Snabbare tillgång än webbläsare!
56 relationer: Aktiv galaxkärna, Astrofysik, Centrifugalkraft, Cirkumstellär skiva, Differentiell rotation, Dubbelstjärna, Eddington-luminositet, Elektromagnetisk strålning, Elektron, Emeritus, Fenomenologi, Galax, Göteborgs universitet, Gravitation, Högenergiastrofysik, Ideala gaslagen, Keplers lagar, Kompakt objekt, Kvasar, Lavalmunstycke, Ljusets hastighet, Luminositet, Magnetfält, Magnetorotationsinstabilitet, Marek Abramowicz, Materia, Molekylmoln, Neutronstjärna, Planet, Planetesimal, Plasma, Polär jetstråle, Potentiell energi, Professor, Proton, Protostjärna, Rasjid Siunjajev, Röntgenbinär, Röntgenstrålning, Rörelsemängdsmoment, Reflexionsavbildning, Roche-lob, Scholarpedia, Sixten Heymans pris, Solen, Stjärna, Stjärnbildning, Strålningstryck, Supermassivt svart hål, Svart hål, ..., Svartkropp, T Tauri-stjärna, Tidvattenkrafter, Turbulens, Viskositet, Vit dvärg. Förläng index (6 mer) »
Aktiv galaxkärna
elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).
Ny!!: Ackretionsskiva och Aktiv galaxkärna · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Ackretionsskiva och Astrofysik · Se mer »
Centrifugalkraft
Centrifugalkraft (från latinets centrum och fugere (undflyende)) är den skenbara kraft som strävar att dra en roterande kropp bort från dess rotationscentrum.
Ny!!: Ackretionsskiva och Centrifugalkraft · Se mer »
Cirkumstellär skiva
En cirkumstellär skiva är en ringformad ansamling av material i form av gas, stoft, planetesimaler, asteroider eller kollisionsspillror kring stjärnor i olika stadier av sin livscykel.
Ny!!: Ackretionsskiva och Cirkumstellär skiva · Se mer »
Differentiell rotation
Differentiell rotation innebär att en gaskropp roterar olika fort i olika delar.
Ny!!: Ackretionsskiva och Differentiell rotation · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Ackretionsskiva och Dubbelstjärna · Se mer »
Eddington-luminositet
Explosionen av η Carinae orsakades möjligen av att Eddingtongränsen överskreds Eddington-luminositet (ibland även Eddingtongränsen) är den högsta luminositet som kan passera genom ett skikt av gas i hydrostatisk jämvikt, vid sfärisk symmetri.
Ny!!: Ackretionsskiva och Eddington-luminositet · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Ackretionsskiva och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Ackretionsskiva och Elektron · Se mer »
Emeritus
Emeritus eller emerita (uttalas eméritus respektive emérita) är en titel som används i kombination med yrkestiteln av bland annat präster och professorer när de gått i pension.
Ny!!: Ackretionsskiva och Emeritus · Se mer »
Fenomenologi
Fenomenologi (av grekiska fainomenon, det som synes) är en teori och metod inom filosofin, läran om fenomen och väsen.
Ny!!: Ackretionsskiva och Fenomenologi · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Ackretionsskiva och Galax · Se mer »
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet är ett svenskt statligt universitet i Göteborg som bildades 1954 ur det år 1891 grundade Göteborgs högskola samt det år 1949 grundade Göteborgs medicinska högskola.
Ny!!: Ackretionsskiva och Göteborgs universitet · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Ackretionsskiva och Gravitation · Se mer »
Högenergiastrofysik
Högenergiastrofysik är den del av astrofysiken som sysslar med högenergetiska processer i kosmos och hur dessa kan studeras teoretiskt och genom observationer.
Ny!!: Ackretionsskiva och Högenergiastrofysik · Se mer »
Ideala gaslagen
Några isotermer i ett p-V diagram för ideal gas. Ideala gaslagen eller allmänna gaslagen beskriver sambandet mellan tryck, volym, temperatur och substansmängd hos klassiska ideala gaser.
Ny!!: Ackretionsskiva och Ideala gaslagen · Se mer »
Keplers lagar
Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).
Ny!!: Ackretionsskiva och Keplers lagar · Se mer »
Kompakt objekt
Simulering av ett svart hål på 10 solmassor betraktat från ett avstånd av 600 km Kompakt objekt avser inom astronomin detsamma som kompakt stjärna och syftar på kollektivet vita dvärgar, neutronstjärnor, vissa andra exotiska stjärnor och svarta hål.
Ny!!: Ackretionsskiva och Kompakt objekt · Se mer »
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Ny!!: Ackretionsskiva och Kvasar · Se mer »
Lavalmunstycke
Skiss på ett Lavalmunstycke. Visar ungefär hur flödeshastigheten ökar från grönt till rött i flödesriktningen Ett lavalmunstycke, eller en lavaldysa, är ett rör som är förträngt på mitten i timglasform.
Ny!!: Ackretionsskiva och Lavalmunstycke · Se mer »
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Ny!!: Ackretionsskiva och Ljusets hastighet · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Ackretionsskiva och Luminositet · Se mer »
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Ny!!: Ackretionsskiva och Magnetfält · Se mer »
Magnetorotationsinstabilitet
Magnetorotationsinstabilitet eller MRI är en fluidinstabilitet som uppstår, när vinkelhastigheten hos en magnetiserad fluid minskar med att avståndet från rotationscentrum ökar.
Ny!!: Ackretionsskiva och Magnetorotationsinstabilitet · Se mer »
Marek Abramowicz
Marek Artur Abramowicz född 6 juni 1945, är professor i Astrofysik på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Ny!!: Ackretionsskiva och Marek Abramowicz · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Ackretionsskiva och Materia · Se mer »
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Ny!!: Ackretionsskiva och Molekylmoln · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Ackretionsskiva och Neutronstjärna · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Ackretionsskiva och Planet · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Ackretionsskiva och Planetesimal · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Ackretionsskiva och Plasma · Se mer »
Polär jetstråle
Konstnärlig tolkning av jetstrålar från SS 433. En polär jetstråle (engelska: polar jet) är ett astrofysikaliskt fenomen som kan dyka upp vid astronomiska observationer.
Ny!!: Ackretionsskiva och Polär jetstråle · Se mer »
Potentiell energi
Potentiell energi är energi som är lagrad i ett föremål beroende på dess position i ett kraftfält eller lagrad i ett system vars energi är beroende av systemets tillstånd.
Ny!!: Ackretionsskiva och Potentiell energi · Se mer »
Professor
Professor (latin: "offentligt anställd eller avlönad lärare"Nationalencyklopedin,, 27 november 2009, uppslagsord: professor) är en titel för de högst utbildade lärarna vid högskolor och universitet.
Ny!!: Ackretionsskiva och Professor · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Ackretionsskiva och Proton · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Ackretionsskiva och Protostjärna · Se mer »
Rasjid Siunjajev
Rasjid Alijevitj Siunjajev (Рашид Алиевич Сюняев, Рәшит Гали улы Сөнәев: Räsjit Gali uly Sönäjev), född 1 mars 1943 i Tasjkent i (Uzbekiska SSR i Sovjetunionen (nu Uzbekistan), är en rysk astrofysiker. Siunjajev arbetade inom flera områden av kosmologi, högenergiastrofysik och röntgenastronomi och har studerat de mest extrema processerna i universum. Han utvecklade teoretiska modeller om hur svarta hål drar till sig materia och ursprunget till den kosmiska bakgrundsstrålningens struktur.
Ny!!: Ackretionsskiva och Rasjid Siunjajev · Se mer »
Röntgenbinär
Konstnärlig tolkning av en röntgenbinär. Materia från stjärnan fångas in av det kompakta objektet och bildar en ackretionsskiva med bipolärt utflöde. Röntgenbinärer är täta dubbelstjärnor som främst ger sig till känna genom sin starka röntgenstrålning.
Ny!!: Ackretionsskiva och Röntgenbinär · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Ackretionsskiva och Röntgenstrålning · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Ackretionsskiva och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Reflexionsavbildning
Reflexionsavbildning (engelska Reverberation mapping) är en statistisk metod inom astrofysiken, främst använd i samband med hastighetsanalyser av gasskivor kring kompakta objekt som supermassiva svarta hål i aktiva galaxkärnor.
Ny!!: Ackretionsskiva och Reflexionsavbildning · Se mer »
Roche-lob
Roche-potential kring stjärnor med massaförhållande 1:2; Roche-loberna ligger mellan Lagrangepunkterna. Roche-lob är ett område i rymden runt varje komponent av en dubbelstjärna, där material är bundet till den närmaste stjärnan.
Ny!!: Ackretionsskiva och Roche-lob · Se mer »
Scholarpedia
Scholarpedia är ett engelskspråkigt open access (gratis), fack-granskat online-lexikon, som utgör ett vetenskapligt alternativ till Wikipedia och använder samma Wikimedia-användargränssnitt och redigeringsstil som Wikipedia.
Ny!!: Ackretionsskiva och Scholarpedia · Se mer »
Sixten Heymans pris
Sixten Heymans pris är ett litterärt och vetenskapligt pris på 325 000 kronor (2019) som delas ut vart tredje år.
Ny!!: Ackretionsskiva och Sixten Heymans pris · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Ackretionsskiva och Solen · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Ackretionsskiva och Stjärna · Se mer »
Stjärnbildning
Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.
Ny!!: Ackretionsskiva och Stjärnbildning · Se mer »
Strålningstryck
Ett solsegel drivs av strålningstryck från solens ljusstrålar. Strålningstryck är trycket som utövas på en yta som utsätts för elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Ackretionsskiva och Strålningstryck · Se mer »
Supermassivt svart hål
Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.
Ny!!: Ackretionsskiva och Supermassivt svart hål · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Ackretionsskiva och Svart hål · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Ackretionsskiva och Svartkropp · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Ackretionsskiva och T Tauri-stjärna · Se mer »
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Ny!!: Ackretionsskiva och Tidvattenkrafter · Se mer »
Turbulens
Ett föremål som stör ett vattenflöde ger upphov till turbulens. Turbulens är ett samlingsbegrepp inom främst flödesdynamiken för de flöden som sker vid förhållandevis hög hastighet, låga friktionskrafter och låg viskositet.
Ny!!: Ackretionsskiva och Turbulens · Se mer »
Viskositet
Viskositet är en fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras "tjockhet" eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor.
Ny!!: Ackretionsskiva och Viskositet · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Ackretionsskiva och Vit dvärg · Se mer »
Omdirigerar här:
Ackretion, Ackretionsskivor, Insamlingsskiva.
