Kommunikation

429 relationer: Abrahamitiska religioner, Adam Smith, Adel, Adolf Hitler, Al-Mamun, Albert Einstein, Alexander den store, Alexandria, Alfred Russel Wallace, Alienation, Allmänna relativitetsteorin, Altare, Amerikanska revolutionen, Analys, Analytisk filosofi, Analytisk marxism, Analytisk thomism, Anarkism, Andra världskriget, Androcentrism, Anselm av Canterbury, Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury, Antikens Grekland, Antisthenes, Arbetarrörelsen, Arbetsfördelning, Argument (retorik), Aristoteles, Aristotelism, Arthur Schopenhauer, Asharitiska skolan, Astronomi, Ataraxi, Ateism, Aten, Atom, Atomism, Auguste Rodin, Augustinus, Averroës, Avicenna, Ayn Rand, Bagdad, Baruch Spinoza, Bön, Berlin, Bertrand Russell, Bibeln, Bigotteri, Bildning, ..., Bioetik, Biologi, Botanik, Buddha, Buddhism, Carl von Linné, Carlo Crivelli, Carole Pateman, Charles Darwin, Charles Sanders Peirce, Dante Alighieri, Daoism, David Hume, Dödshjälp, De politiska idéernas historia, Deduktion, Demokrati, Demokritos, Den gudomliga komedin, Det andra könet, Diagoras ephialtes, Differensprincipen, Differentialkalkyl, Diogenes, Djur, Drog, Dualism, Dygd, Dygdetik, Edmund Burke, Edmund Husserl, Egennamn, Ekonomi, Eld, Elementarpartikel, Elizabeth Anscombe, Empirism, En teori om rättvisa, Epikurism, Epikuros, Epistemologi, Erasmus av Rotterdam, Erfarenhet, Essens, Etik, Etnisk grupp, Euklides, Euklidisk geometri, Europa, Evolution, Evolutionsbiologi, Existens, Existentialism, Experiment, Familjelikhet, Fördelningspolitik, Förnuft, Försokratisk filosofi, Första internationalen, Feminism, Feministisk filosofi, Feministisk vetenskapsteori, Fenomenologi, Filosof, Filosofi, Filosofi i Sovjetunionen, Filosofins historia, Filosofisk skepticism, Francis Bacon, Francis Hutcheson, Frankrike, Franska revolutionen, Fri vilja, Friedrich Engels, Friedrich Nietzsche, Friedrich von Schelling, Frihandel, Fysik, Fysiokrater, Galileo Galilei, Gatha, Genetik, Genusvetenskap, Georg Henrik von Wright, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, George Berkeley, George Edward Moore, Gerald Cohen, Gilbert Ryle, Giordano Bruno, Gorgias, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Gottlob Frege, Gregor Mendel, Grekisk mytologi, Grundläggning av sedernas metafysik, Gud, Gudsbevis, Gudstjänst, Hannah Arendt, Hans-Georg Gadamer, Héloïse, Hebreiska, Hedonism, Heliocentrisk världsbild, Henri Bergson, Herakleitos, Hermeneutik, Hierarki, Hinduism, Hippias från Elis, Historia, Historisk materialism, Hugo Grotius, Huldrych Zwingli, Idéhistoria, Idévärlden, Idealism, Ideologi, Ijtihad, Immanuel Kant, Imperialism, Indien, Indisk filosofi, Induktion (filosofi), Ingemar Hedenius, Inkarnation, Iran, Isaac Newton, Islam, Islamisk filosofi, J.L. Austin, Jacques Derrida, Jalal al-din Rumi, James Mill, Japan, Jämlikhet, Jean Calvin, Jean-Jacques Rousseau, Jean-Paul Sartre, Jeremy Bentham, Jesus, Johann Gottlieb Fichte, Johann Wolfgang von Goethe, John Locke, John Rawls, John Searle, John Stuart Mill, Jon Elster, Jord, Jordens atmosfär, Judendom, Kalam, Kanada (filosof), Kapitalism, Karl Marx, Karl Popper, Karma, Kategoriska imperativet, Kina, Kinesisk filosofi, Kommunism, Kompatibilism och inkompatibilism, Konfucianism, Konfucius, Konsekventialism, Konservatism, Konst, Kontinental filosofi, Kontraktualism, Koranen, Kosmos, Krig, Kristendom, Kritias, Kritik av det praktiska förnuftet, Kulturåret 1792, Kunskap, Kvantmekanik, Kvinna, Kyniska skolan, Kyrka, Kyrkofäderna, Lag, Lao Zi, Latin, Lögn, Leonardo da Vinci, Liberalism, Litteraturåret 1974, Logik, Logisk positivism, Ludwig Wittgenstein, Lycka, Makt, Marcus Aurelius, Martha Nussbaum, Martin Heidegger, Martin Luther, Marxism, Mary Wollstonecraft, Mary Wortley Montagu, Matematik, Materialism, Människa, Mänskliga rättigheter, Medeltiden, Medeltidens filosofi, Medicin (vetenskap), Medvetandefilosofi, Mekanik, Mervärde, Metafysik, Michail Bakunin, Michel Foucault, Miljö (omgivning), Mithras, Modern evolutionär syntes, Mohammad Ghazali, Mohammad Iqbal, Monarki, Monism, Moral, Motreformationen, Mu'taziliter, Muhammed, Nationernas välstånd, Nattvard, Nattväktarstat, Naturligt urval, Naturrätt, Naturvetenskap, Nazism, Nelson Goodman, New York, Nicolas de Condorcet, Nicolaus Copernicus, Nihilism, Njutning, Nominalism, Nya testamentet, Nyplatonism, Nythomism, Objektiv, Ockhams rakkniv, Oligarki, Om arternas uppkomst, Ontologi, Oxfords universitet, Panteism, Parmenides från Elea, Paul Grice, Perception, Peter Singer, Pierre Abélard, Pjotr Kropotkin, Platon, Platons akademi, Platons grottliknelse, Politik, Politisk filosofi, Pragmatism, Predikan, Premiss, Prodikos, Profet, Protagoras, Psykologi, Puts, Pyrrhon, Pythagoras, Rationalism, Rättighet, Realism, Reformationen, Relativism, Relativitetsteori, Religion, Religionsfilosofi, Renässansen, René Descartes, Republik, Ritual, Robert Nozick, Romersk-katolska kyrkan, Roscelin av Compiègne, Rudolf Carnap, Samhälle (sociologi), Sanning, Södertörns högskola, Søren Kierkegaard, Sextus Empiricus, Sexualitet, Shia, Simone de Beauvoir, Skolastik, Slutledning, Social anarkism, Social norm, Socialism, Sofister, Sokrates, Sovjetunionen, Speciella relativitetsteorin, Språkfilosofi, Språkspel, Språkvetenskap, Stat, Statsideologi, Stephen Hawking, Stoicism, Strukturalism, Subosciner, Sunna (islam), Sunni, Susan Haack, Sverige, Syllogism, Symbol, Talakt, Tankeexperiment, Taxonomi, Teknologi, Teologi, Thales, Theaitetos, Thomas av Aquino, Thomas Hobbes, Thomas Kuhn, Thomism, Till försvar för kvinnans rättigheter, Tillämpad etik, Torbjörn Tännsjö, Totalitarism, Transsubstantiation, Treenighetsläran, Tro, Tycho Brahe, Tyskland, Ulama, Unghegelianer, Universaliestriden, Universalitet, University of Glasgow, Uppenbarelse, Upplysningstiden, Upplysningstidens filosofi, Uppslagsverk, Ursprungspositionen, Utilitarism, Vaisheshika, Vardagsspråksfilosofi, Vatten, Värden, Världen, Verklighet, Vetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskapshistoria, Vetenskapsteori, Voltaire, Wienkretsen, Willard Van Orman Quine, William Ockham, Zarathustra, Zenon från Kition, Zoroastrism, 100-talet, 100-talet f.Kr., 1789, 1900, 1912, 1970, 1979, 1990-talet, 1993, 500-talet f.Kr., 6 maj, 700. Förläng index (379 mer) » « Kontrakts index

Abrahamitiska religioner

Isak och Ismael. Av József Molnár, 1850. Abrahamitiska religioner. Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar och islam som en samlande beteckning för judendom, kristendom och islam, vilkas profeter och grundare Moses, Jesus och Muhammed enligt religionernas egna urkunder skulle vara ättlingar till patriarken Abraham.

Ny!!: Filosofins historia och Abrahamitiska religioner · Se mer »

Adam Smith

Adam Smith, född (döpt) 16 juni (5 juni enligt g.s.) 1723 i Kirkcaldy i Fife, död 17 juli 1790 i Edinburgh, var en skotsk nationalekonom och moralfilosof.

Ny!!: Filosofins historia och Adam Smith · Se mer »

Adel

Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.

Ny!!: Filosofins historia och Adel · Se mer »

Adolf Hitler

Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.

Ny!!: Filosofins historia och Adolf Hitler · Se mer »

Al-Mamun

Al-Mamun, härskarnamn för Abu al-Abbas Abd Allah al-Mamun ibn ar-Rashid, född 13 september 786 och död 9 augusti 833, abbasidisk kalif 813-33.

Ny!!: Filosofins historia och Al-Mamun · Se mer »

Albert Einstein

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.

Ny!!: Filosofins historia och Albert Einstein · Se mer »

Alexander den store

Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.

Ny!!: Filosofins historia och Alexander den store · Se mer »

Alexandria

Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.

Ny!!: Filosofins historia och Alexandria · Se mer »

Alfred Russel Wallace

Alfred Russel Wallace, född 8 januari 1823 i Usk, Monmouthshire, död 7 november 1913 i Broadstone, Dorset, var en brittisk naturhistoriker, antropolog och biolog.

Ny!!: Filosofins historia och Alfred Russel Wallace · Se mer »

Alienation

Alienation, förfrämligande, Entfremdung, är ett sociologiskt och filosofiskt begrepp som har haft många olika tillämpningar genom historien, men som generellt syftar på en känsla av främlingskap för eller inför något.

Ny!!: Filosofins historia och Alienation · Se mer »

Allmänna relativitetsteorin

Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.

Ny!!: Filosofins historia och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »

Altare

Rekonstruktion av ett gammalt israelitiskt altare med fyra horn Altare i Sankt Michaelskatedralen i Kiev, Ukraina. Altare i Iowa, USA. Altare är i bokstavlig mening en uppbyggnad för offer, offerhärd.

Ny!!: Filosofins historia och Altare · Se mer »

Amerikanska revolutionen

''Oavhängighetsförklaringen'' av John Trumbull föreställer den kommitté med fem medlemmar som hade i uppgift att skriva utkastet till självständighetsdeklarationen 1776 när den visar upp sitt arbete inför den andra kontinentala kongressen i Philadelphia. Amerikanska revolutionen var det händelseförlopp under andra hälften av 1700-talet som ledde till att de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust uppnådde självständighet från Brittiska imperiet och kom att utgöra Amerikas förenta stater.

Ny!!: Filosofins historia och Amerikanska revolutionen · Se mer »

Analys

En analys (av grekiska: ἀνάλυσις, analysis, upplösning) är att dela upp exempelvis ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig.

Ny!!: Filosofins historia och Analys · Se mer »

Analytisk filosofi

Analytisk filosofi är ett samlingsnamn på en av huvudströmningarna i 1900-talets filosofi som karaktäriseras av ett starkt betonande av begreppsanalys och undersökningar av språket som filosofins uppgift.

Ny!!: Filosofins historia och Analytisk filosofi · Se mer »

Analytisk marxism

Analytisk marxism betecknar en gren av marxismen som var framträdande bland engelsktalande filosofer och samhällsvetare under 1980-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Analytisk marxism · Se mer »

Analytisk thomism

Analytisk thomism är en filosofisk rörelse som söker förena thomismen och den moderna analytiska filosofin.

Ny!!: Filosofins historia och Analytisk thomism · Se mer »

Anarkism

Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt. Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen. Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism.

Ny!!: Filosofins historia och Anarkism · Se mer »

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Ny!!: Filosofins historia och Andra världskriget · Se mer »

Androcentrism

Androcentrism (av grekiska aner, genitiv andros "man") är ett system, medvetet eller inte, där mannen eller den maskulina synvinkeln läggs i centrum för synen på världen och dess kultur och historia.

Ny!!: Filosofins historia och Androcentrism · Se mer »

Anselm av Canterbury

Anselm av Canterbury, född 1033 i Aosta, Piemonte, Italien, död 21 april 1109 i Canterbury, England, var en italiensk teolog och filosof tillhörig benediktinorden.

Ny!!: Filosofins historia och Anselm av Canterbury · Se mer »

Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury

Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury. Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury, mest känd under namnet "lord Shaftesbury", född 26 februari 1671 i London, död 4 februari 1713 i Neapel, var en engelsk politiker och filosof, allmänt ansedd som en av de främsta engelska moralfilosoferna under upplysningstiden.

Ny!!: Filosofins historia och Anthony Ashley Cooper, 3:e earl av Shaftesbury · Se mer »

Antikens Grekland

Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Antikens Grekland · Se mer »

Antisthenes

Antisthenes, född cirka 445 i Aten, död 365 f.Kr. i Aten, var vän och elev till Sokrates.

Ny!!: Filosofins historia och Antisthenes · Se mer »

Arbetarrörelsen

Arbetardemonstration i Indien, 2005. Arbetarrörelsen är ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt.

Ny!!: Filosofins historia och Arbetarrörelsen · Se mer »

Arbetsfördelning

Arbetsfördelning innebär att dela upp arbetsuppgifterna efter kompetens.

Ny!!: Filosofins historia och Arbetsfördelning · Se mer »

Argument (retorik)

Argument är inom retorik en följd av påståenden i en argumentation som anförs som skäl för eller mot en tes.

Ny!!: Filosofins historia och Argument (retorik) · Se mer »

Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.

Ny!!: Filosofins historia och Aristoteles · Se mer »

Aristotelism

Aristotelism är en beteckning för filosofiska riktningar som utgått från eller påverkats av Aristoteles filosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Aristotelism · Se mer »

Arthur Schopenhauer

Arthur Schopenhauer, född 22 februari 1788 i Danzig (nuvarande Gdańsk), död 21 september 1860 i Frankfurt am Main, var en tysk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Arthur Schopenhauer · Se mer »

Asharitiska skolan

Den asharitiska skolan grundades under 900-talet av den muslimske teologen och filosofen Al-Ashari.

Ny!!: Filosofins historia och Asharitiska skolan · Se mer »

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Filosofins historia och Astronomi · Se mer »

Ataraxi

Ataraxi (av grekiska ataraxiʹa ’sinneslugn’, av nekande a och taraʹssō ’uppröra’) är ett orubbligt lugn i livets alla skeden.

Ny!!: Filosofins historia och Ataraxi · Se mer »

Ateism

1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.

Ny!!: Filosofins historia och Ateism · Se mer »

Aten

Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.

Ny!!: Filosofins historia och Aten · Se mer »

Atom

En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Ny!!: Filosofins historia och Atom · Se mer »

Atomism

Atomisten Demokritos Atomism är en filosofisk tendens eller inriktning, som vill lösa alla problem genom att bryta ned dem i någon form av minsta beståndsdelar och utifrån dessa minsta beståndsdelar förklara och lösa problemen.

Ny!!: Filosofins historia och Atomism · Se mer »

Auguste Rodin

François-Auguste-René Rodin, född 12 november 1840 i Paris, död 17 november 1917 i Meudon i Frankrike, var en fransk skulptör, tecknare, grafiker och fotograf.

Ny!!: Filosofins historia och Auguste Rodin · Se mer »

Augustinus

Aurelius Augustinus (Augustinus av Hippo), född 13 november 354 i Tagaste i Numidien (nuvarande Souk Ahras i Algeriet), död 28 augusti 430 i Hippo Regius (nuvarande Annaba i Algeriet), var biskop i Hippo Regius och filosof, teolog, retoriker och kyrkofader.

Ny!!: Filosofins historia och Augustinus · Se mer »

Averroës

Averroës framställd av 1300-talskonstnären Andrea Bonaiuto Averroës, arabiska: Ibn-Rushd (ابن رشد), född 14 april 1126 i Córdoba, Al-Andalus (dagens Spanien), död 10 december 1198 i Marrakech, i det som idag är Marocko, var en arabisk filosof verksam i Córdoba och livläkare åt kalifen.

Ny!!: Filosofins historia och Averroës · Se mer »

Avicenna

Avicenna (latinsk form av arabiska Ibn-Sina, ابن سينا, eller Abu Ali Sina, ابوعلى سينا, persiska: پور سینا Pur-e Sina), född omkring 980, död i juni 1037, var en persisk läkare, filosof, poet och vetenskapsman.

Ny!!: Filosofins historia och Avicenna · Se mer »

Ayn Rand

Ayn Rand, ursprungligen Alisa Zinovjevna Rosenbaum, född 2 februari 1905 i Sankt Petersburg, Ryssland, död 6 mars 1982 på Manhattan i New York, var en rysk-amerikansk filosof och författare.

Ny!!: Filosofins historia och Ayn Rand · Se mer »

Bagdad

Bagdad (arabiska: بغداد, Baghdad; kurdiska: بەغدا, Baghda, بەغداد, Baghdad) är Iraks huvudstad.

Ny!!: Filosofins historia och Bagdad · Se mer »

Baruch Spinoza

Baruch Spinoza (latin Benedictus de Spinoza, portugisiska Bento De Espinosa), född 24 november 1632 i Amsterdam, död 21 februari 1677 i Haag, var en nederländsk filosof av portugisisk sefardisk härkomst.

Ny!!: Filosofins historia och Baruch Spinoza · Se mer »

Bön

En man som ber på shintovis i en Jinja. En kvinna ber i katedralen i Podgorica, Montenegro. Bedjande muslimer, målning av Jean-Léon Gérôme, 1865. Bön innebär direktkommunikationen inom religionen, med kontakt mellan den troende och en eller flera gudomar och förekommer inom de allra flesta religioner.

Ny!!: Filosofins historia och Bön · Se mer »

Berlin

Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.

Ny!!: Filosofins historia och Berlin · Se mer »

Bertrand Russell

Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 18 maj 1872 i Trellech, Monmouthshire, Wales, död 2 februari 1970 i Penrhyndeudraeth, Gwynedd, Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.

Ny!!: Filosofins historia och Bertrand Russell · Se mer »

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Ny!!: Filosofins historia och Bibeln · Se mer »

Bigotteri

Bigotteri (från franska bigot) är en nedsättande term (pejorativ), som ungefär betyder skenhelighet.

Ny!!: Filosofins historia och Bigotteri · Se mer »

Bildning

Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor och förhållningssätt som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.

Ny!!: Filosofins historia och Bildning · Se mer »

Bioetik

Bioetik är ett vetenskapligt område som handlar om sambanden mellan å ena sidan biologi, naturvetenskap och medicin och å andra sidan etik, filosofi och teologi.

Ny!!: Filosofins historia och Bioetik · Se mer »

Biologi

Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.

Ny!!: Filosofins historia och Biologi · Se mer »

Botanik

Botanik (av grekiska βοτανική, "som rör örter"; även fytologi, "läran om växter") är det område inom biologin som studerar växtriket.

Ny!!: Filosofins historia och Botanik · Se mer »

Buddha

Buddha, även kallad Shakyamuni, Shakyamuni Buddha, Siddhartha Gautama (pali: Siddhattha Gotama) eller Gautama Buddha, är grundaren av buddhismen.

Ny!!: Filosofins historia och Buddha · Se mer »

Buddhism

Buddhism är en religion baserad på den undervisning och den lära som tillskrivs Siddharta Gautama Buddha.

Ny!!: Filosofins historia och Buddhism · Se mer »

Carl von Linné

(före adlandet 1757 Carl Linnæus, Carolus Linnæus), född 13 majVid denna tidpunkt användes svenska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och Carl von Linné · Se mer »

Carlo Crivelli

Washington. Carlo Crivelli, född omkring 1430 i Venedig, Italien, död 1495 i Camerino, var en italiensk målare.

Ny!!: Filosofins historia och Carlo Crivelli · Se mer »

Carole Pateman

Carole Pateman 2015. Carole Pateman, född 11 december 1940 i Maresfield, East Sussex, är en brittisk statsvetare med inriktning på genus och medborgarskaplig teori.

Ny!!: Filosofins historia och Carole Pateman · Se mer »

Charles Darwin

Charles Robert Darwin, född 12 februari 1809 i Shrewsbury, Shropshire, död 19 april 1882 i Downe, Kent, var den brittiske biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare som upptäckte och framlade övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung genom den process som han kallade naturligt urval.

Ny!!: Filosofins historia och Charles Darwin · Se mer »

Charles Sanders Peirce

Charles Sanders Peirce (/pɜːrs/), född 10 september 1839 i Cambridge i Massachusetts, död 19 april 1914 i Milford i Pennsylvania, var en amerikansk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Charles Sanders Peirce · Se mer »

Dante Alighieri

''"Dante och Beatrice i trädgården"'', 1903, av målaren Cesare Saccaggi Dante Alighieri (även Durante degli Alighieri, ibland kallad enbart Dante), född mellan 18 maj och 17 juni 1265 i Florens i Toscana, död 13 eller 14 september 1321 i Ravenna i Emilia-Romagna, var en italiensk författare, ämbetsman, poet och statslärd.

Ny!!: Filosofins historia och Dante Alighieri · Se mer »

Daoism

Daoistisk symbol som representerar samspelet mellan yin och yang. Det kinesiska skrivtecknet för dao. Daoism eller taoism (kinesiska 道教, pinyin dàojiào, Wade-Giles tao4-chiao4) är en av Kinas tre traditionella religioner/filosofier, jämte konfucianismen och buddhismen.

Ny!!: Filosofins historia och Daoism · Se mer »

David Hume

David Hume, född 7 maj 1711 i Edinburgh, Skottland, död 25 augusti 1776 i Edinburgh, var en skotsk filosof, historiker och nationalekonom.

Ny!!: Filosofins historia och David Hume · Se mer »

Dödshjälp

Eutanasi (ytterst av grekiska ευθανασία euthanasía, av ευeu, ’gott, väl’, och θανατος thanatos, ’död’) eller dödshjälp är att på medicinsk väg orsaka eller bidra till en patients död på patientens eller nära anhörigs begäran.

Ny!!: Filosofins historia och Dödshjälp · Se mer »

De politiska idéernas historia

Politisk filosofi har alltid varit en viktig del av filosofin.

Ny!!: Filosofins historia och De politiska idéernas historia · Se mer »

Deduktion

Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser.

Ny!!: Filosofins historia och Deduktion · Se mer »

Demokrati

Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.

Ny!!: Filosofins historia och Demokrati · Se mer »

Demokritos

Demokritos, Demokritos från Abdera, född cirka 460 f.Kr. i Abdera, död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof, tillhörande den atomistiska skolan.

Ny!!: Filosofins historia och Demokritos · Se mer »

Den gudomliga komedin

Den gudomliga komedin, originaltitel: Divina Commedia, är ett allegoriskt epos skrivet av Dante Alighieri i början av 1300-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Den gudomliga komedin · Se mer »

Det andra könet

Det andra könet (originaltitel: Le Deuxième sexe) är en facklitterär bok från 1949, av Simone de Beauvoir.

Ny!!: Filosofins historia och Det andra könet · Se mer »

Diagoras ephialtes

Diagoras ephialtes är en insektsart som beskrevs av Carl Stål 1877.

Ny!!: Filosofins historia och Diagoras ephialtes · Se mer »

Differensprincipen

Differensprincipen är den princip som säger att ojämlikheter i samhället är rättfärdigade endast om de gynnar de sämst ställda.

Ny!!: Filosofins historia och Differensprincipen · Se mer »

Differentialkalkyl

Differentialkalkyl är det område inom den matematiska analysen som behandlar derivator och differentialer.

Ny!!: Filosofins historia och Differentialkalkyl · Se mer »

Diogenes

Diogenes sittande i sin tunna.Målning av Jean-Léon Gérôme (1860). Diogenes från Sinope (grekiska: Διογένης), född cirka 412 f.Kr. (enligt andra år 404) i Sinope, död 323 f.Kr. i Korinth, var en grekisk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Diogenes · Se mer »

Djur

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.

Ny!!: Filosofins historia och Djur · Se mer »

Drog

0-7139-0136-5Droger är narkotiska preparat (narkotika), i synnerhet när de används i andra syften än medicinska.

Ny!!: Filosofins historia och Drog · Se mer »

Dualism

Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.

Ny!!: Filosofins historia och Dualism · Se mer »

Dygd

Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag.

Ny!!: Filosofins historia och Dygd · Se mer »

Dygdetik

Dygdetik är en normativ gren som skiljer sig från andra grenar av etiken som betonar att goda handlingar är handlingar som leder till vad som är gott (konsekventialism) eller som betonar människans plikter (deontologi).

Ny!!: Filosofins historia och Dygdetik · Se mer »

Edmund Burke

Edmund Burke, född 12 januari 1729 i Dublin på Irland, död 9 juli 1797 i Beaconsfield i Storbritannien, var en anglo-irländsk statsman, filosof och politisk teoretiker.

Ny!!: Filosofins historia och Edmund Burke · Se mer »

Edmund Husserl

Edmund Gustav Albrecht Husserl, född 8 april 1859 i Proßnitz, död 27 april 1938 i Freiburg im Breisgau, var en tysk filosof, känd som den moderna filosofiska fenomenologins fader.

Ny!!: Filosofins historia och Edmund Husserl · Se mer »

Egennamn

Ett egennamn används för att identifiera en specifik person, plats, organisation, föremål eller annan unik enhet.

Ny!!: Filosofins historia och Egennamn · Se mer »

Ekonomi

Mynt av varierande ursprung Ekonomi (från klassisk grekiska oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet.

Ny!!: Filosofins historia och Ekonomi · Se mer »

Eld

Eld. Börjar matoljan brinna kan man enkelt kväva elden med ett kastrullock, försöker man släcka den med vatten blir det lätt som på bilden. Matoljan håller en hög temperatur, vatten sjunker ner i oljan och blir ånga och sprider snabbt brinnande olja. På bilden ser man behållaren med ungefär en liter olja som brandmannen häller cirka en liter vatten på. Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exoterm, kemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle.

Ny!!: Filosofins historia och Eld · Se mer »

Elementarpartikel

Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.

Ny!!: Filosofins historia och Elementarpartikel · Se mer »

Elizabeth Anscombe

Gertrude Elizabeth Margaret Anscombe eller G.E.M. Anscombe, född 18 mars 1919 i Limerick, County Limerick, död 5 januari 2001 i Cambridge, Cambridgeshire, var en brittisk filosof, som var student till Ludwig Wittgenstein och en auktoritet om hans arbeten samt inom analytisk filosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Elizabeth Anscombe · Se mer »

Empirism

Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att all kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesintryck.

Ny!!: Filosofins historia och Empirism · Se mer »

En teori om rättvisa

En teori om rättvisa (originaltitel: A Theory of Justice) är en facklitterär bok i ämnet politisk filosofi från 1971 av den amerikanske filosofen John Rawls.

Ny!!: Filosofins historia och En teori om rättvisa · Se mer »

Epikurism

De viktigaste lärosatserna. Epikurism, äldre stavning ibland epikureism,Filosofins historia, sida 132 är en antik filosofisk riktning uppkallad efter Epikuros,Filosofins historia.

Ny!!: Filosofins historia och Epikurism · Se mer »

Epikuros

Epikuros (grekiska: Επίκουρος,, latin: Epicurus), född 341 f.Kr. på Samos, död 270 f.Kr. i Aten, var en grekisk filosof och grundaren av epikurismen.

Ny!!: Filosofins historia och Epikuros · Se mer »

Epistemologi

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.

Ny!!: Filosofins historia och Epistemologi · Se mer »

Erasmus av Rotterdam

Erasmus av Rotterdam (Desiderius Erasmus, Gerrit Gerrits), född 27 oktober troligen år 1466 i Rotterdam, död 12 juli 1536 i Basel, var en nederländsk humanist.

Ny!!: Filosofins historia och Erasmus av Rotterdam · Se mer »

Erfarenhet

Erfarenhet är ett allmänt begrepp som innefattar kunskap om, färdighet i eller observation av någon händelse som tjänats genom deltagande eller utsatthet.

Ny!!: Filosofins historia och Erfarenhet · Se mer »

Essens

Essens (av latinets essentia) avser i talspråk det väsentliga i något, tingets kärna, det avgörande nödvändiga.

Ny!!: Filosofins historia och Essens · Se mer »

Etik

Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.

Ny!!: Filosofins historia och Etik · Se mer »

Etnisk grupp

En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, 'folk') är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia.

Ny!!: Filosofins historia och Etnisk grupp · Se mer »

Euklides

Euklides (grekiska Eukleides), född cirka 325 f.Kr., död cirka 265 f.Kr., ibland kallad Euklides från Alexandria, var en grekisk matematiker verksam i Alexandria i nuvarande Egypten omkring 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.

Ny!!: Filosofins historia och Euklides · Se mer »

Euklidisk geometri

I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet.

Ny!!: Filosofins historia och Euklidisk geometri · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Filosofins historia och Europa · Se mer »

Evolution

Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.

Ny!!: Filosofins historia och Evolution · Se mer »

Evolutionsbiologi

Evolutionsbiologi är ett ämnesområde inom biologin.

Ny!!: Filosofins historia och Evolutionsbiologi · Se mer »

Existens

Existens (lexikaliskt: tillvaro, verklighet, befintlighet, liv; bestånd, fortvaro; uppehälle, utkomst, vara) är ett centralt begrepp inom de filosofiska områdena ontologi och metafysik som just behandlar frågor om vad som finns och vad det innebär att något finns.

Ny!!: Filosofins historia och Existens · Se mer »

Existentialism

Existentialism, under sin höjdpunkt oftast kallad existentialfilosofin, är en filosofisk strömning under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Existentialism · Se mer »

Experiment

I modulen Spacelab som medföljde rymdfärjan genomfördes experiment i tyngdlöshet. Vid Apollo 15:s vistelse på månen visar David Scott att en hammare och fjäder faller lika snabbt i vakuum. Ett experiment är en vetenskaplig prövning av en hypotes, teori eller konstruktion.

Ny!!: Filosofins historia och Experiment · Se mer »

Familjelikhet

Familjelikhet (ty. Familienähnlichkeit, eng. family resemblance) ett centralt begrepp i den sene Ludwig Wittgensteins tänkande.

Ny!!: Filosofins historia och Familjelikhet · Se mer »

Fördelningspolitik

Fördelningspolitik eller omfördelningspolitik är en sammanfattande benämning på politiska policyer som har till syfte att påverka fördelningen av inkomster, förmögenheter, egendom och konsumtion i ett samhälle eller mellan samhällen emot ojämlikhet.

Ny!!: Filosofins historia och Fördelningspolitik · Se mer »

Förnuft

Förnuft (fornsvenska fornuft, tyska Vernunft) avser de kognitiva delarna av en människas psyke som ger upphov till tanken.

Ny!!: Filosofins historia och Förnuft · Se mer »

Försokratisk filosofi

Tidsaxel över de mest kända försokratiska filosofernas födelsedatum. Försokratiker (omkring 600–400 f.Kr.) är samlingsnamnet på de första kända filosoferna som verkade före Sokrates.

Ny!!: Filosofins historia och Försokratisk filosofi · Se mer »

Första internationalen

Första internationalen, eg.

Ny!!: Filosofins historia och Första internationalen · Se mer »

Feminism

Tecknet för Venus används ibland som symbol för kvinnan och/eller feminismen. Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.

Ny!!: Filosofins historia och Feminism · Se mer »

Feministisk filosofi

Feministisk filosofi kallas filosofi som bedrivs med ett feministiskt perspektiv.

Ny!!: Filosofins historia och Feministisk filosofi · Se mer »

Feministisk vetenskapsteori

Feministisk vetenskapsteori (eller feministisk vetenskapsfilosofi) är en akademisk teoriutveckling huvudsakligen hemmahörande i filosofin som behandlar förhållandet mellan vetenskap och kön/genus.

Ny!!: Filosofins historia och Feministisk vetenskapsteori · Se mer »

Fenomenologi

Fenomenologi (av grekiska fainomenon, det som synes) är en teori och metod inom filosofin, läran om fenomen och väsen.

Ny!!: Filosofins historia och Fenomenologi · Se mer »

Filosof

Bertrand Russell, en av 1900-talets främsta filosofer och logiker, 1907. En filosof är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt filosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Filosof · Se mer »

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Ny!!: Filosofins historia och Filosofi · Se mer »

Filosofi i Sovjetunionen

Officiellt filosofiskt tänkande i Sovjetunionen var ofta begränsat till marxism-leninismen, vilken antogs vara den enda objektiva och slutgiltiga filosofiska sanningen.

Ny!!: Filosofins historia och Filosofi i Sovjetunionen · Se mer »

Filosofins historia

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.

Ny!!: Filosofins historia och Filosofins historia · Se mer »

Filosofisk skepticism

Filosofisk skepticism är en epistemologisk riktning som ifrågasätter möjligheten till kunskap.

Ny!!: Filosofins historia och Filosofisk skepticism · Se mer »

Francis Bacon

Francis Bacon, 1:e viscount Saint Albans, baron Verulam, född 22 januari 1561 i London, död 9 april 1626 i Highgate i London, var en engelsk filosof, advokat, vetenskapsman, statsman, författare och Englands lordkansler 1618–1621.

Ny!!: Filosofins historia och Francis Bacon · Se mer »

Francis Hutcheson

Francis Hutcheson, född 8 augusti 1694 i Drumalig i County Down på Irland, död 8 augusti 1746 i Glasgow, var en skotsk filosof, professor i moralfilosofi vid University of Glasgow.

Ny!!: Filosofins historia och Francis Hutcheson · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Filosofins historia och Frankrike · Se mer »

Franska revolutionen

Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.

Ny!!: Filosofins historia och Franska revolutionen · Se mer »

Fri vilja

En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion.

Ny!!: Filosofins historia och Fri vilja · Se mer »

Friedrich Engels

Friedrich Engels, född 28 november 1820 i Barmen (numera en del av Wuppertal) i provinsen Jülich-Kleve-Berg i Preussen, död 5 augusti 1895 i London i Storbritannien, var en tysk köpman, sociolog, politisk tänkare, filosof och ekonomikritiker.

Ny!!: Filosofins historia och Friedrich Engels · Se mer »

Friedrich Nietzsche

Friedrich Wilhelm Nietzsche, född 15 oktober 1844 i Röcken vid Lützen i Preussen, död 25 augusti 1900 i Weimar i Sachsen-Weimar-Eisenach, var en tysk filosof, arbetskritiker, författare och klassisk filolog.

Ny!!: Filosofins historia och Friedrich Nietzsche · Se mer »

Friedrich von Schelling

Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, född 27 januari 1775 i Leonberg, Württemberg, död 20 augusti 1854 i Ragaz, Schweiz, var en tysk filosof; professor i filosofi i bland annat Jena, Württemberg, München, och Berlin.

Ny!!: Filosofins historia och Friedrich von Schelling · Se mer »

Frihandel

Frihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra liknande handelspolitiska åtgärder.

Ny!!: Filosofins historia och Frihandel · Se mer »

Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.

Ny!!: Filosofins historia och Fysik · Se mer »

Fysiokrater

Fysiokrater (av grekiska fysis, natur, och kratos, kraft) eller ekonomister, var ett antal politiska och nationalekonomiska skriftställare under senare hälften av 1700-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Fysiokrater · Se mer »

Galileo Galilei

Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.

Ny!!: Filosofins historia och Galileo Galilei · Se mer »

Gatha

Avesta med arameisk skrift (Bodleian MS J2) Gatha ("Sånger", från avestiskans 𐬔𐬁𐬚𐬁 gāθā) är en diktsamling med filosofiska och levnadsvisa utläggningar på bunden vers av den iranske diktaren, prästen och filosofen Zarathustra, som av sina anhängare uppfattats som profet och religionsstiftare.

Ny!!: Filosofins historia och Gatha · Se mer »

Genetik

Illustration av hur ett dominant anlag ärvs. DNA Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.

Ny!!: Filosofins historia och Genetik · Se mer »

Genusvetenskap

Genusvetenskap, eller genuskunskap, är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället.

Ny!!: Filosofins historia och Genusvetenskap · Se mer »

Georg Henrik von Wright

Georg Henrik von Wright, född 14 juni 1916 i Helsingfors, död 16 juni 2003 i Helsingfors, var en finlandssvensk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Georg Henrik von Wright · Se mer »

Georg Wilhelm Friedrich Hegel

Georg Wilhelm Friedrich Hegel, född 27 augusti 1770 i Stuttgart i Württemberg, död 14 november 1831 i Berlin i Preussen, var en tysk filosof under den sena upplysningen.

Ny!!: Filosofins historia och Georg Wilhelm Friedrich Hegel · Se mer »

George Berkeley

George Berkeley (ˈbɑːrkli), född den 12 mars 1685 på Dysart Castle i närheten av Thomastown i Kilkenny, död den 14 januari 1753 i Oxford, var en irländsk filosof (empiriker, fenomenalist och kunskapsidealist) och biskop.

Ny!!: Filosofins historia och George Berkeley · Se mer »

George Edward Moore

George Edward Moore, G.E. Moore född 4 november 1873 i London, död 24 oktober 1958 i Cambridge, Cambridgeshire, var en brittisk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och George Edward Moore · Se mer »

Gerald Cohen

Gerald Allan (G.A.) "Jerry" Cohen, född 14 april 1941 i Montréal i Kanada, död 5 augusti 2009 i Oxford i Storbritannien, var en kanadensisk marxistiskt influerad filosof och professor vid Oxfords universitet i England.

Ny!!: Filosofins historia och Gerald Cohen · Se mer »

Gilbert Ryle

Gilbert Ryle, född 19 augusti 1900 i Brighton, East Sussex, död 6 oktober 1976 i Oxford, Oxfordshire, var en brittisk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Gilbert Ryle · Se mer »

Giordano Bruno

Giordano Bruno-monumentet på Piazza Campo dei Fiori. Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola i Kungariket Neapel som Filippo, död (avrättad) 17 februari 1600 i Rom i Kyrkostaten, var en italiensk dominikanmunk, filosof och författare.

Ny!!: Filosofins historia och Giordano Bruno · Se mer »

Gorgias

Gorgias, Γοργίας, född ca 483 f.Kr. i Leontini, Sicilien, död ca 375 f.Kr. i Larissa, var en grekisk filosof, sofist och retoriker.

Ny!!: Filosofins historia och Gorgias · Se mer »

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.

Ny!!: Filosofins historia och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »

Gottlob Frege

Friedrich Ludwig Gottlob Frege, född 8 november 1848 i Wismar, död 26 juli 1925 i Bad Kleinen, var en tysk matematiker, logiker och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Gottlob Frege · Se mer »

Gregor Mendel

Gregor Johann Mendel, född 20 juli 1822 i Heinzendorf bei Odrau i Böhmen, Kejsardömet Österrike (numera Tjeckien), död 6 januari 1884 i Brünn (dagens Brno), Mähren, Kejsardömet Österrike, numera Tjeckien, var en österrikisk-tjeckisk katolsk munk, korherre och ärftlighetsforskare.

Ny!!: Filosofins historia och Gregor Mendel · Se mer »

Grekisk mytologi

Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.

Ny!!: Filosofins historia och Grekisk mytologi · Se mer »

Grundläggning av sedernas metafysik

Grundläggning av sedernas metafysik (Grundlegung zur Metaphysik der Sitten) är Immanuel Kants första moralfilosofiska verk.

Ny!!: Filosofins historia och Grundläggning av sedernas metafysik · Se mer »

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Ny!!: Filosofins historia och Gud · Se mer »

Gudsbevis

Gudsbevis är logiska resonemang som på filosofisk väg argumenterar för Guds existens.

Ny!!: Filosofins historia och Gudsbevis · Se mer »

Gudstjänst

Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.

Ny!!: Filosofins historia och Gudstjänst · Se mer »

Hannah Arendt

Hannah Arendt (uttal: /ˈɛərənt, ˈɑːr-/, i USA även /əˈrɛnt/), född 14 oktober 1906 i Linden i Hannover, död 4 december 1975 i New York, var en tysk-amerikansk politisk teoretiker med judiskt ursprung.

Ny!!: Filosofins historia och Hannah Arendt · Se mer »

Hans-Georg Gadamer

Hans-Georg Gadamer, född 11 februari 1900 i Marburg, död 13 mars 2002 i Heidelberg, var en tysk filosof, främst känd för sin hermeneutik.

Ny!!: Filosofins historia och Hans-Georg Gadamer · Se mer »

Héloïse

Pierre Abélard och Héloïse. Héloïse, född 1101 i Loire-regionen, död 17 maj 1162 i klostret Le Paraclet i närheten av Nogent-sur-Seine, var Pierre Abélards elev och därefter älskade.

Ny!!: Filosofins historia och Héloïse · Se mer »

Hebreiska

Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.

Ny!!: Filosofins historia och Hebreiska · Se mer »

Hedonism

Epikuros förespråkade en modifierad hedonism i antikens Grekland, se epikurism. Hedonism (av grekiska hedone, "njutning", "lustkänsla") är en familj av filosofiska och psykologiska teorier som sätter njutning som centralt mål för människans strävanden.

Ny!!: Filosofins historia och Hedonism · Se mer »

Heliocentrisk världsbild

Geocentrism (ovan) och heliocentrism (nedan) Den heliocentriska världsbilden är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om.

Ny!!: Filosofins historia och Heliocentrisk världsbild · Se mer »

Henri Bergson

Henri-Louis Bergson, född 18 oktober 1859 i Paris, död 4 januari 1941 i Paris, var en fransk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Henri Bergson · Se mer »

Herakleitos

Herakleitos (grekiska Ἡράκλειτος, latin Heraclitus, äldre svensk form Heraklit), var en grekisk filosof från staden Efesos som levde mot slutet av 500-talet f.Kr., Han räknas som en av försokratikerna, det vill säga de filosofer som levde och verkade före Sokrates.

Ny!!: Filosofins historia och Herakleitos · Se mer »

Hermeneutik

Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.

Ny!!: Filosofins historia och Hermeneutik · Se mer »

Hierarki

Hierarki (av grek. ‘Ιερός hieros, helig, och αρχή arche "förste", "härska") betecknar en organisationsform med utpräglat centralstyre, som ofta förekommer inom såväl militär, stat, samhälle, kyrka som företag, men även i överförd bemärkelse inom vetenskapen, till exempel systematik.

Ny!!: Filosofins historia och Hierarki · Se mer »

Hinduism

Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.

Ny!!: Filosofins historia och Hinduism · Se mer »

Hippias från Elis

Hippias av Elis (grekiska: Ἱππίας) var en grekisk sofist från slutet av 500-talet f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Hippias från Elis · Se mer »

Historia

De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.

Ny!!: Filosofins historia och Historia · Se mer »

Historisk materialism

Historisk materialism är en teori om samhällets utveckling, utvecklad av Karl Marx och Friedrich Engels.

Ny!!: Filosofins historia och Historisk materialism · Se mer »

Hugo Grotius

Hugo Grotius 1608. Hugo Grotius (Hugo de Groot, Huig de Groot), kallad "folkrättens fader", född 10 april 1583 i Delft i Nederländerna, död 28 augusti 1645 i Rostock i Mecklenburg i nuvarande Tyskland, var en nederländsk humanist, historiker, teolog, advokat och naturrättsfilosof.

Ny!!: Filosofins historia och Hugo Grotius · Se mer »

Huldrych Zwingli

Huldrych Zwingli. Huldrych Zwingli, även Ulrich Zwingli, född 1 januari 1484 i Wildhaus i kantonen Sankt Gallen, död 11 oktober 1531 i Kappel am Albis i kantonen Zürich, var en schweizisk präst, reformator och en av den reformerta kristenhetens föregångare på 1500-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Huldrych Zwingli · Se mer »

Idéhistoria

Idéhistoria eller lärdomshistoria är ett akademiskt ämne som i första hand är en nordisk företeelse, men förekommer även i andra länder, företrädesvis i Tyskland där Ideengeschichte är en del av filosofihistoria och i USA, där History of Ideas (idag mer vanligen Intellectual history) har studerats sedan 1930-talet då det grundades av Arthur Lovejoy.

Ny!!: Filosofins historia och Idéhistoria · Se mer »

Idévärlden

Platon utvecklade läran om idévärlden. Idévärlden är en filosofisk term, som kan anses ha utgjort grunden för idealismen.

Ny!!: Filosofins historia och Idévärlden · Se mer »

Idealism

Platon och Aristoteles på Rafaels målning "Skolan i Athen". Platon är avbildad pekande mot himlen, "den högre verklighet", för att illustrera hans idealism. Idealism är en tankeriktning inom filosofin.

Ny!!: Filosofins historia och Idealism · Se mer »

Ideologi

En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.

Ny!!: Filosofins historia och Ideologi · Se mer »

Ijtihad

rättslärd och hans elever. Ijtihad, arabiska اجتهاد, är ett arabiskt ord som inom islam betyder möjlighet att med mänsklig aktivitet, det vill säga förnuft, självständigt tolka Koranen.

Ny!!: Filosofins historia och Ijtihad · Se mer »

Immanuel Kant

Immanuel Kant, född 22 april 1724 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 12 februari 1804 i Königsberg, var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin.

Ny!!: Filosofins historia och Immanuel Kant · Se mer »

Imperialism

Karta som visar kapplöpningen om Afrika. Imperialism är en strävan hos vissa stater eller nationer att bilda imperier som omfattar områden av främmande folkslag och nationer.

Ny!!: Filosofins historia och Imperialism · Se mer »

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Ny!!: Filosofins historia och Indien · Se mer »

Indisk filosofi

Termen indisk filosofi (sanskrit: Darshanas) kan referera till något av många traditionella filosofiska tänkanden på den indiska subkontinenten, inkluderande hinduisk filosofi, buddhistisk filosofi och jainism.

Ny!!: Filosofins historia och Indisk filosofi · Se mer »

Induktion (filosofi)

Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.

Ny!!: Filosofins historia och Induktion (filosofi) · Se mer »

Ingemar Hedenius

Per Arvid Ingemar Hedenius, född 5 april 1908 i Stockholm, död 30 april 1982 i Uppsala, var en svensk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Ingemar Hedenius · Se mer »

Inkarnation

Inkarnation (latin ”förköttsligande”) är ett begrepp som används i synnerhet inom religionsvetenskapen om det gudomligas framträdande i konkret gestalt.

Ny!!: Filosofins historia och Inkarnation · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Ny!!: Filosofins historia och Iran · Se mer »

Isaac Newton

Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.

Ny!!: Filosofins historia och Isaac Newton · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Filosofins historia och Islam · Se mer »

Islamisk filosofi

Islamisk filosofi är studier i islam som syftar till att bilda harmoni mellan filosofi och religion.

Ny!!: Filosofins historia och Islamisk filosofi · Se mer »

J.L. Austin

John Langshaw "J.L." Austin, född 26 mars 1911 i Lancaster i Lancashire, död 8 februari 1960 i Oxford i Oxfordshire, var en brittisk språkfilosof.

Ny!!: Filosofins historia och J.L. Austin · Se mer »

Jacques Derrida

Jacques Derrida, ursprungligen Jackie Élie Derrida, född 15 juli 1930 i El Biar nära Alger, Algeriet, död 8 oktober 2004 i Paris, var en fransk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Jacques Derrida · Se mer »

Jalal al-din Rumi

Ghazal nr 163. Jalal al-din Rumi (persiska: جلال الدین رومی, turkiska: Mevlana Celaleddin Rumi), även känd i den persisktalande världen som Jalal al-din Balkhi (persiska: جلال‌الدین بلخى, tadzjikiska: Ҷалолиддин Муҳаммади Балхӣ), född 1207 i staden Vakhsh i regionen Balkh i nuvarande Tadzjikistan och Afghanistan, död 1273 var en persisk poet och sufisk mystiker.

Ny!!: Filosofins historia och Jalal al-din Rumi · Se mer »

James Mill

James Mill, född 6 april 1773 i Logie-Pert, Angus, Skottland, död 23 juni 1836, var en skotsk historiker, nationalekonom och filosof, far till filosofen och nationalekonomen John Stuart Mill.

Ny!!: Filosofins historia och James Mill · Se mer »

Japan

Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.

Ny!!: Filosofins historia och Japan · Se mer »

Jämlikhet

''Égalité'' (1793) av Jean-Guillaume Moitte, Deutsches Historisches Museum i Berlin. Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda.

Ny!!: Filosofins historia och Jämlikhet · Se mer »

Jean Calvin

Jean Calvin, egentligen Jean Cauvin (tyska Johannes Calvin), född 10 juli 1509 i Noyon, Picardie, Frankrike, död 27 maj 1564 i Genève, Schweiz, var en fransk-schweizisk reformator.

Ny!!: Filosofins historia och Jean Calvin · Se mer »

Jean-Jacques Rousseau

Jean-Jacques Rousseau, född 28 juni 1712 i Genève, död 2 juli 1778 i Ermenonville, Oise, var en schweizisk-fransk författare, upplysningsfilosof och autodidakt kompositör.

Ny!!: Filosofins historia och Jean-Jacques Rousseau · Se mer »

Jean-Paul Sartre

Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre på Himmelska fridens torg i Peking 1955. Simone de Beauvoir, Jean-Paul Sartre och Che Guevara 1960 på Kuba. Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir välkomnas på Arlanda av John Takman inför ett möte med Russelltribunalen i Stockholm 1967. Jean-Paul Sartre 1967. Jean-Paul Charles Aymard Sartre, född 21 juni 1905 i Paris, död 15 april 1980 i Paris, var en fransk författare, intellektuell och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Jean-Paul Sartre · Se mer »

Jeremy Bentham

Jeremy Bentham, född 15 februari 1748 i Spitalfields, London, död 6 juni 1832 i London, var en brittisk jurist och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Jeremy Bentham · Se mer »

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Ny!!: Filosofins historia och Jesus · Se mer »

Johann Gottlieb Fichte

Johann Gottlieb Fichte, född 19 maj 1762 i Rammenau nära Bischofswerda, Sachsen, död 27 januari 1814 i Berlin, var en tysk filosof, far till filosofen Immanuel Hermann Fichte.

Ny!!: Filosofins historia och Johann Gottlieb Fichte · Se mer »

Johann Wolfgang von Goethe

Johann Wolfgang von Goethe, född 28 augusti 1749 i Frankfurt am Main, Tyskland, död 22 mars 1832 i Weimar, var en tysk författare, diktare och naturforskare.

Ny!!: Filosofins historia och Johann Wolfgang von Goethe · Se mer »

John Locke

John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.

Ny!!: Filosofins historia och John Locke · Se mer »

John Rawls

John Bordley Rawls, född 21 februari 1921 i Baltimore, Maryland, död 24 november 2002 i Lexington, Massachusetts, var en amerikansk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och John Rawls · Se mer »

John Searle

John Searle, född 31 juli 1932 i Denver, Colorado, är en amerikansk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och John Searle · Se mer »

John Stuart Mill

John Stuart Mill, född 20 maj 1806 i Pentonville, Islington, London, död 8 maj 1873 i Avignon, var en brittisk filosof och nationalekonom samt 1800-talets mest inflytelserika liberala ideolog.

Ny!!: Filosofins historia och John Stuart Mill · Se mer »

Jon Elster

Jon Elster, född 22 februari 1940 i Oslo, är en norsk sociolog och politisk filosof som har författat verk inom både samhällsvetenskapernas filosofi (engelska philosophy of social science) och rational choice-teori.

Ny!!: Filosofins historia och Jon Elster · Se mer »

Jord

Lössjord i Baden-Württemberg, Tyskland. Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta.

Ny!!: Filosofins historia och Jord · Se mer »

Jordens atmosfär

Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Ny!!: Filosofins historia och Jordens atmosfär · Se mer »

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Ny!!: Filosofins historia och Judendom · Se mer »

Kalam

Kalam (arabiska علمالكلام, ord eller samtal) är den del av islamsk teologi som i argumenteringen använde rationella argument med början under den tidiga abbasidiska perioden.

Ny!!: Filosofins historia och Kalam · Se mer »

Kanada (filosof)

Kanāda, eller Kana-bhuk (ordagrant "atomätare"), var en vis indisk filosof, som levde på 500-talet f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Kanada (filosof) · Se mer »

Kapitalism

Kapitalism är ett ekonomiskt system inom vilket huvuddelen av produktionsfaktorerna är i privat ägo.

Ny!!: Filosofins historia och Kapitalism · Se mer »

Karl Marx

Karl Marx, född 5 maj 1818 i Trier i Preussen i nuvarande Tyskland, död 14 mars 1883 i London i Storbritannien, var en filosof, journalist, historiker, samhällsvetare, ekonomikritiker, arbetskritiker och humanist.

Ny!!: Filosofins historia och Karl Marx · Se mer »

Karl Popper

Sir Karl Raimund Popper, född 28 juli 1902 i Wien, död 17 september 1994 i London, var en österrikiskfödd brittisk filosof, vetenskapsteoretiker och politisk teoretiker.

Ny!!: Filosofins historia och Karl Popper · Se mer »

Karma

högerKarma (sanskrit: karman, pali: kamma, "handling") är ett centralt begrepp inom österländsk religion och filosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Karma · Se mer »

Kategoriska imperativet

Det kategoriska imperativet formulerades och identifierades av filosofen Immanuel Kant (1724–1804) som moralens högsta princip.

Ny!!: Filosofins historia och Kategoriska imperativet · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Filosofins historia och Kina · Se mer »

Kinesisk filosofi

Yin och yang och Bagua symbol i en stenlagd glänta utanför Nanning City i provinsen Guangxi, Kina. Kinesisk filosofi är omfattande och sträcker sig över 2 500 år tillbaka i tiden.

Ny!!: Filosofins historia och Kinesisk filosofi · Se mer »

Kommunism

Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.

Ny!!: Filosofins historia och Kommunism · Se mer »

Kompatibilism och inkompatibilism

Kompatibilism, med andra ord förenlig, är tanken att determinism råder och att allt är förutbestämt men förenligt med idén om moraliskt värdefulla handlingar.

Ny!!: Filosofins historia och Kompatibilism och inkompatibilism · Se mer »

Konfucianism

Konfucianism (kinesiska: 儒家 rújiā) är en av Kinas tre klassiska religioner eller filosofier.

Ny!!: Filosofins historia och Konfucianism · Se mer »

Konfucius

Staty i Peking. Konfucius var konfucianismens trolige grundare.

Ny!!: Filosofins historia och Konfucius · Se mer »

Konsekventialism

Konsekventialism, även teleologisk etik, betecknar en grupp etiska läror som menar att det är meningsfullt att rangordna olika handlingsalternativ med avseende på deras utfall eller konsekvenser, och att man bör välja det handlingsalternativ som är högst rangordnat (eller ett av de högst rangordnade, om det finns flera likvärdiga alternativ).

Ny!!: Filosofins historia och Konsekventialism · Se mer »

Konservatism

Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, som befrämjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar.

Ny!!: Filosofins historia och Konservatism · Se mer »

Konst

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.

Ny!!: Filosofins historia och Konst · Se mer »

Kontinental filosofi

Kontinental filosofi är en term som myntades av engelsktalande filosofer för att beteckna olika filosofiska traditioner som starkt har influerats av vissa 1800- och 1900-talsfilosofer från Europas fastland.

Ny!!: Filosofins historia och Kontinental filosofi · Se mer »

Kontraktualism

Kontraktualism, kontraktsteori eller "kontraktarianism", är en morallära och ett politiskt begrepp enligt vilken det moderna samhället huvudsakligen bygger på samhällskontrakt, dvs överenskommelser som individer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen.

Ny!!: Filosofins historia och Kontraktualism · Se mer »

Koranen

Koranen (arabiska: القرآن, al-Qurʾān, "recitationen") är islams heliga skrift, även kallad al-Qurʾān ul-Karīm, "den ädla recitationen".

Ny!!: Filosofins historia och Koranen · Se mer »

Kosmos

den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Kosmos, (grekiska: κόσμος, kosmos, ungefär: "ordningen i världen", "den ordnade världen", även "dekoration") avser i astronomi samma sak som universum, eller ett hypotetiskt multiversum, och i den klassiska filosofin motsatsen och jämvikten till kaos.

Ny!!: Filosofins historia och Kosmos · Se mer »

Krig

Waterloo'', av Robert Alexander Hillingford, ca 1890. ''Gassed'', målning av John Singer Sargent 1918. Krig är användande av organiserat militärt våld mellan stater eller mellan folk i syfte att uppnå politiska mål.

Ny!!: Filosofins historia och Krig · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Ny!!: Filosofins historia och Kristendom · Se mer »

Kritias

Kritias (grekiska: Κριτίας), född omkring 460 f.Kr. i Aten, död 403 f.Kr., var en grekisk statsman och författare.

Ny!!: Filosofins historia och Kritias · Se mer »

Kritik av det praktiska förnuftet

Kritik av det praktiska förnuftet (originaltitel: Kritik der praktischen Vernunft) är ett moralfilosofiskt verk och den andra av Immanuel Kants tre "kritiker".

Ny!!: Filosofins historia och Kritik av det praktiska förnuftet · Se mer »

Kulturåret 1792

Ingen beskrivning.

Ny!!: Filosofins historia och Kulturåret 1792 · Se mer »

Kunskap

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller.

Ny!!: Filosofins historia och Kunskap · Se mer »

Kvantmekanik

Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.

Ny!!: Filosofins historia och Kvantmekanik · Se mer »

Kvinna

''Bild av kvinna från Pioneer plaque utsänt i världsrymden. En kvinna är en fullvuxen människa med biologiskt honkön till skillnad från en vuxen hane, som kallas man.

Ny!!: Filosofins historia och Kvinna · Se mer »

Kyniska skolan

Kyniska skolan (av grekiskans κυνός, genitiv av κύων, "hund") är en tankeskola som sägs ha grundats av Antisthenes.

Ny!!: Filosofins historia och Kyniska skolan · Se mer »

Kyrka

Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.

Ny!!: Filosofins historia och Kyrka · Se mer »

Kyrkofäderna

Helige Antonius. Kyrkofader avser en auktoritativ representant inom fornkyrkan - den begynnande konsolideringen till katolska kyrkan och dess lära.

Ny!!: Filosofins historia och Kyrkofäderna · Se mer »

Lag

Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.

Ny!!: Filosofins historia och Lag · Se mer »

Lao Zi

En stenskulptur av Lao Zi norr om Quanzhou. Lao Zi (老子 (pinyin: Lǎo Zǐ), även stavat Laozi, Lao Tzu och Lao Tse, ordagrant "den gamla mästaren", enligt tradition kallad Li Er (李耳, pinyin: Lǐ Ěr), född och död någonstans runt 500-talet f.Kr. Även om hans existens inte är dokumenterad betraktas han som daoismens grundare samt dess förste filosof och anges som författare till Daodejing (Boken om vägen). Dao kan översättas till vägen och i Lao Tzu's anda får ordet betydelsen den inre vägen eller den andliga vägen,. Jing har betydelsen klassiker (bok). En grundläggande introduktion på svenska till hans verk gjordes av Adolf Kolmodin i avhandlingen Laò-Tsè, en profet bland hedningarne, 1888. Asteroiden 7854 Laotse är uppkallad efter honom.

Ny!!: Filosofins historia och Lao Zi · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Filosofins historia och Latin · Se mer »

Lögn

Lögn är en oriktig utsaga som uttalas såsom varande sann, med avsikt att få dem som tar del av utsagan att anta dess riktighet trots att den som uttalar den vet att den är osann, att med ett påstående avsiktligt föra någon bakom ljuset.

Ny!!: Filosofins historia och Lögn · Se mer »

Leonardo da Vinci

Leonardo da Vinci (egentligen Leonardo di ser Piero da Vinci, född 15 april 1452 i Anchiano nära Vinci i Toscana, död 2 maj 1519 i Amboise i Frankrike, var ett italienskt universalgeni. Han betraktas som den första högrenässansmästaren och var verksam som konstnär, arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och filosof. Leonardo tillhör renässansens mest betydelsefulla gestalter. Han är mest känd för målningen Mona Lisa, utförd 1503–1506, samt muralmålningen Nattvarden från 1498. I kortform bör han kallas "Leonardo" och inte exempelvis "da Vinci". Namnet "da Vinci" betyder bara "från Vinci" och syftar på "Leonardo, herr Pieros son, från Vinci"; detta namn bar han eftersom han var född utom äktenskapet.

Ny!!: Filosofins historia och Leonardo da Vinci · Se mer »

Liberalism

340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.

Ny!!: Filosofins historia och Liberalism · Se mer »

Litteraturåret 1974

Ingen beskrivning.

Ny!!: Filosofins historia och Litteraturåret 1974 · Se mer »

Logik

Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.

Ny!!: Filosofins historia och Logik · Se mer »

Logisk positivism

Logisk positivism är en filosofisk riktning som också kallas logisk empirism, främst representerad av den så kallade Wienkretsen, som kombinerade två grundläggande idéer: att endast observerbara fakta är vetbara (förutom a prioriska satser; som satser i matematiken och logiken) med en djup tro på att studiet av filosofins frågor skulle främjas av att man tog hjälp av de verktyg den nyligen utvecklade formella logiken erbjöd.

Ny!!: Filosofins historia och Logisk positivism · Se mer »

Ludwig Wittgenstein

Ludwig Josef Johann Wittgenstein, född 26 april 1889 i Wien i dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk filosof och professor vid Universitetet i Cambridge 1939–1947 (han efterträddes av Georg Henrik von Wright).

Ny!!: Filosofins historia och Ludwig Wittgenstein · Se mer »

Lycka

Allegori för lyckan (Målning från 1546 av Angelo Bronzino) Lycka är en känsla av välbehag.

Ny!!: Filosofins historia och Lycka · Se mer »

Makt

Angela Merkel och George W. Bush, två personer som hade verkställande makt som regeringschefer i sina länder. Det finns känslomässiga störningar som påverkar dem som utövar makt i någon av dess former, bland vilka hybris syndrom, storhetskänsla, hamartia eller narcissism sticker ut. Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver förmågan att driva igenom sin vilja, det vill säga tillgången till maktresurser, eller handlingen att driva igenom sin vilja, det vill säga maktutövning.

Ny!!: Filosofins historia och Makt · Se mer »

Marcus Aurelius

Marcus Aurelius Antoninus, född Marcus Annius Verus den 26 april 121 i Rom, död 17 mars 180 nära Sirmium, var romersk kejsare från den 7 mars 161 till sin död.

Ny!!: Filosofins historia och Marcus Aurelius · Se mer »

Martha Nussbaum

Martha C. Nussbaum, född Martha Craven 6 maj, 1947 i New York, är en amerikansk filosof; sedan 1995 professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago.

Ny!!: Filosofins historia och Martha Nussbaum · Se mer »

Martin Heidegger

Martin Heidegger, född 26 september 1889 i Messkirch, död 26 maj 1976 i Freiburg, var en framstående tysk filosof, som är känd för sina bidrag till fenomenologin, hermeneutiken och existentialismen.

Ny!!: Filosofins historia och Martin Heidegger · Se mer »

Martin Luther

Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, Tysk-romerska riket, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk, tonsättare och teolog, känd som den som initierade den protestantiska reformationen.

Ny!!: Filosofins historia och Martin Luther · Se mer »

Marxism

Marxism är en grupp samhällsåskådningar som bygger på Karl Marx och Friedrich Engels teorier och är det paraplybegrepp där socialism, socialdemokrati och kommunism ingår.

Ny!!: Filosofins historia och Marxism · Se mer »

Mary Wollstonecraft

Mary Wollstonecraft, född 27 april 1759 i Spitalfields i London, England, död 10 september 1797 i Somers Town i London, var en engelsk författare, feministisk filosof och kvinnorättsaktivist.

Ny!!: Filosofins historia och Mary Wollstonecraft · Se mer »

Mary Wortley Montagu

Lady Mary Wortley Montagu, född 26 maj 1689, död 21 augusti 1762, var en engelsk författare.

Ny!!: Filosofins historia och Mary Wortley Montagu · Se mer »

Matematik

arkivdatum.

Ny!!: Filosofins historia och Matematik · Se mer »

Materialism

Materialism, (även fysikalism), är en inriktning inom filosofin som grundar sig på idén om att världen endast innehåller materia som existerar oberoende av oss människor och vår betraktelse av den.

Ny!!: Filosofins historia och Materialism · Se mer »

Människa

Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.

Ny!!: Filosofins historia och Människa · Se mer »

Mänskliga rättigheter

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.

Ny!!: Filosofins historia och Mänskliga rättigheter · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Ny!!: Filosofins historia och Medeltiden · Se mer »

Medeltidens filosofi

Boethius undervisar sina studenter (initial 1385 av ett italienskt manuskript "Consolation of Philosophy".) Medeltidens filosofi är den medeltida epoken i filosofins historia, och börjar med Romarrikets fall och slutar med renässansens födelse.

Ny!!: Filosofins historia och Medeltidens filosofi · Se mer »

Medicin (vetenskap)

grekisk symbol för läkekonsten. Används av otaliga medicinska institutioner världen över. Medicin eller biomedicin är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död.

Ny!!: Filosofins historia och Medicin (vetenskap) · Se mer »

Medvetandefilosofi

En frenologisk karta över hjärnan. Frenologin var ett av de första försöken att sätta mentala funktioner i relation till specifika delar av hjärnan. Medvetandefilosofi är den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen.

Ny!!: Filosofins historia och Medvetandefilosofi · Se mer »

Mekanik

Mekanik kan syfta på.

Ny!!: Filosofins historia och Mekanik · Se mer »

Mervärde

Värde- och mervärdeteorierna utgör viktiga begrepp i den marxistiska ekonomikritiken av det kapitalistiska produktionssättet.

Ny!!: Filosofins historia och Mervärde · Se mer »

Metafysik

den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.

Ny!!: Filosofins historia och Metafysik · Se mer »

Michail Bakunin

Michail Aleksandrovitj Bakunin (Михаил Александрович Бакунин, Michel Bakunin på gravstenen i Bern), född 30 maj (18 maj enligt gamla stilen) 1814 i Prjamuchino nära Torzjok i guvernementet Tver, död 1 juli 1876 i Bern, Schweiz, var en rysk revolutionär, arbetskritiker och agitator.

Ny!!: Filosofins historia och Michail Bakunin · Se mer »

Michel Foucault

Michel Foucaults familjegrav i Vendeuvre-du-Poitou. Paul-Michel Foucault, född 15 oktober 1926 i Poitiers i Vienne, död 25 juni 1984 i Paris, var en fransk filosof och idéhistoriker, med särskild inriktning på psykologi och sociologi.

Ny!!: Filosofins historia och Michel Foucault · Se mer »

Miljö (omgivning)

Miljö (av franska milieu) syftar på omgivningen eller omgivande förhållanden.

Ny!!: Filosofins historia och Miljö (omgivning) · Se mer »

Mithras

Romersk relief i marmor från 100- eller 200-talet. Ett mithraeum i Ostia Antica, Italien. Mithras var en gudsgestalt i det sena Romarriket.

Ny!!: Filosofins historia och Mithras · Se mer »

Modern evolutionär syntes

Modern evolutionär syntes, även kallad neodarwinism eller nydarwinism, sammanför Charles Darwins teorier om arternas evolution och det naturliga urvalet med Gregor Mendels teori om generna som grunden till det biologiska arvet.

Ny!!: Filosofins historia och Modern evolutionär syntes · Se mer »

Mohammad Ghazali

1308 års persiska utgåva av Ghazalis persiska verk ''Kīmiya-ye saʿādat'' ("Glädjens alkemi"). Exemplaret tillhör Bibliothèque nationale de France. Abu Hamed Mohammed pesar-e (ebn-e) Mohammed Ghazali, persiska: ابو حامد محمد پسر محمد غزالى eller bara الغزالى, född 1058, död 1111, var en persisk muslimsk teolog.

Ny!!: Filosofins historia och Mohammad Ghazali · Se mer »

Mohammad Iqbal

Sir Mohammed Iqbal (urdu/persiska: محمد اقبال, hindi: मुहम्मद इक़बाल), född 9 november 1877 i Sialkot, Punjab, död 21 april 1938 i Lahore, pakistansk, muslimsk filosof, politiker och poet.

Ny!!: Filosofins historia och Mohammad Iqbal · Se mer »

Monarki

Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.

Ny!!: Filosofins historia och Monarki · Se mer »

Monism

Monism är en metafysisk term och en filosofisk lära, som står i motsatsställning till dualism och pluralism.

Ny!!: Filosofins historia och Monism · Se mer »

Moral

Moral (av latinets adjektiv moralis, "det som rör sederna") är en kvalitativ egenskap i en handling, i ett beteende, eller hos en person att följa de etiska normerna; att följa god sed.

Ny!!: Filosofins historia och Moral · Se mer »

Motreformationen

Vulgata (den latinska utgåvan av den katolska bibeln), tryckt 1590 efter att många av motreformationens åtgärder fått effekt Motreformationen, även tridentinska reformen, den katolska pånyttfödelsen eller den katolska reformationen, var en period i den romersk-katolska förnyelsen som inleddes med Tridentinska mötet (1545-1563) och upphörde med slutet av trettioåriga kriget (1648).

Ny!!: Filosofins historia och Motreformationen · Se mer »

Mu'taziliter

Mu'taziliter (arabiska المعتزلة al-mu`tazilah) är en teologisk skola inom islam som utvecklades under 700- och 800-talet, och som åter fått aktualitet inom islamisk modernism och liberal islam.

Ny!!: Filosofins historia och Mu'taziliter · Se mer »

Muhammed

Muhammeds helgedom i Medina i Saudiarabien. Muhammed (arabiska: محمد, Muḥammad, "den prisade"), född omkring 570 i Mecka som Muḥammad ibn ‘Abdullâh, محمد بن عبد الله بن عبد المطلب, död 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien, var en religiös, politisk och militär ledare som enade Arabiska halvöns stammar.

Ny!!: Filosofins historia och Muhammed · Se mer »

Nationernas välstånd

Nationernas välstånd (originaltitel: An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations; ibland bara kallat Wealth of Nations) är Adam Smiths magnum opus, och publicerades den 9 mars 1776 under den skotska upplysningen.

Ny!!: Filosofins historia och Nationernas välstånd · Se mer »

Nattvard

Den heliga mässan firas enligt den extraordinarie formen av den latinska riten. Nattvarden, även eukaristi, kommunionen eller altarets sakrament, är den mest särpräglade ritualen i den kristna religionen.

Ny!!: Filosofins historia och Nattvard · Se mer »

Nattväktarstat

En nattväktarstat (även kallad minimal stat) är inom politisk filosofi ett statsskick där statens uppgift är begränsad till att upprätthålla fundamental säkerhet, såväl inre sådan som yttre.

Ny!!: Filosofins historia och Nattväktarstat · Se mer »

Naturligt urval

Det naturliga urvalet är en delprocess i evolutionen.

Ny!!: Filosofins historia och Naturligt urval · Se mer »

Naturrätt

konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Naturrätt · Se mer »

Naturvetenskap

Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).

Ny!!: Filosofins historia och Naturvetenskap · Se mer »

Nazism

NSDAP:s partiflagga från 1920, och från 1933 även Nazitysklands flagga, har blivit nazismens mest framträdande symbol. Nationalsocialism (tyska Nationalsozialismus), även nazism, är en fascistisk ideologi som i grunden har föreställningen om att det egna folket och nationen som kollektiv har ett högre värde i förhållande till den enskilde.

Ny!!: Filosofins historia och Nazism · Se mer »

Nelson Goodman

Nelson Goodman, född 7 augusti 1906 i Somerville, Massachusetts, död 25 november 1998 i Needham, Massachusetts, var en amerikansk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Nelson Goodman · Se mer »

New York

New York (/nuːˈjɔɹk/ på amerikansk engelska; officiellt City of New York, på engelska ofta New York City, NYC) är USA:s mest folkrika stad med 8,2 miljoner invånare enligt den senaste folkräkningen (2010) (uppskattat värde 2014: 8,5 miljoner) och 19,6 miljoner invånare i storstadsområdet (2010).

Ny!!: Filosofins historia och New York · Se mer »

Nicolas de Condorcet

Marie Jean Antoine Nicolas Caritat Condorcet, markis de Condorcet, född 17 september 1743 i Ribemont, nära Saint-Quentin, Aisne, död 29 mars 1794 i Bourg-la-Reine, var en fransk matematiker, upplysningsfilosof och revolutionär i Franska revolutionen.

Ny!!: Filosofins historia och Nicolas de Condorcet · Se mer »

Nicolaus Copernicus

Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen (nuvarande Toruń i Polen), död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.

Ny!!: Filosofins historia och Nicolaus Copernicus · Se mer »

Nihilism

Nihilism (från latinets nihil, "ingenting") är den filosofiska ståndpunkt som förnekar all kunskap och värde i det mänskliga livet.

Ny!!: Filosofins historia och Nihilism · Se mer »

Njutning

Njutning är ett begrepp som är centralt inom moralpsykologi, etik och medvetandefilosofi.

Ny!!: Filosofins historia och Njutning · Se mer »

Nominalism

Nominalism (av latin nomen, 'namn', 'beteckning') är en filosofisk riktning som hävdar att generella termer som "katt" eller "grön" inte motsvaras av självständigt existerande universalier.

Ny!!: Filosofins historia och Nominalism · Se mer »

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Ny!!: Filosofins historia och Nya testamentet · Se mer »

Nyplatonism

Nyplatonism är den form av platonism som utgick från den grekiske filosofen Ammonios Sakkas i Alexandria och dennes lärjungar Plotinos och Origenes.

Ny!!: Filosofins historia och Nyplatonism · Se mer »

Nythomism

Nythomism kallas återupplivandet av thomismen i den katolska världen som fick sin höjdpunkt under påve Leo XIII (1878-1903).

Ny!!: Filosofins historia och Nythomism · Se mer »

Objektiv

Objektiv på bälgkamera från 1930-talet. Ett objektiv är en optisk lins eller sammansättning av linser som används i en kamera för att skapa bilder av objekt, antingen på fotografisk film eller på andra medier som kan lagra en bild kemiskt eller elektroniskt.

Ny!!: Filosofins historia och Objektiv · Se mer »

Ockhams rakkniv

Glasmålning föreställande William Ockham. Ockhams rakkniv, uppkallad efter den medeltida engelske franciskanmunken och filosofen William Ockham (omkring 1287–1347), är en princip inom vetenskaplig metod som innebär att man inte ska anta fler företeelser eller ting än som behövs för att förklara de observationer man gör.

Ny!!: Filosofins historia och Ockhams rakkniv · Se mer »

Oligarki

Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel.

Ny!!: Filosofins historia och Oligarki · Se mer »

Om arternas uppkomst

Om arternas uppkomst (On the Origin of Species, fullständig engelsk titel: On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life, fullständig svensk titel: Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron) är ett vetenskapligt verk av Charles Darwin.

Ny!!: Filosofins historia och Om arternas uppkomst · Se mer »

Ontologi

Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.

Ny!!: Filosofins historia och Ontologi · Se mer »

Oxfords universitet

Oxfords universitet (University of Oxford), är ett kollegialt forskningsuniversitet beläget i Oxford, England, Storbritannien.

Ny!!: Filosofins historia och Oxfords universitet · Se mer »

Panteism

Panteism (från grekiskans παν "allt" och θεος " Gud") är en gudsuppfattning där hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett transcendent andligt väsen, i vilket allting är ett.

Ny!!: Filosofins historia och Panteism · Se mer »

Parmenides från Elea

Parmenides på Rafaels fresk Skolan i Aten Parmenides, född omkring 520/515, död omkring 460/455 f.Kr., var en filosof som föddes i den grekiska kolonin Elea i södra Italien.

Ny!!: Filosofins historia och Parmenides från Elea · Se mer »

Paul Grice

Herbert Paul Grice, född 13 mars 1913 i Birmingham, West Midlands, död 28 augusti 1988 i Berkeley, Kalifornien, var en brittisk språkfilosof.

Ny!!: Filosofins historia och Paul Grice · Se mer »

Perception

I Ponzoillusionen ser det nedre gula strecket ut att vara kortare än det övre p.g.a. att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort. De blinkande röda strecken visar dock att de gula strecken faktiskt är lika långa. Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex.

Ny!!: Filosofins historia och Perception · Se mer »

Peter Singer

Peter Albert David Singer, född 6 juli 1946 i Melbourne, är en australisk filosof och professor i praktisk etik vid Princeton University med inriktningen etiska frågor ur ett utilitaristiskt perspektiv.

Ny!!: Filosofins historia och Peter Singer · Se mer »

Pierre Abélard

Abélard och Héloïse. Illustration från 1300-talet. Pierre Abélard, franska Pierre Abélard, latin Petrus Abaelardus, andra stavningar: Abaelard, Abailard, född 1079 i Le Pallet i närheten av Nantes, död 21 april 1142 i klostret Saint-Marcel i närheten av Chalon-sur-Saône, var en framstående men kontroversiell fransk medeltida filosof, teolog och poet, en av skolastikens och konceptualismens grundare.

Ny!!: Filosofins historia och Pierre Abélard · Se mer »

Pjotr Kropotkin

Pjotr (Peter) Aleksejevitj Kropotkin (ryska: Пётр Алексеевич Кропоткин), född 9 december 1842 i Moskva, död 8 februari 1921 i Dmitrov, var en rysk furste, naturforskare, geograf, agitator, revolutionär och anarkokommunist.

Ny!!: Filosofins historia och Pjotr Kropotkin · Se mer »

Platon

Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.

Ny!!: Filosofins historia och Platon · Se mer »

Platons akademi

''Skolan i Aten'' (1509–1510) av Raffaello Sanzio, fresk i Apostoliska palatset i Vatikanstaten. Akademien grundades av Platon omkring år 387 f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Platons akademi · Se mer »

Platons grottliknelse

Illustration av Platons grottliknelse. Platons grottliknelse (Staten, Bok 7, 514a–521b) är en liknelse i Platons dialog Staten.

Ny!!: Filosofins historia och Platons grottliknelse · Se mer »

Politik

Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.

Ny!!: Filosofins historia och Politik · Se mer »

Politisk filosofi

Politisk filosofi är det filosofiska studiet av grundläggande frågor kring stat, styrelseskick, politik, frihet, jämlikhet, rättvisa, egendom, rättigheter, samt lagar och upprätthållandet av dem, vad de är samt varför och om de behövs.

Ny!!: Filosofins historia och Politisk filosofi · Se mer »

Pragmatism

Pragmatism är en filosofi och sanningsteori som uppkom i USA vid slutet av 1800-talet och som kännetecknas av fokus på handlingars och påståendens praktiska konsekvenser.

Ny!!: Filosofins historia och Pragmatism · Se mer »

Predikan

Predikan (latin praedicare ’utropa’) eller förkunnelse är de tal och anföranden som religiösa lärare håller för att utlägga innehållet i sin tro och vinna anslutning till denna, samt uppmuntra till ett liv i enlighet med den.

Ny!!: Filosofins historia och Predikan · Se mer »

Premiss

Premisser är antaganden, som utgör förutsättningar i en härledning.

Ny!!: Filosofins historia och Premiss · Se mer »

Prodikos

Prodikos, (gr. Πρόδικος, lat. Prodicus), grekisk sofist från ön Keos i ögruppen Kykladerna som levde under 400-talet f.Kr. Att döma av Platons uppgifter var han något yngre än Protagoras och något äldre än Sokrates.

Ny!!: Filosofins historia och Prodikos · Se mer »

Profet

Mose. Profet (grekiska profetes, talare, förkunnare) är en person som förutsäger eller förutspår kommande ting eller framträder som religiös förkunnare.

Ny!!: Filosofins historia och Profet · Se mer »

Protagoras

Protagoras (grekiska), född cirka 481 f.Kr. i Abdera, Thrakien, död 420 f.Kr., var en grekisk filosof och retoriker som räknas till försokratikerna, trots att han var samtida med Sokrates.

Ny!!: Filosofins historia och Protagoras · Se mer »

Psykologi

Den grekiska bokstaven Psi symboliserar ofta psykologi. Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos människor och grupper.

Ny!!: Filosofins historia och Psykologi · Se mer »

Puts

Bortvittrad puts på Riddarholmskyrkan i Stockholm. Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt.

Ny!!: Filosofins historia och Puts · Se mer »

Pyrrhon

Pyrrhon (latiniserat Pyrrho), även benämnd Pyrrhon från Elis, född cirka 360 f.Kr. i Elis, död cirka 272 f.Kr., var en grekisk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Pyrrhon · Se mer »

Pythagoras

Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.

Ny!!: Filosofins historia och Pythagoras · Se mer »

Rationalism

Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.

Ny!!: Filosofins historia och Rationalism · Se mer »

Rättighet

Rättighet är ett begrepp som används både inom filosofin och juridiken.

Ny!!: Filosofins historia och Rättighet · Se mer »

Realism

Nicolas Križans serie "Vardagsrealism" (1982) inleds med en tablå inspirerad av Will Eisners storstadsmiljöer. Realism är överlag benämning på något som utgår från verkligheten.

Ny!!: Filosofins historia och Realism · Se mer »

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Ny!!: Filosofins historia och Reformationen · Se mer »

Relativism

Relativism är en filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat.

Ny!!: Filosofins historia och Relativism · Se mer »

Relativitetsteori

Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.

Ny!!: Filosofins historia och Relativitetsteori · Se mer »

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Ny!!: Filosofins historia och Religion · Se mer »

Religionsfilosofi

Religionsfilosofi utgör ett delområde inom filosofi, systematisk teologi och religionsvetenskap, med uppgift att med filosofiska metoder analysera de filosofiska problem som uppstår i filosofisk reflektion över religion i stort eller inom särskilda religioner.

Ny!!: Filosofins historia och Religionsfilosofi · Se mer »

Renässansen

Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.

Ny!!: Filosofins historia och Renässansen · Se mer »

René Descartes

René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.

Ny!!: Filosofins historia och René Descartes · Se mer »

Republik

Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.

Ny!!: Filosofins historia och Republik · Se mer »

Ritual

En ritual är en social handling med symbolisk betydelse.

Ny!!: Filosofins historia och Ritual · Se mer »

Robert Nozick

Robert Nozick, född 16 november 1938 i New York, delstaten New York, död 23 januari 2002 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk filosof och professor vid Harvard University.

Ny!!: Filosofins historia och Robert Nozick · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Ny!!: Filosofins historia och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »

Roscelin av Compiègne

Roscelin av Compiègne (även Roscellinus, Roscellinus Compendiensis och Rucelinus), född cirka 1050 i Compiègne, död omkring 1124 i Besançon, var en fransk teolog och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Roscelin av Compiègne · Se mer »

Rudolf Carnap

Rudolf Carnap, född 18 maj 1891 i Ronsdorf, död 14 september 1970 i Santa Monica, var en tysk filosof och logiker.

Ny!!: Filosofins historia och Rudolf Carnap · Se mer »

Samhälle (sociologi)

En fotbollspublik. Deltagarna vid fotbollsmatcher består typiskt sett av en mängd individer från samma samhälle. Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet.

Ny!!: Filosofins historia och Samhälle (sociologi) · Se mer »

Sanning

Bocca della Verità ("Sanningens mun"), som enligt medeltida sägner biter av handen på den som ljuger. Sanning är enligt vanligt tänkesätt en uppfattnings överensstämmelse med dess föremål, eller yttrande eller tanke som överensstämmer med verkligheten.

Ny!!: Filosofins historia och Sanning · Se mer »

Södertörns högskola

Södertörns högskola är en svensk statlig högskola med verksamhet i kommundelen Flemingsberg, Huddinge kommun i Stockholms län.

Ny!!: Filosofins historia och Södertörns högskola · Se mer »

Søren Kierkegaard

Søren Aabye Kierkegaard (Aaby uttalas:; åby), född 5 maj 1813 i Köpenhamn, död 11 november 1855 i Köpenhamn, var en dansk filosof, teolog och författare, som anses vara en av existentialismens grundare.

Ny!!: Filosofins historia och Søren Kierkegaard · Se mer »

Sextus Empiricus

Sextus Empiricus (Σέξτος Ἐμπειρικός), levde under 100-talet i Alexandria och Aten, var en grekisk filosof och läkare.

Ny!!: Filosofins historia och Sextus Empiricus · Se mer »

Sexualitet

Sexualitet (efter latinets sexus, 'kön') är de beteenden hos sexuella organismer som förknippas med könslig fortplantning, könscykel och könsroller.

Ny!!: Filosofins historia och Sexualitet · Se mer »

Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den nästa största inriktningen i islam.

Ny!!: Filosofins historia och Shia · Se mer »

Simone de Beauvoir

Prins Wilhelm, Simone de Beauvoir, Jeanne de Tramcourt, Jean Paul Sartre och Per-Thorsten Hammarén. Simone de Beauvoir tillsammans med Jean-Paul Sartre och Che Guevara, 1960. Simone Lucie Ernestine Marie Bertrand de Beauvoir, född 9 januari 1908 i Paris, död 14 april 1986 i Paris, var en fransk intellektuell, författare, filosof, existentialist och feminist.

Ny!!: Filosofins historia och Simone de Beauvoir · Se mer »

Skolastik

1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.

Ny!!: Filosofins historia och Skolastik · Se mer »

Slutledning

En slutledning är en process, vid vilken man från ett antal premisser och i kraft av en slutledningsregel framställer en slutsats.

Ny!!: Filosofins historia och Slutledning · Se mer »

Social anarkism

Social anarkism företräds främst av Michail Bakunins och Pjotr Kropotkins arvtagare och är huvudsakligen centralelementet i det som idag kallas frihetlig socialism.

Ny!!: Filosofins historia och Social anarkism · Se mer »

Social norm

Vladimir Putin hälsas med en officiell ceremoni under ett besök i Nederländerna. I sådana situationer gäller det för alla deltagare att följa en komplicerad uppsättning gemensamma sociala normer. Många av dessa är informella och brott mot dem kan få stora konsekvenser. Ett gift par med barn. Att personer som uppnått en viss ålder förväntas ingå äktenskap, leva och skaffa barn ihop är en stark norm på många håll i världen. Notera också hur familjen följer normativa föreställningar om hur män och kvinnor bör klä sig, med kjol respektive klänning på mor och dotter och byxor och kavaj på far och son. Normer om hur personer av ett visst kön, samhällsklass, yrke med mera bör klä sig är mycket vanligt över hela världen. Sociala normer, eller bara normer, är ett sociologiskt begrepp för intersubjektiva, allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort.

Ny!!: Filosofins historia och Social norm · Se mer »

Socialism

Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.

Ny!!: Filosofins historia och Socialism · Se mer »

Sofister

En sofist (grekiska σοφιστής, sofistés) var i antikens Grekland en vis och mångkunnig man som ofta försörjde sig genom att undervisa mot betalning, men framför allt en anhängare av en viss filosofisk skola som uppträdde i Grekland under andra hälften av 400-talet och första hälften av 300-talet före Kristus.

Ny!!: Filosofins historia och Sofister · Se mer »

Sokrates

miniatyr ''Sokrates död'' av Jacques-Louis David Sokrates (grekiska Σωκράτης, Sōkrátēs), född cirka 469 f.Kr., död 399 f.Kr. var en klassisk grekisk filosof från Aten.

Ny!!: Filosofins historia och Sokrates · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Filosofins historia och Sovjetunionen · Se mer »

Speciella relativitetsteorin

Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.

Ny!!: Filosofins historia och Speciella relativitetsteorin · Se mer »

Språkfilosofi

Språkfilosofin är en gren av filosofin som undersöker språkets natur, ursprung och användning.

Ny!!: Filosofins historia och Språkfilosofi · Se mer »

Språkspel

Språkspel (tyska: Sprachspiel) är ett centralt begrepp i Ludwig Wittgensteins senare tänkande.

Ny!!: Filosofins historia och Språkspel · Se mer »

Språkvetenskap

Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.

Ny!!: Filosofins historia och Språkvetenskap · Se mer »

Stat

Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

Ny!!: Filosofins historia och Stat · Se mer »

Statsideologi

En statsideologi är en ideologi som är stadfäst i en stats författning eller på annat sätt starkt hänger samman med statsmakten.

Ny!!: Filosofins historia och Statsideologi · Se mer »

Stephen Hawking

Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge, var en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare.

Ny!!: Filosofins historia och Stephen Hawking · Se mer »

Stoicism

Zenon från Kition, stoicismens grundare Stoicismen är en filosofisk riktning som grundades omkring år 300 f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Stoicism · Se mer »

Strukturalism

Strukturalism är ett samlingsnamn på ett betraktelsesätt inom skilda områden som studerar strukturer och system istället för subjekt, sanning eller innehåll.

Ny!!: Filosofins historia och Strukturalism · Se mer »

Subosciner

Subosciner (Tyranni) är en grupp inom ordningen tättingar som omfattar ett tusental fågelarter där absoluta merparten återfinns i Sydamerika.

Ny!!: Filosofins historia och Subosciner · Se mer »

Sunna (islam)

Sunna (arabiska: سنة) är ett ord för "traditionen", vilket innebär att islam definieras inte bara av Koranen utan även av hur den islamiske profeten Muhammed levde ("sira", som är en levnadsbeskrivning av Muhammed) och vad Muhammed yttrade ("hadith", som berättar om vad Muhammed sade och gjorde).

Ny!!: Filosofins historia och Sunna (islam) · Se mer »

Sunni

Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.'''Grön''': '''Sunni''''''Röd''': Shia '''Blå''': Ibadi Sunni är en trosinriktning och den största grenen inom islam.

Ny!!: Filosofins historia och Sunni · Se mer »

Susan Haack

Susan Haack (född 1945) är professor i filosofi och juridik vid University of Miami i Florida.

Ny!!: Filosofins historia och Susan Haack · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Filosofins historia och Sverige · Se mer »

Syllogism

En syllogism (klassisk grekiska: συλλογισμός, "slutsats", "slutledning") kan direkt jämföras med en slutledningsregel, det vill säga ett sätt att från två premisser dra en slutsats.

Ny!!: Filosofins historia och Syllogism · Se mer »

Symbol

Symbol, från grekiska σύμβολον, symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap. Symboler används bland annat inom matematik, kemi och heraldik, och för logotyper, Vissa symboler förändrar betydelse över tid, såsom religiösa symboler som senare anammas inom andra områden. Studiet av symboler och andra tecken kallas semiotik.

Ny!!: Filosofins historia och Symbol · Se mer »

Talakt

Talakt, även talhandling eller språkhandling, syftar på den handling som utförs med ett språkligt yttrande, till exempel hävda eller fråga.

Ny!!: Filosofins historia och Talakt · Se mer »

Tankeexperiment

Ett tankeexperiment är att föreställa sig en situation som inte överensstämmer med verkligheten i syfte att förstå eller förenkla någonting och vad som följer av det.

Ny!!: Filosofins historia och Tankeexperiment · Se mer »

Taxonomi

Taxonomi (av grekiska: taxis, 'ordning' och nomi, 'bruk', 'regel') är den biologiska vetenskapen om indelning, eller klassificering som det också heter, av organismerna i taxa, det vill säga domän, rike, stam, klass, familj, släkten, art, underart, etcetera.

Ny!!: Filosofins historia och Taxonomi · Se mer »

Teknologi

utforska rymden. Teknologi är vetenskapen om verktyg, teknik, hantverk, system eller organisationsmetoder.

Ny!!: Filosofins historia och Teknologi · Se mer »

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Ny!!: Filosofins historia och Teologi · Se mer »

Thales

Thales från Miletos (grekiska Θαλής ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr., var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen men känd också för insatser inom astronomi och matematik.

Ny!!: Filosofins historia och Thales · Se mer »

Theaitetos

Theaitetos är till större del en kunskapsteoretisk dialog av den grekiska filosofen Platon.

Ny!!: Filosofins historia och Theaitetos · Se mer »

Thomas av Aquino

Thomas av Aquino (latin: Thomas Aquinas), född omkring 1225 i Roccasecca i Lazio, död 7 mars 1274 på Fossanova-klostret nära Priverno i Lazio, var en italiensk dominikanbroder, katolsk präst, teolog och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Thomas av Aquino · Se mer »

Thomas Hobbes

Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,Fredriksson (1994), s. 48 var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.

Ny!!: Filosofins historia och Thomas Hobbes · Se mer »

Thomas Kuhn

Thomas Samuel Kuhn, född 18 juli 1922 i Cincinnati, Ohio, död 17 juni 1996 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk professor, vetenskapsteoretiker och författare till många verk inom idé- och lärdomshistoria.

Ny!!: Filosofins historia och Thomas Kuhn · Se mer »

Thomism

Thomism är den form av teologiskt och filosofiskt tänkande som utgår från Thomas av Aquino, som särskilt bedrivits inom dominikanorden, och som haft ett starkt inflytande inom den katolska kyrkan, inte minst under 1800-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Thomism · Se mer »

Till försvar för kvinnans rättigheter

Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman) skrevs i England 1792 av Mary Wollstonecraft.

Ny!!: Filosofins historia och Till försvar för kvinnans rättigheter · Se mer »

Tillämpad etik

Tillämpad etik är en filosofisk disciplin som försöker applicera teoretisk etik till praktiska moraliska problem som möter människor i vardagen.

Ny!!: Filosofins historia och Tillämpad etik · Se mer »

Torbjörn Tännsjö

Ulf Torbjörn Harald Tännsjö, född 13 december 1946 i Västerås församling, Västmanlands län, är en svensk filosof.

Ny!!: Filosofins historia och Torbjörn Tännsjö · Se mer »

Totalitarism

Josef Stalin och Adolf Hitler betraktas ofta som två tidiga ledare för regimer som blivit stilbildande för sina totalitära drag. Totalitarism är ett politiskt system i vilket en stat endast tillåter ett maktägande parti och att detta parti ser sig självt som staten.

Ny!!: Filosofins historia och Totalitarism · Se mer »

Transsubstantiation

Kristi kropp och blod. Transsubstantiation är en romersk-katolsk lära om eukaristin.

Ny!!: Filosofins historia och Transsubstantiation · Se mer »

Treenighetsläran

Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.

Ny!!: Filosofins historia och Treenighetsläran · Se mer »

Tro

Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.

Ny!!: Filosofins historia och Tro · Se mer »

Tycho Brahe

Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.

Ny!!: Filosofins historia och Tycho Brahe · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Filosofins historia och Tyskland · Se mer »

Ulama

osmansk lärd ('''‘ālim''') ‘Ulamā’ (sing. ‘ālim) (arabiska: علماء), "de som besitter kunskap", är en beteckning på religiöst lärda inom islam.

Ny!!: Filosofins historia och Ulama · Se mer »

Unghegelianer

Unghegelianer, även kallade vänsterhegelianer, var en grupp studenter och unga lärare vid Humboldtuniversitetet i Berlin, vilka efter filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegels död år 1831 opponerade sig mot den rådande hegelianska strömningen hos de ledande akademikerna vid universitetet.

Ny!!: Filosofins historia och Unghegelianer · Se mer »

Universaliestriden

William av Ockham en nominalistisk ståndpunkt. Universaliestriden var en medeltida filosofisk dispyt om allmänbegreppens (universaliernas) realitet.

Ny!!: Filosofins historia och Universaliestriden · Se mer »

Universalitet

Universalitet är en filosofisk term för allmängiltighet.

Ny!!: Filosofins historia och Universalitet · Se mer »

University of Glasgow

University of Glasgow är ett universitet i Glasgow i Skottland.

Ny!!: Filosofins historia och University of Glasgow · Se mer »

Uppenbarelse

Uppenbarelse är inom flera religioner en benämning på alternativ kunskapsgrund vid sidan om empirisk och rationalistisk kunskap, med gudomligt eller andligt ursprung.

Ny!!: Filosofins historia och Uppenbarelse · Se mer »

Upplysningstiden

Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.

Ny!!: Filosofins historia och Upplysningstiden · Se mer »

Upplysningstidens filosofi

Immanuel Kant. Upplysningstidens filosofi hämtade sin livskraft från naturvetenskapens framsteg.

Ny!!: Filosofins historia och Upplysningstidens filosofi · Se mer »

Uppslagsverk

Bokrygg för Nordisk familjebok, uggleupplagan. Ett uppslagsverk, konversationslexikon, uppslagsbok, encyklopedi eller realencyklopedi är ett referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.

Ny!!: Filosofins historia och Uppslagsverk · Se mer »

Ursprungspositionen

Ursprungspositionen, ofta kallat okunnighetens slöja, är ett tankeexperiment för att belysa de grundläggande rättviseprinciper enligt vilka samhällets resurser bör fördelas.

Ny!!: Filosofins historia och Ursprungspositionen · Se mer »

Utilitarism

Utilitarism eller nyttoetik är en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen (se konsekventialistisk etiklära) är den som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av lycka och minimera utfallet av lidande.

Ny!!: Filosofins historia och Utilitarism · Se mer »

Vaisheshika

Vaisheshika är ett av den hinduiska indiska filosofins sex klassiska system.

Ny!!: Filosofins historia och Vaisheshika · Se mer »

Vardagsspråksfilosofi

Vardagsspråksfilosofin är en gren av analytisk filosofi vars fokus ligger mindre på logisk analys av språk och vetenskap och mer på analys av det levande vardagsspråket.

Ny!!: Filosofins historia och Vardagsspråksfilosofi · Se mer »

Vatten

Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Filosofins historia och Vatten · Se mer »

Värden

Värden kan definieras som principer och övertygelser som utgör en allmän vägledning för våra handlingar, varaktiga föreställningar om vad som är värdefullt och ideal som man eftersträvar, kriterier med vilka vi värderar och bedömer specifika föreställningar och handlingar som goda och önskvärda.

Ny!!: Filosofins historia och Värden · Se mer »

Världen

plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.

Ny!!: Filosofins historia och Världen · Se mer »

Verklighet

Verklighet (även realitet, engelska reality; franska réalité; grekiska energeia; latin actualitas, realitas; tyska Wirklichkeit; spanska realidad) är ett begrepp som används särskilt inom filosofin och som betecknar både egenskapen att vara verklig/t och allt det som är verkligt.

Ny!!: Filosofins historia och Verklighet · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Filosofins historia och Vetenskap · Se mer »

Vetenskaplig metod

Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.

Ny!!: Filosofins historia och Vetenskaplig metod · Se mer »

Vetenskapshistoria

Vetenskapshistoria är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv.

Ny!!: Filosofins historia och Vetenskapshistoria · Se mer »

Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.

Ny!!: Filosofins historia och Vetenskapsteori · Se mer »

Voltaire

François-Marie Arouet (mer känd under författarnamnet Voltaire), född 21 november 1694 i Paris, död 30 maj 1778 i Paris, var en fransk författare, deist och upplysningsfilosof.

Ny!!: Filosofins historia och Voltaire · Se mer »

Wienkretsen

Wienkretsen var en grupp vetenskapsteoretiker, matematiker och filosofer, som samlades kring Moritz Schlick, då denne 1922 kallades till en professur i "De induktiva vetenskapernas filosofi" vid universitetet i Wien.

Ny!!: Filosofins historia och Wienkretsen · Se mer »

Willard Van Orman Quine

Willard Van Orman Quine, född 25 juni 1908 i Akron, Ohio, död 25 december 2000 i Boston, Massachusetts, var en amerikansk filosof och logiker samt professor vid Harvard University från 1948.

Ny!!: Filosofins historia och Willard Van Orman Quine · Se mer »

William Ockham

William Ockham, skiss i manuskriptet ''Summa logicae'' från 1341 med texten ''frater Occham iste'' William Ockham (även William Ockam och William av Occam, ibland bara Occam, latin: Gulielmus Occamus), född cirka 1287 i byn Ockham i grevskapet Surrey i England, död 9 april 1347 i München, var en engelsk franciskanmunk och filosof.

Ny!!: Filosofins historia och William Ockham · Se mer »

Zarathustra

Zarathustra (avestiska: Zaraθuštra "den som äger gyllene kameler", persiska: زرتشت, grekiska: Ζωροάστρης eller Zoroastres, kurdiska: Zerdeşt, turkiska: Zerdüşt), var en iransk profet, filosof och diktare som levde omkring 1500 f.Kr.

Ny!!: Filosofins historia och Zarathustra · Se mer »

Zenon från Kition

Zenon från Kition Zenon från Kition, "Feniciern", född 333, död 264 f.Kr., var stoicismens grundare och föddes i Cypern.

Ny!!: Filosofins historia och Zenon från Kition · Se mer »

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.

Ny!!: Filosofins historia och Zoroastrism · Se mer »

100-talet

Ingen beskrivning.

Ny!!: Filosofins historia och 100-talet · Se mer »

100-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Filosofins historia och 100-talet f.Kr. · Se mer »

1789

1789 (MDCCLXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1789 · Se mer »

1900

1900 (MCM) var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1900 · Se mer »

1912

1912 (MCMXII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1912 · Se mer »

1970

1970 (MCMLXX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1970 · Se mer »

1979

1979 (MCMLXXIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1979 · Se mer »

1990-talet

2000-talet. Under 1990-talet utvecklades Internet, och blev "var mans egendom" under decenniets andra hälft. 1990-talet, eller i vardagligt tal 90-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1990 och 31 december 1999.

Ny!!: Filosofins historia och 1990-talet · Se mer »

1993

1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 1993 · Se mer »

500-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Filosofins historia och 500-talet f.Kr. · Se mer »

6 maj

6 maj är den 126:e dagen på året i den gregorianska kalendern (127:e under skottår).

Ny!!: Filosofins historia och 6 maj · Se mer »

700

Världen 700 Gamla världen 700 Indiska riket Sindh 700 700 (DCC) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Filosofins historia och 700 · Se mer »

Omdirigerar här:

Antik filosofi, Antikens filosofi, Filosofiens historia, Filosofihistorisk, Grekisk filosofi.

Unionpedia är ett koncept karta eller semantiska nätverk organiserade så ett uppslagsverk eller ordbok. Det ger en kort definition av varje koncept och dess relationer.

Detta är en jätte på nätet mental karta som ligger till grund för konceptdiagram. Det är gratis att använda och varje artikel eller ett dokument kan laddas ner. Det är ett verktyg, resurs eller referens för studier, forskning, utbildning, lärande eller undervisning, som kan användas av lärare, pedagoger, elever eller studenter; för den akademiska världen: för skolan, grundskola, gymnasium, högstadium, mellan, högskola, teknisk examen, högskola, universitet, grundutbildning, master-eller doktorsexamen; för papper, rapporter, projekt, idéer, dokumentation, undersökningar, sammanfattningar, eller avhandling. Här är definitionen, förklaring, beskrivning, eller innebörden av varje betydande där du behöver information, och en lista över tillhörande begrepp som en ordlista. Finns på svenska, engelska, spanska, portugisiska, japanska, kinesiska, franska, tyska, italienska, polska, nederländska, ryska, arabiska, hindi, ukrainare, ungerska, katalanska, tjeckiska, hebreiska, danska, finsk, indonesisk, norsk, rumänska, turkiska, vietnamesiska, koreanska, thailändska, grekiska, bulgariska, kroatiska, slovakiska, litauiska, filippinska, lettiska, estniska och slovenska. Fler språk snart.

All information extraherades från Wikipedia, och det är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Sharealike License.

Unionpedia stöds inte av eller är anslutet till Wikimedia Foundation.

Google Play, Android och logotypen för Google Play är varumärken som tillhör Google Inc.

Integritetspolicy

UtgåendeInkommande