Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Solsystemet och Stjärna
Solsystemet och Stjärna har 66 saker gemensamt (i Unionpedia): Alfa Centauri, Astronomisk enhet, Atomkärna, Barnards stjärna, Densitet, Deuterium, Elektromagnetisk strålning, Exoplanet, Galax, Gasjätte, Gravitation, Halv storaxel, Helium, Helium-3, Heliumisotoper, Hertzsprung–Russell-diagram, Himlakropp, Huvudserien, Hydrostatisk jämvikt, Internationella astronomiska unionen, Interstellära mediet, Isaac Newton, Järn, Jorden, Jordens atmosfär, Jupiter, Kalcium, Kärnfusion, Kolisotoper, Koronamassutkastning, ..., Kväve, Ljus, Ljusår, Luminositet, Luyten 726-8, Massa, Månen, Metall, Metallicitet, Molekylmoln, Orionnebulosan, Planet, Planetarisk nebulosa, Planetesimal, Plasma, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Proxima Centauri, Röd dvärg, Röd jätte, Rörelsemängdsmoment, Sirius, Solen, Solfackla, Solvind, Spektraltyp, Stjärna, Supernova, Syre, T Tauri-stjärna, Teleskop, Universum, Väte, Vega (stjärna), Vintergatan, Vit dvärg. Förläng index (36 mer) »
Alfa Centauri
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol.
Alfa Centauri och Solsystemet · Alfa Centauri och Stjärna ·
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Astronomisk enhet och Solsystemet · Astronomisk enhet och Stjärna ·
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Atomkärna och Solsystemet · Atomkärna och Stjärna ·
Barnards stjärna
Barnards stjärna (Velox Barnardi / Barnards pilstjärna) är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året).
Barnards stjärna och Solsystemet · Barnards stjärna och Stjärna ·
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Densitet och Solsystemet · Densitet och Stjärna ·
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Deuterium och Solsystemet · Deuterium och Stjärna ·
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Elektromagnetisk strålning och Solsystemet · Elektromagnetisk strålning och Stjärna ·
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Exoplanet och Solsystemet · Exoplanet och Stjärna ·
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Galax och Solsystemet · Galax och Stjärna ·
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Gasjätte och Solsystemet · Gasjätte och Stjärna ·
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Gravitation och Solsystemet · Gravitation och Stjärna ·
Halv storaxel
Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.
Halv storaxel och Solsystemet · Halv storaxel och Stjärna ·
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Helium och Solsystemet · Helium och Stjärna ·
Helium-3
Helium-3, He-3, ibland tralphium, är en stabil isotop av helium vars kärna består av två protoner och en neutron.
Helium-3 och Solsystemet · Helium-3 och Stjärna ·
Heliumisotoper
Heliumisotoper är isotoper av grundämnet helium (He), det vill säga atomer och kärnor med 2 protoner och olika antal neutroner.
Heliumisotoper och Solsystemet · Heliumisotoper och Stjärna ·
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Hertzsprung–Russell-diagram och Solsystemet · Hertzsprung–Russell-diagram och Stjärna ·
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Himlakropp och Solsystemet · Himlakropp och Stjärna ·
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Huvudserien och Solsystemet · Huvudserien och Stjärna ·
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Hydrostatisk jämvikt och Solsystemet · Hydrostatisk jämvikt och Stjärna ·
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Internationella astronomiska unionen och Solsystemet · Internationella astronomiska unionen och Stjärna ·
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Interstellära mediet och Solsystemet · Interstellära mediet och Stjärna ·
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Isaac Newton och Solsystemet · Isaac Newton och Stjärna ·
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Järn och Solsystemet · Järn och Stjärna ·
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Jorden och Solsystemet · Jorden och Stjärna ·
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Jordens atmosfär och Solsystemet · Jordens atmosfär och Stjärna ·
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Jupiter och Solsystemet · Jupiter och Stjärna ·
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Kalcium och Solsystemet · Kalcium och Stjärna ·
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Kärnfusion och Solsystemet · Kärnfusion och Stjärna ·
Kolisotoper
Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner.
Kolisotoper och Solsystemet · Kolisotoper och Stjärna ·
Koronamassutkastning
Koronamassutkastning 31 augusti 2012 Koronamassutkastning, ofta förkortat CME efter engelskans coronal mass ejection, inträffar då mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden till följd av stora explosioner på solens yta.
Koronamassutkastning och Solsystemet · Koronamassutkastning och Stjärna ·
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Kväve och Solsystemet · Kväve och Stjärna ·
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ljus och Solsystemet · Ljus och Stjärna ·
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ljusår och Solsystemet · Ljusår och Stjärna ·
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Luminositet och Solsystemet · Luminositet och Stjärna ·
Luyten 726-8
Luyten 726-8 (eller Gliese 65) är en dubbelstjärna som tillhör jordens närmaste grannar bland stjärnorna.
Luyten 726-8 och Solsystemet · Luyten 726-8 och Stjärna ·
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Massa och Solsystemet · Massa och Stjärna ·
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Månen och Solsystemet · Månen och Stjärna ·
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Metall och Solsystemet · Metall och Stjärna ·
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Metallicitet och Solsystemet · Metallicitet och Stjärna ·
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Molekylmoln och Solsystemet · Molekylmoln och Stjärna ·
Orionnebulosan
Orionnebulosan, även kallad M42 - Messier 42, eller NGC 1976, är en ljusstark nebulosa i Orions stjärnbild.
Orionnebulosan och Solsystemet · Orionnebulosan och Stjärna ·
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Planet och Solsystemet · Planet och Stjärna ·
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Planetarisk nebulosa och Solsystemet · Planetarisk nebulosa och Stjärna ·
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Planetesimal och Solsystemet · Planetesimal och Stjärna ·
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Plasma och Solsystemet · Plasma och Stjärna ·
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Protoplanetär skiva och Solsystemet · Protoplanetär skiva och Stjärna ·
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Protostjärna och Solsystemet · Protostjärna och Stjärna ·
Proxima Centauri
Proxima Centauri i storleksjämförelse med solen och Alfa Centauri A och B. Proxima Centauri fotograferad 2013 av Rymdteleskopet Hubble. Proxima Centauri (Latinets proxima.
Proxima Centauri och Solsystemet · Proxima Centauri och Stjärna ·
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Röd dvärg och Solsystemet · Röd dvärg och Stjärna ·
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Röd jätte och Solsystemet · Röd jätte och Stjärna ·
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Rörelsemängdsmoment och Solsystemet · Rörelsemängdsmoment och Stjärna ·
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Sirius och Solsystemet · Sirius och Stjärna ·
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solen och Solsystemet · Solen och Stjärna ·
Solfackla
En solfackla är ett ljusare, och därmed hetare, område på solens yta.
Solfackla och Solsystemet · Solfackla och Stjärna ·
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Solsystemet och Solvind · Solvind och Stjärna ·
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Solsystemet och Spektraltyp · Spektraltyp och Stjärna ·
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Solsystemet och Stjärna · Stjärna och Stjärna ·
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Solsystemet och Supernova · Stjärna och Supernova ·
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Solsystemet och Syre · Stjärna och Syre ·
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Solsystemet och T Tauri-stjärna · Stjärna och T Tauri-stjärna ·
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Solsystemet och Teleskop · Stjärna och Teleskop ·
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Solsystemet och Universum · Stjärna och Universum ·
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Solsystemet och Väte · Stjärna och Väte ·
Vega (stjärna)
Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran.
Solsystemet och Vega (stjärna) · Stjärna och Vega (stjärna) ·
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Solsystemet och Vintergatan · Stjärna och Vintergatan ·
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Solsystemet och Stjärna
- Vad har gemensamt Solsystemet och Stjärna
- Likheter mellan Solsystemet och Stjärna
Jämförelse mellan Solsystemet och Stjärna
Solsystemet har 259 relationer, medan Stjärna har 266. Eftersom de har gemensamt 66, är Jaccard index 12.57% = 66 / (259 + 266).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Solsystemet och Stjärna. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
