Snabbare tillgång än webbläsare!
45 relationer: Adelsståndet i Sverige, Axel Brusewitz, Bondeståndet i Sverige, Borgarståndet i Sverige, Burskap, Elektor, Finland, Fyrkammarsystem, Gustav III, Gustav IV Adolf, Gustavianska tiden, Hans Niclas Schwan, Härad, Häradshövding, Immunitet (juridik), Jacob Axelsson Lindblom, Justitieombudsmannen (Sverige), Karl August, Karl XIII, Lars Olsson i Groröd, Lista över svenska riksdagar, Lista över talmän i Sveriges riksdag, Maktdelningsprincipen, Nationalencyklopedin, Nils Edén, Nordisk familjebok, Ordningen för ständernas sammanträden 1617, Prästeståndet i Sverige, Representationsreformen i Sverige, Riksdagen 1809–1810, Riksdagsutskott (Sverige), Riksföreståndare, Socken, Statskuppen 1809, Statsvetenskaplig Tidskrift, Stockholms stad (stadskommun), Successionsordningen, Svensk Tidskrift, Svensk uppslagsbok, Svenskt biografiskt lexikon, Sverige, Sveriges historia 1809–1866, Sveriges ståndsriksdag, 1809 års regeringsform, 1809 års successionsordning.
Adelsståndet i Sverige
Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Adelsståndet i Sverige · Se mer »
Axel Brusewitz
Axel Karl Adolf Brusewitz, född 9 juni 1881 i Vichtis, Nylands län, död 27 september 1950, var en svensk statsvetare, professor skytteanus vid Uppsala universitet 1923–1947.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Axel Brusewitz · Se mer »
Bondeståndet i Sverige
Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Bondeståndet i Sverige · Se mer »
Borgarståndet i Sverige
Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Borgarståndet i Sverige · Se mer »
Burskap
Handelsbalken 3 kap. 1 § ur 1736 års lagbok Burskap, från medellågtyskans bûrschap, var fram till tiden för näringsfrihetens tillämpning i Sverige 1864 den lagliga rättigheten att utöva ett yrke i en stad och åtnjuta de förmåner som tillkom borgare.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Burskap · Se mer »
Elektor
Elektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Elektor · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Finland · Se mer »
Fyrkammarsystem
Fyrkammarsystem innebär att en lagstiftande församling har fyra kammare.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Fyrkammarsystem · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Gustav III · Se mer »
Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf, född 1 november 1778 på Stockholms slott, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Gustav IV Adolf · Se mer »
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden är den gängse benämning på en epok i svensk historia, åren 1772 till 1809.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Gustavianska tiden · Se mer »
Hans Niclas Schwan
Hans Niclas Schwan, född 12 juni 1764 i Kalmar, död 1 maj 1829 i Stockholm, var en svensk köpman och politiker.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Hans Niclas Schwan · Se mer »
Härad
Ett härad (pl. härad, härader eller häraden) är ett mindre folk- och landområde, vars huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Härad · Se mer »
Häradshövding
Häradshövding var i Sveriges rättsväsen titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden, motsvarande borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Häradshövding · Se mer »
Immunitet (juridik)
Immunitet (latin immunitas, frihet), frihet från förpliktelser till staten.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Immunitet (juridik) · Se mer »
Jacob Axelsson Lindblom
Jacob Axelsson Lindblom, född 27 juli 1746 i Skeda socken i Östergötlands län, död 15 februari 1819 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop, en av de aderton och professor skytteanus.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Jacob Axelsson Lindblom · Se mer »
Justitieombudsmannen (Sverige)
Den förste justitieombudsmannen Lars Augustin Mannerheim. Han var JO 1809–1823. Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet, granskar att myndigheterna följer lagar och förordningar som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Justitieombudsmannen (Sverige) · Se mer »
Karl August
Karl August, ursprungligen Fredrik Kristian August av Augustenburg, född 9 juli 1768 på Augustenborgs slott i Danmark, död 28 maj 1810 på Kvidinge hed, Skåne, var tredje son till hertig Kristian Fredrik av Slesvig-Holstein-Sønderborg-Augustenborg (vars gren av oldenburgska huset härstammade från Kristian III i Danmark) och hertiginnan Charlotta Amalia av Holstein-Ploen samt kortvarigt kronprins av Sverige.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Karl August · Se mer »
Karl XIII
Karl XIII, innan trontillträdet känd som Hertig Karl, född 26 september (g.s.) 7 oktober (n.s.) 1748 i Kungshuset, Riddarholmen i Stockholm, död 5 februari 1818 på Stockholms slott, var konung av Sverige från 1809 och Norge från 1814 till sin död.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Karl XIII · Se mer »
Lars Olsson i Groröd
Porträtt av Lars Olsson bärandes runt halsen kommendörtteckenet av Vasaorden sam medaljen Illis Quorum i guldkedja. Lars Olsson, Olsson i Groröd, född 19 januari 1759 i Groröd, Herrestads socken, Bohuslän, död 10 september 1832 på sin gård Åker i närheten av Uddevalla, var en svensk lantbrukare och politiker.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Lars Olsson i Groröd · Se mer »
Lista över svenska riksdagar
Detta är en kronologisk lista över svenska riksdagar, från ståndsriksdagens föregångare under medeltiden, fram till dagens enkammarriksdag.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Lista över svenska riksdagar · Se mer »
Lista över talmän i Sveriges riksdag
Detta är en lista över talmän i Sveriges riksdag från början av 1600-talet till idag.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Lista över talmän i Sveriges riksdag · Se mer »
Maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Maktdelningsprincipen · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Nationalencyklopedin · Se mer »
Nils Edén
Nils Edén, född 25 augusti 1871 i Piteå i Norrbotten, död 16 juni 1945 i Stockholm, var en svensk politiker (liberal) och professor i historia.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Nils Edén · Se mer »
Nordisk familjebok
Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan, kom ut i 38 volymer 1904–1926. Senare trycktes ytterligare tre koncentrerade upplagor.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Nordisk familjebok · Se mer »
Ordningen för ständernas sammanträden 1617
Ordningen för ständernas sammanträden 1617, fullständig titel Ordning som hållas skall uti Riksens Ständers möter och sammankomster så ock uti omröstande, eller oriktigt Riksdagsordningen 1617 var den första skrivna ordningen för riksdagarna i Sverige som monarken kunde sammankalla till.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Ordningen för ständernas sammanträden 1617 · Se mer »
Prästeståndet i Sverige
Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Prästeståndet i Sverige · Se mer »
Representationsreformen i Sverige
De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Representationsreformen i Sverige · Se mer »
Riksdagen 1809–1810
Riksdagen 1809–1810 ägde rum i Stockholm.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Riksdagen 1809–1810 · Se mer »
Riksdagsutskott (Sverige)
Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Riksdagsutskott (Sverige) · Se mer »
Riksföreståndare
Riksföreståndare är en temporär eller ställföreträdande statschef i en stat med monarkiskt statsskick.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Riksföreståndare · Se mer »
Socken
Ekers socken i Närke på en karta över Örebro härad. Socken (uttal på standardsvenska eller, kognater på danska sogn, bokmål sogn eller sokn, nynorska sokn), är ett ålderdomligt namn på en landsortsförsamling i folkkyrkor.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Socken · Se mer »
Statskuppen 1809
Statskuppen 1809 eller revolutionen 1809 var ett uppror mot Gustav IV Adolf.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Statskuppen 1809 · Se mer »
Statsvetenskaplig Tidskrift
Statsvetenskaplig Tidskrift är en svensk fackvetenskaplig tidskrift, grundad 1897 och sedan 1919 utgiven av Fahlbeckska stiftelsen vid Statsvetenskapliga institutionen, Lund.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Statsvetenskaplig Tidskrift · Se mer »
Stockholms stad (stadskommun)
Stockholms stad var en stad i Sverige och 1863-1970 en stadskommun för Stockholm, underställd Överståthållarämbetet till och med år 1967 och därefter en del av Stockholms län.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Stockholms stad (stadskommun) · Se mer »
Successionsordningen
Successionsordningen, SO, är Sveriges äldsta nu gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Successionsordningen · Se mer »
Svensk Tidskrift
Svensk Tidskrift (SvT) är en formellt obunden svensk idétidskrift, grundad 1911 av Eli F. Heckscher och Gösta Bagge.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Svensk Tidskrift · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Svenskt biografiskt lexikon
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett svenskt personhistoriskt uppslagsverk, ett standardverk vars utgivning påbörjades 1917.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Svenskt biografiskt lexikon · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Sverige · Se mer »
Sveriges historia 1809–1866
Sveriges historia 1809–1866 behandlar Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Sveriges historia 1809–1866 · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och 1809 års regeringsform · Se mer »
1809 års successionsordning
Kronprins Karl August, tidigare prins Christian August 1809 års successionsordning var en svensk grundlag som genom vilken den danske prinsen Christian August blev svensk kronprins den 18 december 1809.
Ny!!: 1810 års riksdagsordning och 1809 års successionsordning · Se mer »
