Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

1704

Index 1704

1704 (MDCCIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en fredag i den svenska kalendern.

53 relationer: Anna Eriksdotter, Brittiska Amerika, Engelska kanalen, Gabriel Cramer, Gallikanism, Gregorianska kalendern, Heinrich Biber, Isaac Newton, Isabella Leonarda, Jacques-Bénigne Bossuet, Johann Matthias von der Schulenburg, Juli, Julianska kalendern, Karl XII, Lista över Polens statsöverhuvuden, Louis Godin, Lviv, Martha Daniell Logan, Maurice Quentin de La Tour, Meaux, Narva, Opticks, Romerska siffror, Skottår som börjar en fredag, Skottår som börjar en lördag, Skottår som börjar en tisdag, Slaget vid Blenheim, Slaget vid Jakobstadt, Slaget vid Orford Ness, Slaget vid Posen, Slaget vid Punitz, Slaget vid Wesenberg, Spanska tronföljdskriget, Stanisław I Leszczyński, Svenska kalendern, 10 augusti, 12 april, 13 augusti, 14 maj, 15 juni, 16 juni, 24 april, 25 februari, 26 juli, 27 augusti, 27 juli, 28 februari, 28 oktober, 29 december, 3 maj, ..., 31 juli, 5 september, 9 augusti. Förläng index (3 mer) »

Anna Eriksdotter

Anna Eriksdotter (eller Anna Ersdotter), kallad Sotpackan, född 1624, död 15 juni 1704, var den sista människan som avrättades för häxeri i Sverige.

Ny!!: 1704 och Anna Eriksdotter · Se mer »

Brittiska Amerika

Brittiska Amerika är benämningen på de engelska, och senare brittiska, territorierna i Nordamerika och Västindien.

Ny!!: 1704 och Brittiska Amerika · Se mer »

Engelska kanalen

Engelska kanalen sedd från satellit. Karta från 1930. Engelska kanalen (the English Channel/the Channel; Ia Manche, "Ärmen") är ett sund som skiljer Storbritannien från det europeiska fastlandet och Keltiska havet från Nordsjön, och är som smalast i Doverkanalen, med endast 34 km mellan engelska Dover och franska Calais, och som bredast i väster 240 km där den närmast har karaktären av randhav av Atlanten.

Ny!!: 1704 och Engelska kanalen · Se mer »

Gabriel Cramer

Gabriel Cramer. Gabriel Cramer,, född den 31 juli 1704, död den 4 januari 1752, var en schweizisk matematiker.

Ny!!: 1704 och Gabriel Cramer · Se mer »

Gallikanism

Kung Ludvig XIV av Frankrike ville skapa en nationalkyrka, åtminstone delvis underställd honom. Biskop Jacques-Bénigne Bossuet (1627-1704) skrev utkastet till ''Declaratio cleri gallicani'', de fyra gallikanska artiklarna som antogs av kyrkomötet i Paris 1682. Målning av Hyacinthe Rigaud. Påven Pius IX sammankallade Första vatikankonciliet, som avvisade tre av de fyra gallikanska artiklarna. Gallikanismen är tankar, idéer och historiska strävande efter att utforma den franska katolska kyrkan till en nationalkyrka, där biskoparna och monarken samarbetar för att uppnå viss självständighet gentemot påvedömet.

Ny!!: 1704 och Gallikanism · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Ny!!: 1704 och Gregorianska kalendern · Se mer »

Heinrich Biber

Heinrich Biber Partita nr 7 C-moll för två viola d´amore och generalbas. (Heinrich Ignaz Biber, 1644-1704). Inspelat på Musikhistoriska museet i Stockholm 1964-04-28. Inspelning ur Svenskt visarkivs samlingar. Heinrich Ignaz Franz Biber, född 12 augusti 1644 i Böhmen, död 3 maj 1704 i Salzburg, var en österrikisk tonsättare och violinvirtuos, bekant framför allt för sina violinsonater, där han utvecklar instrumentets resurser och ofta använder s.k. scordatura (avvikande instrumentstämning för att uppnå speciella effekter).

Ny!!: 1704 och Heinrich Biber · Se mer »

Isaac Newton

Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.

Ny!!: 1704 och Isaac Newton · Se mer »

Isabella Leonarda

Titelsida till Isabella Leonardas op 18 "Messe a quattro voci concertate con Stromenti, & Motetti à vna, due, e trè voci…" publicerad i Bologna, 1696. Isabella Leonarda, född 6 september 1620, död 25 februari 1704, var en italiensk kompositör från Novara, Italien.

Ny!!: 1704 och Isabella Leonarda · Se mer »

Jacques-Bénigne Bossuet

Jacques-Bénigne Bossuet, född 27 september 1627 i Dijon, död 12 april 1704 i Paris, var en fransk teolog, biskop och talesman för gallikanismen.

Ny!!: 1704 och Jacques-Bénigne Bossuet · Se mer »

Johann Matthias von der Schulenburg

Johann Matthias von der Schulenburg, Matthias von der Schulenburg, född 8 augusti 1661, död 14 mars 1747, riksgreve, tysk militär; fältmarskalk 1734.

Ny!!: 1704 och Johann Matthias von der Schulenburg · Se mer »

Juli

Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: 1704 och Juli · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: 1704 och Julianska kalendern · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: 1704 och Karl XII · Se mer »

Lista över Polens statsöverhuvuden

Ingen beskrivning.

Ny!!: 1704 och Lista över Polens statsöverhuvuden · Se mer »

Louis Godin

Louis Godin, född 28 februari 1704 i Paris, död 11 september 1760, fransk astronom.

Ny!!: 1704 och Louis Godin · Se mer »

Lviv

Lviv (Львів, Lviv; Lwów; Lvovas; Lemberg; לעמב(ע)ריק, Lemb(e)rik; Leopol; Leopolis; Львов, Lvov) är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen.

Ny!!: 1704 och Lviv · Se mer »

Martha Daniell Logan

Martha Daniell Logan, född 29 december 1704, död 28 juni 1779, var en amerikansk botaniker.

Ny!!: 1704 och Martha Daniell Logan · Se mer »

Maurice Quentin de La Tour

Självporträtt (1751) Maurice Quentin de La Tour, född 5 september 1704 i Saint-Quentin, Frankrike, död 17 februari 1788 i Saint-Quentin, var en fransk porträttmålare.

Ny!!: 1704 och Maurice Quentin de La Tour · Se mer »

Meaux

Meaux är en kommun i departementet Seine-et-Marne i regionen Île-de-France i norra Frankrike.

Ny!!: 1704 och Meaux · Se mer »

Narva

Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland.

Ny!!: 1704 och Narva · Se mer »

Opticks

Opticks är ett av Isaac Newtons mest kända arbeten vid sidan om Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.

Ny!!: 1704 och Opticks · Se mer »

Romerska siffror

Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).

Ny!!: 1704 och Romerska siffror · Se mer »

Skottår som börjar en fredag

Ett skottår som börjar en fredag är ett år i den gregorianska kalendern (tidigare även den julianska), som har 366 dagar, har söndagsbokstäverna CB och vars första dag (1 januari) infaller på veckodagen fredag.

Ny!!: 1704 och Skottår som börjar en fredag · Se mer »

Skottår som börjar en lördag

Ett skottår som börjar en lördag är ett år i den gregorianska kalendern (tidigare även den julianska), som har 366 dagar, har söndagsbokstäverna BA och vars första dag (1 januari) infaller på veckodagen lördag.

Ny!!: 1704 och Skottår som börjar en lördag · Se mer »

Skottår som börjar en tisdag

Ett skottår som börjar en tisdag är ett år i den gregorianska kalendern (tidigare även den julianska), som har 366 dagar, har söndagsbokstäverna FE och vars första dag (1 januari) infaller på veckodagen tisdag.

Ny!!: 1704 och Skottår som börjar en tisdag · Se mer »

Slaget vid Blenheim

Slaget vid Blenheim (känt i vissa länder som andra slaget vid Höchstädt), ett slag som utkämpades den 13 augusti 1704 vid den bayerska byn Blindheim norr om staden Höchstädt mellan en fransk-bayersk armé och en allierad armé bestående av engelsmän, holländare och österrikare med flera.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Blenheim · Se mer »

Slaget vid Jakobstadt

Slaget vid Jakobstadt (lettiska: Jēkabpils, polska: Krzyżbork) utkämpades den 26 juli 1704 under det stora nordiska kriget.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Jakobstadt · Se mer »

Slaget vid Orford Ness

Slaget vid Orford Ness, vid engelska kusten i nordöstra delen av Engelska kanalen, utspelade sig 28 juli 1704 (svenska stilen) då en svensk konvoj eskorterad av linjeskeppet Öland under befäl av Gustaf Psilander mötte en engelsk eskader bestående av åtta linjeskepp samt en fregatt (totalt cirka 430 kanoner) under ledning av William Whetstone.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Orford Ness · Se mer »

Slaget vid Posen

Slaget vid Posen var ett slag under det stora nordiska kriget den 9 augusti 1704, i vilket Sverige besegrade Sachsen.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Posen · Se mer »

Slaget vid Punitz

Slaget vid Punitz var ett slag under stora nordiska kriget den 28 oktober 1704 i vilket Sverige besegrade Sachsen.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Punitz · Se mer »

Slaget vid Wesenberg

Slaget vid Wesenberg var ett slag den 16 juli 1704 mellan svenska och ryska trupper under Stora nordiska kriget där de ryska trupperna segrade.

Ny!!: 1704 och Slaget vid Wesenberg · Se mer »

Spanska tronföljdskriget

Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.

Ny!!: 1704 och Spanska tronföljdskriget · Se mer »

Stanisław I Leszczyński

Stanisław I Leszczyński, född 20 oktober 1677 i Lemberg, dåvarande Polen-Litauen, död 23 februari 1766 i Lunéville, Frankrike, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.

Ny!!: 1704 och Stanisław I Leszczyński · Se mer »

Svenska kalendern

30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.

Ny!!: 1704 och Svenska kalendern · Se mer »

10 augusti

10 augusti är den 222:a dagen på året i den gregorianska kalendern (223:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 10 augusti · Se mer »

12 april

12 april är den 102:a dagen på året i den gregorianska kalendern (103:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 12 april · Se mer »

13 augusti

13 augusti är den 225:e dagen på året i den gregorianska kalendern (226:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 13 augusti · Se mer »

14 maj

14 maj är den 134:e dagen på året i den gregorianska kalendern (135:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 14 maj · Se mer »

15 juni

15 juni är den 166:e dagen på året i den gregorianska kalendern (167:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 15 juni · Se mer »

16 juni

16 juni är den 167:e dagen på året i den gregorianska kalendern (168:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 16 juni · Se mer »

24 april

24 april är den 114:e dagen på året i den gregorianska kalendern (115:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 24 april · Se mer »

25 februari

25 februari är den 56:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: 1704 och 25 februari · Se mer »

26 juli

26 juli är den 207:e dagen på året i den gregorianska kalendern (208:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 26 juli · Se mer »

27 augusti

27 augusti är den 239:e dagen på året i den gregorianska kalendern (240:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 27 augusti · Se mer »

27 juli

27 juli är den 208:e dagen på året i den gregorianska kalendern (209:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 27 juli · Se mer »

28 februari

28 februari är den 59:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: 1704 och 28 februari · Se mer »

28 oktober

28 oktober är den 301:a dagen på året i den gregorianska kalendern (302:a under skottår).

Ny!!: 1704 och 28 oktober · Se mer »

29 december

29 december är den 363:e dagen på året i den gregorianska kalendern (364:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 29 december · Se mer »

3 maj

3 maj är den 123:e dagen på året i den gregorianska kalendern (124:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 3 maj · Se mer »

31 juli

31 juli är den 212:e dagen på året i den gregorianska kalendern (213:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 31 juli · Se mer »

5 september

5 september är den 248:e dagen på året i den gregorianska kalendern (249:e under skottår).

Ny!!: 1704 och 5 september · Se mer »

9 augusti

9 augusti är den 221:a dagen på året i den gregorianska kalendern (222:a under skottår).

Ny!!: 1704 och 9 augusti · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »