Snabbare tillgång än webbläsare!
30 relationer: Achal, Achaltekeer, Amu-Darja, Armenier, Arsakes I, Ashk, Huvudstad, Iran, Jordbävningen i Asjchabad 1948, Karakum, Karakumkanalen, Kopet-Dag, Kristendom, Mongoler, Nisa, Partien, Perser, Persiska, Richterskalan, Ryska, Ryssar, Sunni, Tsarryssland, Turkmener, Turkmeniska, Turkmenistan, Turkmenska SSR, Uzbeker, 1818, 1881.
Achal
Provinsens läge i Turkmenistan Achal, eller Ahal, (turkmeniska: Ahal welaýaty, Ахал велаяты) är en provins i Turkmenistan, belägen i landets södra centrala del, med gräns vid bergskedjan Kopet-Dag i syd mot Iran och Afghanistan.
Ny!!: Asjchabad och Achal · Se mer »
Achaltekeer
Achaltekeer eller akhal-teké är en hästras från regionen Achal i Turkmenistan med stor kraft och uthållighet, en god galopphäst som även passar för distansritt, dressyr och banhoppning.
Ny!!: Asjchabad och Achaltekeer · Se mer »
Amu-Darja
Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.
Ny!!: Asjchabad och Amu-Darja · Se mer »
Armenier
Flaggan för republiken Armenien som blev självständig 1991. Historisk karta över Armenien Armeniens statsvapen, med berget Ararat i mitten som är en symbol för det historiska hemlandet. Armenier är ett mycket gammalt kristet, indoeuropeiskt folk, vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet.
Ny!!: Asjchabad och Armenier · Se mer »
Arsakes I
Arsakes I (latin: Arsaces I; persiska: Arshak, Ashk) var grundaren av den partiska dynasti (arsakiderna) som styrde i Iran mellan 250 f.Kr och 226 e.Kr.
Ny!!: Asjchabad och Arsakes I · Se mer »
Ashk
Ashk (persiska: اشک, svenska Arsakes av latinets Arsaces) är ett iranskt mansnamn som betyder "tår" på persiska.
Ny!!: Asjchabad och Ashk · Se mer »
Huvudstad
Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.
Ny!!: Asjchabad och Huvudstad · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Asjchabad och Iran · Se mer »
Jordbävningen i Asjchabad 1948
Jordbävningen i Asjchabad 1948 var en jordbävning som uppmätte magnituden 7,3 Mw som inträffade den 6 oktober 1948 nära Asjchabad, Turkmenistan (då Sovjetunionen).
Ny!!: Asjchabad och Jordbävningen i Asjchabad 1948 · Se mer »
Karakum
Karakum brinnande gas i en krater i Derweze Karakum ("svart sand" på turkspråk; turkmeniska: Garagum; ryska: Каракумы) är en öken i sydvästra Centralasien, med Kaspiska havet i väst, Aralsjön i norr, och floden Amu-Darja och öknen Kyzylkum i nordöst.
Ny!!: Asjchabad och Karakum · Se mer »
Karakumkanalen
Karakumkanalen eller Turkmenbasji-kanalen (till minne av Saparmurat "Turkmenbasji" Nijazov) i Turkmenistan är med sina 1 445 km den längsta bevattningskanalen i världen.
Ny!!: Asjchabad och Karakumkanalen · Se mer »
Kopet-Dag
Kopet Dag i provinsen Ahal Kopet-Dag (med flera stavningsvarianter) är en bergskedja på gränsen mellan Iran och Turkmenistan, ungefär 650 kilomter längs gränsen, öster om Kaspiska havet.
Ny!!: Asjchabad och Kopet-Dag · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Asjchabad och Kristendom · Se mer »
Mongoler
Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).
Ny!!: Asjchabad och Mongoler · Se mer »
Nisa
Nisa (även Parthaunisa) var en forntida stad nära dagens samhälle Bagir, cirka 18 km sydväst om Asjchabad i Turkmenistan.
Ny!!: Asjchabad och Nisa · Se mer »
Partien
Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.
Ny!!: Asjchabad och Partien · Se mer »
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Ny!!: Asjchabad och Perser · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Asjchabad och Persiska · Se mer »
Richterskalan
Richterskalan i förhållande till skador och hur ofta dessa förekommer. Charles Richter omkring år 1970. Richterskalan är en skala som tidigare användes för att ange styrkan hos jordbävningar, men som sedan början av 2000-talet ersatts med Momentmagnitudskalan, bland annat vid rapportering från den amerikanska myndigheten U.S. Geological Survey.
Ny!!: Asjchabad och Richterskalan · Se mer »
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ny!!: Asjchabad och Ryska · Se mer »
Ryssar
Ryssar (russkiye) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.
Ny!!: Asjchabad och Ryssar · Se mer »
Sunni
Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.'''Grön''': '''Sunni''''''Röd''': Shia '''Blå''': Ibadi Sunni är en trosinriktning och den största grenen inom islam.
Ny!!: Asjchabad och Sunni · Se mer »
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Ny!!: Asjchabad och Tsarryssland · Se mer »
Turkmener
Turkmener i folkdräkt, självständighetsdagen 2011. Turkmensk man med kamel. Turkmener (Türkmenler), även turkmenska turkar (Türkmen türkleri), är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.
Ny!!: Asjchabad och Turkmener · Se mer »
Turkmeniska
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.
Ny!!: Asjchabad och Turkmeniska · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Asjchabad och Turkmenistan · Se mer »
Turkmenska SSR
Turkmenska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Turkmenska SSR, var Turkmenistans namn som sovjetrepublik.
Ny!!: Asjchabad och Turkmenska SSR · Se mer »
Uzbeker
Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 22 till 28 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (15,6 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 80 procent.
Ny!!: Asjchabad och Uzbeker · Se mer »
1818
1818 (MDCCCXVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Asjchabad och 1818 · Se mer »
1881
1881 (MDCCCLXXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Asjchabad och 1881 · Se mer »
Omdirigerar här:
'Ashq-abad, Achgabat, Achkhabad, Aschgabat, Asgabad, Asgabat, Ashgabad, Ashgabat, Ashghabat, Ashkabad, Ashkabat, Ashkhabad, Ashq-abad, Ashqabad, Asjchabat, Asjgabat, Asjkhabad, Aşgabad, Aşgabat, Eshgh-abad, Eshq-abad, Eshq-âbâd, Eshqabad, Ishqabad, Ishqábád, Poltoratsk.
