26 relationer: Aitolien, Anatolien, Antigonos II Gonatas, Antikens Grekland, Antiochos II, Aten, Berenike Syra, Efesos, Fenicien, Filopoimen, Korinth, Makedonien (historisk region), Marsala, Miletos, Peloponnesos, Plebej, Pontifex maximus, Ptolemaios II Filadelfos, Ptolemeiska dynastin, Rom, Romerska republiken, Seleukiderriket, Sicilien, Syriska krigen, Thermopyle, 183 f.Kr..
Aitolien
Det forntida landskapet Aitolien Aitolien (på klassisk grekiska Αἰτωλία, latin Aetolia) var ett forntida landskap i Grekland.
Ny!!: 253 f.Kr. och Aitolien · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: 253 f.Kr. och Anatolien · Se mer »
Antigonos II Gonatas
Mynt med Antigonus II Gonatas. Den grekiska inskriptionen lyder: "ΒΑΣΙΛΕΩΣ ΑΝΤΙΓΟΝΟΥ" (Kung Antigonos) Antigonos II Gonatas (grekiska: Αντίγονος B΄ Γονατας), var en makedonsk kung, son till Demetrios Poliorketes, gift med Fila II och sonson till Alexanders general Antigonos I Monofthalmos.
Ny!!: 253 f.Kr. och Antigonos II Gonatas · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: 253 f.Kr. och Antikens Grekland · Se mer »
Antiochos II
Antiochos II Theos, född 286, död i juli 246 f.Kr., son till Antiochos I och prinsessan Stratonike (dotter till Demetrios Poliorketes).
Ny!!: 253 f.Kr. och Antiochos II · Se mer »
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Ny!!: 253 f.Kr. och Aten · Se mer »
Berenike Syra
Berenike Syra, född 285-280 f.Kr, död 246 f.Kr, var en drottning i det seleukidiska riket i Syrien som gift med Antiochos II Theos.
Ny!!: 253 f.Kr. och Berenike Syra · Se mer »
Efesos
Karta över Jonien med Efesos utmärkt (innerst i viken öster om texten IONIA) Pelare från Artemision Efesos (Efter J Fergussons rekonstruktionsförslag) Den antika staden Efesos (latin: Ephesus; grekiska: Ἔφεσος; turkiska: Efes) är en arkeologisk plats i Turkiet cirka 70 km söder om Izmir nära turistorten Kuşadası och berget Mykale.
Ny!!: 253 f.Kr. och Efesos · Se mer »
Fenicien
Palestina (mitten) och gamla Egypten (vänster). Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr. Fenicien eller Fenikien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet.
Ny!!: 253 f.Kr. och Fenicien · Se mer »
Filopoimen
Filopoimen (grekiska Φιλοποίμην, latin Philopoemen), född 253 f.Kr., död 183 f.Kr., var hellenernas siste store fältherre och statsman.
Ny!!: 253 f.Kr. och Filopoimen · Se mer »
Korinth
Apollontempel Korinth (grekiska: Κόρινθος, Korinthos) är en antik och modern stad i Grekland, omkring 78 km väster om Aten vid Korintiska näsets smalaste passage mellan Korintiska viken och Saroniska viken.
Ny!!: 253 f.Kr. och Korinth · Se mer »
Makedonien (historisk region)
Makedonien (grekiska: Μακεδονία) är det hos Herodotos först förekommande, Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 17.
Ny!!: 253 f.Kr. och Makedonien (historisk region) · Se mer »
Marsala
Marsala är en hamnstad och kommun i provinsen Trapani på Sicilien.
Ny!!: 253 f.Kr. och Marsala · Se mer »
Miletos
Miletos läge i Mindre Asien Miletos (grekiska Μίλητος, latin Miletus) var en grekisk forntida stad i det antika landskapet Karien på Mindre Asiens västra medelhavskust, där floden Meandros rinner ut i Egeiska havet (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet).
Ny!!: 253 f.Kr. och Miletos · Se mer »
Peloponnesos
Satellitbild över Peloponnesos. Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland.
Ny!!: 253 f.Kr. och Peloponnesos · Se mer »
Plebej
Plebejer (av latinets plebs, "folk").
Ny!!: 253 f.Kr. och Plebej · Se mer »
Pontifex maximus
Mynt som avbildar Julius Caesar i egenskap av ''pontifex maximus''. Pontifex maximus är titeln på den främste översteprästen inom den romerska religionen.
Ny!!: 253 f.Kr. och Pontifex maximus · Se mer »
Ptolemaios II Filadelfos
Ptolemaios II Filadelfos (Grekiska: Πτολεμαῖος Φιλάδελφος), född 309 f.Kr., död 246 f.Kr., var en ptolemaisk kung i Egypten.
Ny!!: 253 f.Kr. och Ptolemaios II Filadelfos · Se mer »
Ptolemeiska dynastin
hellenistiska ptolemaiska riket i Egypten. Grekiska: ΠTOΛEMAIOY ΒΑΣΙΛΕΩΣ (Ptolemaios Kung) Ptolemeiska dynastin grundades och uppkallades efter Ptolemaios I Soter som var från Ptolemaida i antikens Makedonien i norra Grekland.
Ny!!: 253 f.Kr. och Ptolemeiska dynastin · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: 253 f.Kr. och Rom · Se mer »
Romerska republiken
Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.
Ny!!: 253 f.Kr. och Romerska republiken · Se mer »
Seleukiderriket
Det seleukidiska riket i sin största utbredning. Seleukiderriket var ett hellenistiskt rike.
Ny!!: 253 f.Kr. och Seleukiderriket · Se mer »
Sicilien
Satellitfotografi över Sicilien. Sicilien (Sicilia, Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet.
Ny!!: 253 f.Kr. och Sicilien · Se mer »
Syriska krigen
De syriska krigen utspelades mellan Seleukiderriket och det Ptolemaiska riket, dessa krig var en serie större militära konflikter vilka handlande om den politiska och ekonomiska kontrollen över vad som idag geografiskt närmast kan likställas med Israel, Libanon och Palestina.
Ny!!: 253 f.Kr. och Syriska krigen · Se mer »
Thermopyle
miniatyr Thermopyle (klassisk grekiska: Θερμοπύλαι, nygrekiska: Θερμοπύλες) är en passage på gränsen mellan Thessalien och Lokris (Fokis) i Grekland, omkring 15 mil nordväst om Aten.
Ny!!: 253 f.Kr. och Thermopyle · Se mer »
183 f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: 253 f.Kr. och 183 f.Kr. · Se mer »