Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Amu-Darja

Index Amu-Darja

Amu-Darja (antikens Oxus; på persiska آمودریا (darja betyder flod på dari); på uzbekiska Amudaryo; på arabiska Jaihun) är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

24 relationer: Afghan-uzbekiska vänskapsbron, Afghanistan, Arabiska, Aralsjön, Asien, Bomull, Centralasien, Flod, Floddelta, Hindukush, Iran, Karakumkanalen, Konstbevattning, Nationalepos, Pamir, Persiska, Pjandsj, Shahnameh, Sovjetunionen, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekiska, Uzbekistan, 1960.

Afghan-uzbekiska vänskapsbron

Afghan-uzbekiska vänskapsbron är en bro över floden Amu-Darja mellan staden Termez i Uzbekistan och Jeyretan i provinsen Bahlk i Afghanistan.

Ny!!: Amu-Darja och Afghan-uzbekiska vänskapsbron · Se mer »

Afghanistan

Afghanistan, formellt Islamiska republiken Afghanistan, persiska: جمهوری اسلامی افغانستان; pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت, är ett land i södra Asien.

Ny!!: Amu-Darja och Afghanistan · Se mer »

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Ny!!: Amu-Darja och Arabiska · Se mer »

Aralsjön

Sjöns minskning över tid. Aralsjön från satellit 1985. Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aralsk i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en saltsjö i Centralasien, på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan, med en yta på 17 160 kvadratkilometer (2004).

Ny!!: Amu-Darja och Aralsjön · Se mer »

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.

Ny!!: Amu-Darja och Asien · Se mer »

Bomull

Bomullsodling.Bomull är ett textilfiber och ett textilmaterial som kommer från växter av bomullssläktet.

Ny!!: Amu-Darja och Bomull · Se mer »

Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Centralasien, inklusive Afghanistan men exklusive Östturkestan. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Ny!!: Amu-Darja och Centralasien · Se mer »

Flod

Floden Rhen. Göta älv i Göteborg. Lausiska Neisse, gränsen mellan Tyskland och Polen. En typisk meandervindling längs Sioule-floden i Frankrike. delta i Bajkalsjön En översvämning i Ft Atkinson i Wisconsin, USA, 2004. Forsränning i Brasilien. Oder i Szczecin, Polen tyska floden Elbe kring år 1900. En flod eller älv är ett större vattendrag som med större eller mindre hastighet rinner från högre till lägre höjd och vanligen mynnar ut i havet eller i en större insjö.

Ny!!: Amu-Darja och Flod · Se mer »

Floddelta

Ett floddelta är de låga landsträckor och öar, som förekommer vid eller utanför mynningen av vissa floder.

Ny!!: Amu-Darja och Floddelta · Se mer »

Hindukush

Hindukush (persiska för "hindudödaren") är ett bergssystem i Centralasien.

Ny!!: Amu-Darja och Hindukush · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Amu-Darja och Iran · Se mer »

Karakumkanalen

Karakumkanalen eller Turkmenbasji-kanalen (till minne av Saparmurat "Turkmenbasji" Nijazov) i Turkmenistan är med sina 1 445 km den längsta bevattningskanalen i världen.

Ny!!: Amu-Darja och Karakumkanalen · Se mer »

Konstbevattning

Modern spridarbevattning Konstbevattning, alt.

Ny!!: Amu-Darja och Konstbevattning · Se mer »

Nationalepos

Ett nationalepos är ett epos vars motiv är något som varit av avgörande betydelse för nationen, till exempel dess grundande eller bevarande, eller en svunnen ärorik period.

Ny!!: Amu-Darja och Nationalepos · Se mer »

Pamir

Pik Ismoil Somoni, 7 495 m ö h Pamir ("Världens tak") är ett 120 000 km² stort bergslandskap i Centralasien beläget mellan Hindukush, Karakorum och Tian Shan.

Ny!!: Amu-Darja och Pamir · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Amu-Darja och Persiska · Se mer »

Pjandsj

Pjandsj, även Panj, är en flod i Centralasien som bildar en ansenlig del av gränsen mellan Afghanistan och Tadzjikistan och är en av Amu-Darjas bifloder.

Ny!!: Amu-Darja och Pjandsj · Se mer »

Shahnameh

mogulernas Indien (1535) Shahnameh (persiska:شاهنامه, "Kungarnas bok", är ett enormt poetiskt epos skrivet av den persiske poeten Ferdowsi omkring 1000-talet. Eposet räknas som Irans, och hela den persisktalande världens, nationalepos. Ferdowsi författade verket under 40 år i slutet av 900-talet och början av 1000-talet, och består av omkring 60 000 verser. Han slutförde verket när Persiens politiska självständighet hade kompromissats. Detta gör verket till den längsta dikt som författats av samma författare. Det är författat på persiska med endast ett litet antal utländska lånord och har haft och har ännu en central betydelse för det persiska språkets renässans efter den islamiska erövringen och efterföljande influenser på det arabiska språket. Det omfångsrika verket lyfter fram persisk mytologi, historia, traditioner och religion vilket spelar en stor roll för den iranska nationella medvetenheten. Det zoroastrianistiska innehållet gör det viktigt för dagens kvarvarande 200 000 zoroastrianister, då verket visar religionens historia från dess början till den sista zoroastriska kungens nederlag. Verket utgår från en mytisk urtid och skildrar tiden från världsskapelsen, via de första persiska förhistoriska kungarnas liv över de akemenidiska, seleukidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna fram till tiden för den arabiska invasionen (hojum-e tâziyân) under 600-talet. Huvudhjälten i eposet är Rustam, son till Zal och Rudabeh. Shahnameh är en outsinlig källa för iransk patriotism och en berömd vers av Ferdowsi som berättar om hans kärlek för fosterlandet lyder.

Ny!!: Amu-Darja och Shahnameh · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen eller Sovjet, från ryskans sovjet (совет) som betyder ”råd” eller ”styrande råd”, formellt Socialistiska rådsrepublikernas union (Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik, förkortat СССР, SSSR), informellt känt som Sovjetunionen (r), Sovjetryssland eller bara Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Amu-Darja och Sovjetunionen · Se mer »

Tadzjikistan

Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan.

Ny!!: Amu-Darja och Tadzjikistan · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (turkmeniska: Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga reserverna av naturgas, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland. Över 90 % av landet består av öken, varav den största delen utgörs av Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och ca 10 % av öknen består av sanddyner. I öster bildar Amu-Darja en del av gränsen mot Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön, men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, men den har också bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet ner till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmålsodlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Amu-Darja och Turkmenistan · Se mer »

Uzbekiska

Uzbekiska är ett turkiskt språk med 33 399 000 talare, varav 22 miljoner i Uzbekistan, 1,2 miljoner i Tadzjikistan, cirka 9 miljoner i Afghanistan, 551 000 i Kirgizistan, 330 000 i Kazakstan, 318 000 i Turkmenistan samt en del i Xinjiang.

Ny!!: Amu-Darja och Uzbekiska · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistanskt frimärke från 1992. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Amu-Darja och Uzbekistan · Se mer »

1960

1960 (MCMLX) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Amu-Darja och 1960 · Se mer »

Omdirigerar här:

Amu Darja, Amu Darya, Amu-Daria, Amu-Darya, Amudarja, Amudaryo, Jaihun.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »