Snabbare tillgång än webbläsare!
28 relationer: Österrike-Ungern, Brott, Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Feodalism, Folksuveränitetsprincipen, Frankrike, Grundlag, Gud, Gustav III, Heliga stolen, Himmelriket, Jacques-Bénigne Bossuet, Karl XI, Karl XII, Kejsardömet Ryssland, Konstitutionell monarki, Korruption, Kungadömet av Guds nåde, Ludvig XIV av Frankrike, Maktdelningsprincipen, Marocko, Monark, Monarki, Parlament, Princip, Statschef, Straff, Upplyst despot.
Österrike-Ungern
Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.
Ny!!: Absolut monarki och Österrike-Ungern · Se mer »
Brott
Smuggling av narkotika - här kokain - är ett brott som kan ge långa straff. Brott är i juridisk mening en gärning i strid med en lagbestämmelse för vilken det är föreskrivet ett straff och där ingen objektiv ansvarsfrihetsgrund föreligger.
Ny!!: Absolut monarki och Brott · Se mer »
Charles-Louis de Secondat Montesquieu
Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Baron de La Brède et de Montesquieu eller bara Montesquieu, född 18 januari 1689 på slottet La Brède, Gironde, död 10 februari 1755 i Paris, var en fransk friherre, politiker, författare, jurist, statsvetare och politisk filosof.
Ny!!: Absolut monarki och Charles-Louis de Secondat Montesquieu · Se mer »
Feodalism
En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden. Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster.
Ny!!: Absolut monarki och Feodalism · Se mer »
Folksuveränitetsprincipen
Folksuveränitetsprincipen, från franskans Souveraineté Populaire, är en princip om att all offentlig makt ska utgå från en folkvald församling.
Ny!!: Absolut monarki och Folksuveränitetsprincipen · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Absolut monarki och Frankrike · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Absolut monarki och Grundlag · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: Absolut monarki och Gud · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Absolut monarki och Gustav III · Se mer »
Heliga stolen
Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.
Ny!!: Absolut monarki och Heliga stolen · Se mer »
Himmelriket
Beatrice blickar tillsammans upp mot den högsta himlen. Illustration av Gustave Doré ur ''Den gudomliga komedin''. Himmelriket (grekiska: basileia tôn ouranôn); ett begrepp som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna.
Ny!!: Absolut monarki och Himmelriket · Se mer »
Jacques-Bénigne Bossuet
Jacques-Bénigne Bossuet, född 27 september 1627 i Dijon, död 12 april 1704 i Paris, var en fransk teolog, biskop och talesman för gallikanismen.
Ny!!: Absolut monarki och Jacques-Bénigne Bossuet · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Absolut monarki och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Absolut monarki och Karl XII · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Absolut monarki och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Konstitutionell monarki
En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Ny!!: Absolut monarki och Konstitutionell monarki · Se mer »
Korruption
FN:s konvention mot korruption Korruption är enligt Världsbankens arbetsdefinition missbruk av offentlig makt för privat vinning.
Ny!!: Absolut monarki och Korruption · Se mer »
Kungadömet av Guds nåde
Kungadömet av Guds nåde är en legitimeringsprincip vars grundsats är att monarken är insatt i sitt ämbete av Gud (se kröning).
Ny!!: Absolut monarki och Kungadömet av Guds nåde · Se mer »
Ludvig XIV av Frankrike
Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.
Ny!!: Absolut monarki och Ludvig XIV av Frankrike · Se mer »
Maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.
Ny!!: Absolut monarki och Maktdelningsprincipen · Se mer »
Marocko
Marocko (arabiska: المغرب, al-Maghrib; Tamazight: ⴻⵍⵎⴻⵖⵔⵉⴱ (El-Meɣrib)), formellt Kungariket Marocko (ٱلْمَمْلَكَة ٱلمَغْرِبِيَّة, al-Mamlaka al-Maghribiyya), är ett land i västra Nordafrika. Det är ett av Afrikas nordligaste länder. Landet gränsar till Algeriet, Västsahara, Spanien (exklaverna Ceuta, Melilla och övriga Plazas de soberanía) samt Atlanten och Medelhavet. Sedan den 27 februari 1976, då Marocko ockuperade Västsahara, gränsar Marocko även de facto till Mauretanien. Marocko har en konstitutionell monarki där kungen har stor makt: Kungen utser ministrar, statsminister samt medlemmar i den högsta domstolen.
Ny!!: Absolut monarki och Marocko · Se mer »
Monark
En monark (av grekiskans μονος αρχει, ensam härska) är statschef i en monarki.
Ny!!: Absolut monarki och Monark · Se mer »
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Ny!!: Absolut monarki och Monarki · Se mer »
Parlament
Sveriges riksdag är en ''parlamentarisk församling'' eftersom parlamentarism tillämpas. språk.
Ny!!: Absolut monarki och Parlament · Se mer »
Princip
Princip, ett påstående som visat sig allmängiltigt, eller som någon eftersträvar att följa.
Ny!!: Absolut monarki och Princip · Se mer »
Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.
Ny!!: Absolut monarki och Statschef · Se mer »
Straff
Straff, bestraffning, är en negativ åtgärd som riktar sig mot den som brutit mot en regel.
Ny!!: Absolut monarki och Straff · Se mer »
Upplyst despot
En upplyst despot är en absolut härskare i en stat.
Ny!!: Absolut monarki och Upplyst despot · Se mer »
Omdirigerar här:
Absolut Monarki, Absolut kungamakt, Absoluta monarkier, Absolutism (politik), Enväldesmonarki, Enväldig monarki.
