Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Adelsståndet i Sverige

Index Adelsståndet i Sverige

Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.

38 relationer: Adel i Sverige, Adelsmöte, Adelsprivilegier i Sverige, Adelsståndet i Finland, Andligt frälse, Andra ståndet, Bergsregale, Bondeståndet i Sverige, Borgarståndet i Sverige, Borgå lantdag, Borgerlig släkt, Förenings- och säkerhetsakten, Första ståndet, Finland, Finska kriget, Frälse, Freden i Fredrikshamn, Gustaf Lagerbjelke (1817–1895), Gustav II Adolf, Gustav III, Gustav Vasa, Huvudman, Introducerad adel, Jaktregale, Kronojord, Lantmarskalk, Medeltiden, Norden, Ordningen för ständernas sammanträden 1617, Prästeståndet i Sverige, Regale, Representationsreformen i Sverige, Riksdagsordningen 1723, Skogsregale, Ståndssamhälle, Svenska reduktioner, Sveriges ståndsriksdag, Vattenregale.

Adel i Sverige

Adel i Sverige var historiskt de ätter som utgjorde adelsståndet och som idag organiseras av korporationen Sveriges ridderskap och adel (sedan 1866).

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Adel i Sverige · Se mer »

Adelsmöte

Adelsmöte är ett beslutande möte inom adeln i Sverige som hålls vart tredje år i Riddarhuspalatset.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Adelsmöte · Se mer »

Adelsprivilegier i Sverige

Adelsprivilegier var privilegiebrev med gemensamma lagstiftade förmåner, friheter och rättigheter för adeln.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Adelsprivilegier i Sverige · Se mer »

Adelsståndet i Finland

Riddarhuspalatset i Helsingfors. Adelsståndet var en politisk gruppering med representation vid lantdagen i Storfurstendömet Finland fram till 1906, bestående av medlemmar ur Finlands adel.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Adelsståndet i Finland · Se mer »

Andligt frälse

Andligt frälse syftar i svensk historia på kyrkans befrielse från pålagor, liksom prästers frihet från att ställas inför världslig domstol.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Andligt frälse · Se mer »

Andra ståndet

William Hamilton, 2:e hertig av Hamilton (1616-1651), skotsk statssekreterare och företrädare för det andra ståndet i Skottlands parlament. Det andra ståndet var den grupp inom ståndsväsendet i europeisk historia som representerade adeln.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Andra ståndet · Se mer »

Bergsregale

Kung utfärdar bergsordning för sina bergsmän. Tillmakning vid en gruva, snitt från Georgius Agricolas ''De re metallica'' (1556) Blåsning av ädelmetall i en hytta. ''De re metallica'' Bergsregale är ett av grundregalen, vilket är kronans rätt över alla malmstråk i riket vilket under medeltiden och framåt överläts genom bergsprivilegium som en plikt och skyldighet att utvinna statens malm.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Bergsregale · Se mer »

Bondeståndet i Sverige

Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Bondeståndet i Sverige · Se mer »

Borgarståndet i Sverige

Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Borgarståndet i Sverige · Se mer »

Borgå lantdag

Alexander I öppnar Borgå lantdag. Utförd av Emanuel Thelning. Borgå lantdag sammankallades av kejsar Alexander I av Ryssland medan 1808–1809 års krig ännu pågick.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Borgå lantdag · Se mer »

Borgerlig släkt

Borgerlig släkt är en familj som inte tillhör adeln.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Borgerlig släkt · Se mer »

Förenings- och säkerhetsakten

Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Förenings- och säkerhetsakten · Se mer »

Första ståndet

Thomas Wolsey, ärkebiskop av York, kardinal och statsman. Det första ståndet är namnet på den grupp inom ståndsväsendet i europeisk historia som representerade de klerikala intressena, det vill säga intressen som tillhörde kyrkan, eller dess biskopar och präster, etc.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Första ståndet · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Finland · Se mer »

Finska kriget

Finska kriget (Suomen sota; Финляндская война), även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Kejsardömet Ryssland.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Finska kriget · Se mer »

Frälse

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska frelsi, fornsvenska frælse, finska rälssi, en bildning till fræls "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med fri hals).

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Frälse · Se mer »

Freden i Fredrikshamn

Freden i Fredrikshamn (Haminan rauha; Фридрихсгамский мирный договор) var det fredsavtal mellan Sverige och Ryssland som avslutade finska kriget 1808–1809.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Freden i Fredrikshamn · Se mer »

Gustaf Lagerbjelke (1817–1895)

Gustaf "Gösta" Lagerbjelke, född 6 oktober 1817 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken i nuvarande Stockholms kommun, död 6 mars 1895 i Stockholm, var en svensk greve, ämbetsman och politiker.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Gustaf Lagerbjelke (1817–1895) · Se mer »

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Gustav II Adolf · Se mer »

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Gustav III · Se mer »

Gustav Vasa

Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Gustav Vasa · Se mer »

Huvudman

Huvudman är förvaltningsrättslig term för den statliga myndighet, kommunala förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Huvudman · Se mer »

Introducerad adel

Introducerad adel är adelsätter som immatrikulerats inom en adlig korporation och därmed kunnat åtnjuta vissa privilegier, exempelvis representationsrätt i ett parlament.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Introducerad adel · Se mer »

Jaktregale

Henrik, prisen av Wales, i sina jaktmarker, med sir John Harington. Olja på duk, av Robert Peake ca 1610. Att låta sig bli avporträtterad i jaktdräkt var en statussymbol. Här Eleonore av Schwarzenburg med sin son Joseph. Målad av Maximilian Hannel 1727. Högdjursjakt bedrevs dels för att få kött, dels för pälsens skull. På bilden syns skinn av rödräv. Jaktregale är ett regale om jakt, vilket medger kronan all överrätt till jakt.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Jaktregale · Se mer »

Kronojord

Kronojord kallades den mark som tillhörde Kronan, alltså staten.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Kronojord · Se mer »

Lantmarskalk

Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Lantmarskalk · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Medeltiden · Se mer »

Norden

De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Norden · Se mer »

Ordningen för ständernas sammanträden 1617

Ordningen för ständernas sammanträden 1617, fullständig titel Ordning som hållas skall uti Riksens Ständers möter och sammankomster så ock uti omröstande, eller oriktigt Riksdagsordningen 1617 var den första skrivna ordningen för riksdagarna i Sverige som monarken kunde sammankalla till.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Ordningen för ständernas sammanträden 1617 · Se mer »

Prästeståndet i Sverige

Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Prästeståndet i Sverige · Se mer »

Regale

brämen jaktregale, det importerade tyget handelsregale, metallerna och ädelstenarna bergsregale. Regale (av latinets jus regale), även kungligt prerogativ och höghetsrättigheter, är den juridiska beteckningen på en kunglig rättighet, monarkens rätt i egenskap av monark.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Regale · Se mer »

Representationsreformen i Sverige

De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Representationsreformen i Sverige · Se mer »

Riksdagsordningen 1723

Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »

Skogsregale

Skogsregalet är i Sverige ett av de så kallade grundregalen, och innebär i första hand Kronans på offentligrättslig grund stödda äganderätt till de stora skogarna i riket.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Skogsregale · Se mer »

Ståndssamhälle

Ståndssamhälle betecknar ett samhälle där olika sociala grupper skiljer sig från varandra genom juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Ståndssamhälle · Se mer »

Svenska reduktioner

En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Svenska reduktioner · Se mer »

Sveriges ståndsriksdag

Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »

Vattenregale

Vattenregalet är ett av grundregalen, vilket gav kronan äganderätt över alla större vattendrag och skärgårdarna med tillhörande fiske och vattenkraft: fiskeregale och strömregale.

Ny!!: Adelsståndet i Sverige och Vattenregale · Se mer »

Omdirigerar här:

Adelståndet, Riddarhuskassan, Ridderskapet och Adelen, Ridderskapet och Adeln, Ridderskapet och adeln, Svenska Riddarhuset, Svenska riddarhuset, Sveriges Riddarhus, Sveriges adel, Sveriges riddarhus.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »