrkans enda stift i Sverige, inrättat 29 juni 1953.

Se Romersk-katolska kyrkan och Stockholms katolska stift

Sui iuris

Sui juris eller sui juris homo (latin) är en myndig person eller organisation, sin egen herre, som med full rättskraft kan företaga civilrättsliga handlingar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Sui iuris

Summorum pontificum

Summorum pontificum är ett apostoliskt brev i form av motu proprio, utfärdat den 7 juli 2007 av påve Benedictus XVI och giltigt från den 14 september 2007.

Se Romersk-katolska kyrkan och Summorum pontificum

Svea rike

heraldiska vapen (1270) – förlaga till Sveriges riksvapen. Gamla Uppsala fornlämningsområde i Uppland, Svealand. Svea rike eller Svearike är ett hypotetiskt äldre kungarike med centrum i Gamla Uppsala.

Se Romersk-katolska kyrkan och Svea rike

Svenska kyrkan

Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).

Se Romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan

Synd

Synd (från fornsaxiska sundea eller sundia med ursprunglig betydelse på fornengelska 'brott, förseelser, ogärning' och på germanska 'skuld'; besläktat med sann) är ett begrepp inom abrahamitiska religioner som används om handlingar eller sinnelag som står i strid med Guds vilja för en individ såsom den beskrivs i olika religiösa normsystem.

Se Romersk-katolska kyrkan och Synd

Synod

Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.

Se Romersk-katolska kyrkan och Synod

Tempelherreorden

Tempelherreorden (Pauperes commilitones Christi templique Salomonis, 'Kristi och Salomos tempels fattiga riddare', PCCTS) var en medeltida riddarorden som grundades av Hugo av Payens, Gottfrid av Saint-Omer och sju andra riddare så sent som 1118 för att skydda pilgrimer mot överfall då de färdades till Jerusalem under korstågen, och för att värna Korsfararstaterna.

Se Romersk-katolska kyrkan och Tempelherreorden

Teologala dygder

Tro, hopp och kärlek brukar symboliseras av ett kors, ett ankare respektive ett hjärta. De gudomliga dygderna, även kallade teologala dygderna, avser enligt Romersk-katolska kyrkan dygderna tro, hopp och kärlek; nödvändiga för frälsning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Teologala dygder

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Se Romersk-katolska kyrkan och Teologi

Theodosius I

Theodosius I Riket under Theodosius tid. Theodosius I, även känd som Theodosius den store, född 11 januari 347 i Coca, Spanien, död 17 januari 395 i Milano, var en romersk general som valdes till romersk kejsare och regerade från 379 till sin död.

Se Romersk-katolska kyrkan och Theodosius I

Thomas av Aquino

Thomas av Aquino (latin: Thomas Aquinas), född omkring 1225 i Roccasecca i Lazio, död 7 mars 1274 på Fossanova-klostret nära Priverno i Lazio, var en italiensk dominikanbroder, katolsk präst, teolog och filosof.

Se Romersk-katolska kyrkan och Thomas av Aquino

Toleransediktet (Sverige)

Toleransediktet var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781.

Se Romersk-katolska kyrkan och Toleransediktet (Sverige)

Treenighetsläran

Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden.

Se Romersk-katolska kyrkan och Treenighetsläran

Tridentinsk mässa

Mässa firas i den romerska ritens extraordinarie form Högaltare berett för mässa enligt den så kallade tridentinska riten Med tridentinsk mässa, tridentinsk rit eller tridentinsk liturgi betecknas inom Romersk-katolska kyrkan flera, besläktade företeelser.

Se Romersk-katolska kyrkan och Tridentinsk mässa

Tridentinska kyrkomötet

En av '''tridentinska mötets''' sessioner. Målningen troligen av Tizian. Tridentinska kyrkomötet (även Tridentinum) var det nittonde av den romersk-katolska kyrkans allmänna (ekumeniska) kyrkomöten.

Se Romersk-katolska kyrkan och Tridentinska kyrkomötet

Tro

Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Tro

Trossamfund

Trossamfund definieras i svensk lag som en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.

Se Romersk-katolska kyrkan och Trossamfund

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

Se Romersk-katolska kyrkan och Tysk-romerska riket

Unam sanctam

Unam sanctam, latin, benämns efter begynnelseorden (Unam sanctam ecclesiam "en, helig kyrka"), är den av påve Bonifatius VIII den 18 november 1302 från Lateranen utfärdade bulla, i vilken han, som då låg i strid med kung Filip IV av Frankrike, i starka uttryck hävdade det andligas superioritet över det världsliga samt påvens makt och myndighet över jordens furstar.

Se Romersk-katolska kyrkan och Unam sanctam

Universitet

Uppsala universitet grundades 1477 och är det äldsta i Sverige. Det tillhör också Coimbragruppen. Universitet är ett högre lärosäte med forskning och utbildning.

Se Romersk-katolska kyrkan och Universitet

Uppenbarelse

Uppenbarelse är inom flera religioner en benämning på alternativ kunskapsgrund vid sidan om empirisk och rationalistisk kunskap, med gudomligt eller andligt ursprung.

Se Romersk-katolska kyrkan och Uppenbarelse

Uppenbarelseboken

Johannes på ön Patmos, illustration ur ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Uppenbarelseboken (Upp), även känd som Johannes uppenbarelse och Johannes apokalyps (grekiska: Ἀποκάλυψις Ἰωάννου, Apokálypsis Iōánnou) är en apokalyptisk skrift som ingår i Nya testamentet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Uppenbarelseboken

Upplysningstiden

Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Upplysningstiden

Uppsalas kyrkoprovins

Uppsalas kyrkoprovins (latin: provincia upsalense) var en katolsk kyrkoprovins under medeltiden, som omfattade dåvarande Sverige samt Jämtland och, även under perioden då landskapet var under annan överhöghet, Gotland.

Se Romersk-katolska kyrkan och Uppsalas kyrkoprovins

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Se Romersk-katolska kyrkan och USA

Vatikanen

Vatikanen är en kulle i nordvästra delen av staden Rom, Italien, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium.

Se Romersk-katolska kyrkan och Vatikanen

Vatikanstaten

Vatikanstaten (Status Civitatis Vaticanae; Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”) är en suverän mikrostat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom.

Se Romersk-katolska kyrkan och Vatikanstaten

Välgörenhet

Illustration av välgörenhet. Välgörenhet eller filantropi är privat allmännyttig verksamhet.

Se Romersk-katolska kyrkan och Välgörenhet

Världen

plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.

Se Romersk-katolska kyrkan och Världen

Västliga schismen

Valet av påve Martin V tillkännages (1415) och därmed är den stora schismen slut. Västliga schismen, även kallad occidentala schismen, stora schismen eller påveschismen, är beteckningen på tiden mellan 1378 och 1417, då det rådde allvarliga meningsskiljaktigheter om successionen inom den latinska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och Västliga schismen

Västromerska riket

Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.

Se Romersk-katolska kyrkan och Västromerska riket

Västvärlden

Västvärlden, Västerlandet eller Aftonlandet, även känt som Väst och Occidenten (Latin: occidens -solnedgång).

Se Romersk-katolska kyrkan och Västvärlden

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Se Romersk-katolska kyrkan och Vetenskap

William Joseph Levada

William Joseph Levada, född 15 juni 1936 i Long Beach, Kalifornien, död 26 september 2019 i Rom, Italien, var en amerikansk kardinal inom romersk-katolska kyrkan.

Se Romersk-katolska kyrkan och William Joseph Levada

Yttersta domen

Yttersta domen'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Yttersta domen, yttersta dagen, domens dag eller domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande.

Se Romersk-katolska kyrkan och Yttersta domen

000-talet

Nollhundratalet är det första århundradet efter epoken enligt den vedertagna Gregorianska kalendern, men med dagens synsätt har något år 0 aldrig inträffat.

Se Romersk-katolska kyrkan och 000-talet

1054

1054 (MLIV) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1054

1432

1432 (MCDXXXII) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1432

1500-talet

Magellan 1519. Under expeditionen avlider han och det blir skeppets andreman Juan Sebastián Elcano som genomför den första resan jorden runt. 1528 tar sig spanjoren Andrés de Urdaneta runt klotet och 1580 blir engelsmannen Francis Drake den tredje världsomseglaren. Kartan, som är från 1581, visar Drakes färdväg över haven.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1500-talet

1545

1545 (MDXLV) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1545

1563

1563 (MDLXIII) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1563

1960-talet

1969 lyckades USA leda rymdkapplöpningen ända till månen. "brittisk invasion" av det fredligare slaget. 1960-talet, eller i vardagligt tal 60-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1960 och 31 december 1969.

Se Romersk-katolska kyrkan och 1960-talet

200-talet

Det Romerska imperiet genomgick en djup kris under 200-talet.

Se Romersk-katolska kyrkan och 200-talet

313

313 (CCCXIII) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 313

395

395 (CCCXCV) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 395

476

476 (CDLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Se Romersk-katolska kyrkan och 476

600-talet

Muhammeds död år 632 fram till mitten av 700-talet räknas som islams guldålder.

Se Romersk-katolska kyrkan och 600-talet

Se även

Abortmotstånd

Även känd som Den romerska katolicismen, Katolik, Katoliker, Katoliserande, Katolsk kyrka, Katolska, Katolska Kyrkan, Katolska Kyrkans, Katolska läran, Katolska sakrament, Katolska tron, Kyrkans förfall under senmedeltiden, Papismen, Romersk Katolska kyrkan, Romersk katolicism, Romersk katolik, Romersk-katolik, Romersk-katoliker, Romersk-katolsk, Romersk-katolska, Romersk-katolskt, Romerska katoliker, Romerska kyrkan, Romerska-katoliker, Romerskt-katolskt.

, Förbön, Förnuft, Första Korinthierbrevet, Första Petrusbrevet, Feodalism, Filip IV av Frankrike, Filosofi, Fra Angelico, Franciskanorden, Franciskus (påve), Frankrike, Frälsning, Frei Galvão, Giotto di Bondone, Goda gärningar, Grekiska, Gud, Guds moder, Gudstjänst, Gustav Vasa, Hagia Sofia, Hegemoni, Helgon, Helig, Heliga Birgitta, Heliga stolen, Heligt år, Hierarki, Himmel, Hypostas, Ignatios av Antiochia, Indien, Islam, Islamiska expansionen, Israel, Italien, Izmir, Jerusalem, Jesuitorden, Jesus, Johannes XXIII, Judeen, Jungfru Maria, Jungfru Marie himmelsfärd, Kanonisering, Kardinal, Karmelitorden, Katolicism, Katolska östkyrkor, Katolska kyrkans katekes, Kärlek, Kätteri, Kloster, Kolonisation, Konfirmation, Konst, Konstantin den store, Konstantinopel, Konstantinopels fall, Konvertering (religion), Korsriddare, Korståg, Kristendom, Kristendomens apostlar, Kristus, Kultur, Kurian, Kyrillos av Jerusalem, Kyrka, Kyrkogemenskap, Kyrkomöte, L'Osservatore Romano, Lactantius, Lars Bergquist, Lars Cavallin, Latin, Latinamerika, Latinska kyrkan, Liturgi, Matteusevangeliet, Mässa, Mässoffer, Medelhavet, Medeltiden, Mendikantorden, Michelangelo, Mission, Monoteism, Motreformationen, Munk, Nancy Reagan, Nasaret, Nicaenska trosbekännelsen, Nordeuropa, Nunna, Nya testamentet, Orden, Organisation, Ortodox patriark av Antiokia, Ortodoxa kyrkor, Ortodoxi, Oxford English Dictionary, Patriark av Alexandria, Patriark av Konstantinopel, Paulus VI, Paulus VI:s liturgi, Påve, Påvlig bulla, Pentarki, Perugino, Peterskyrkan, Petrus, Pietro Parolin, Pingst, Pisa, Pontius Pilatus, Präst, Prästvigning, President, Protestantism, Rättsförmåga, Reformationen, Reformationen i Sverige, Religiös orden, Religiös skepticism, Religionsfrihet, Responsa ad quaestiones, Rom, Romarbrevet, Romersk religion, Romersk-katolsk sociallära, Romersk-katolska kyrkan i Sverige, Romerska kejsardömet, Romerska provinser, Romerska riket, Ronald Reagan, Sakrament, Sankt Franciskus basilika, São Paulo, Sexualbrott, Sixtinska kapellet, Sjukhus, Skärselden, Skola, Skolastik, Slaget vid Toulouse (721), Slaget vid Tours, Sonen, Statsreligion, Stockholms katolska stift, Sui iuris, Summorum pontificum, Svea rike, Svenska kyrkan, Synd, Synod, Tempelherreorden, Teologala dygder, Teologi, Theodosius I, Thomas av Aquino, Toleransediktet (Sverige), Treenighetsläran, Tridentinsk mässa, Tridentinska kyrkomötet, Tro, Trossamfund, Tysk-romerska riket, Unam sanctam, Universitet, Uppenbarelse, Uppenbarelseboken, Upplysningstiden, Uppsalas kyrkoprovins, USA, Vatikanen, Vatikanstaten, Välgörenhet, Världen, Västliga schismen, Västromerska riket, Västvärlden, Vetenskap, William Joseph Levada, Yttersta domen, 000-talet, 1054, 1432, 1500-talet, 1545, 1563, 1960-talet, 200-talet, 313, 395, 476, 600-talet.