Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Arabiska

Index Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Innehållsförteckning

  1. 105 relationer: Ackusativ, Affix, Afrikanska unionen, Afroasiatiska språk, Algebra, Algerisk arabiska, Alkemi, Allah, Allofon, Amiral, Approximant, Araber, Arabförbundet, Arabisk litteratur, Arabiska, Arabiska alfabetet, Arabiska språk, Arabist, Arabvärlden, Övre Egypten-arabiska, Böjning (grammatik), Beduiner, Beirut, Bestämdhet, Bilabial konsonant, Carl Paul Caspari, Cypriotisk arabiska, Damaskus, Dental konsonant, Diftong, Diglossi, Druser, Egyptisk arabiska, Elision, Epiglottal konsonant, Etanol, Europeiska unionen, Faryngal konsonant, Fayoum papyri, Förenta nationerna, Femininum, Fonem, Frikativa, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Glottal klusil, Glottal konsonant, Hassaniyya, Irakisk arabiska, Islam, ... Förläng index (55 mer) »

  2. Språk i Algeriet
  3. Språk i Djibouti
  4. Språk i Eritrea
  5. Språk i Irak
  6. Språk i Iran
  7. Språk i Israel
  8. Språk i Jordanien
  9. Språk i Kamerun
  10. Språk i Komorerna
  11. Språk i Libanon
  12. Språk i Libyen
  13. Språk i Mali
  14. Språk i Marocko
  15. Språk i Mauretanien
  16. Språk i Niger
  17. Språk i Oman
  18. Språk i Senegal
  19. Språk i Somalia
  20. Språk i Sudan
  21. Språk i Sydsudan
  22. Språk i Syrien
  23. Språk i Tchad
  24. Språk i Tunisien
  25. Verb–subjekt–objekt-språk

Ackusativ

Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.

Se Arabiska och Ackusativ

Affix

Ett affix (latin affixum ' fäst till') är ett morfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse.

Se Arabiska och Affix

Afrikanska unionen

Afrikanska unionen (AU) (franska: Union Africaine, UA) är ett fördragsbundet samarbete mellan 55 afrikanska suveräna stater.

Se Arabiska och Afrikanska unionen

Afroasiatiska språk

De afroasiatiska språkens utbredning (gult) Afroasiatiska språk är en språkfamilj som främst hör hemma i sydvästra Asien och norra och östra Afrika.

Se Arabiska och Afroasiatiska språk

Algebra

Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken.

Se Arabiska och Algebra

Algerisk arabiska

Algerisk arabiska är de maghrebarabiska dialekter som talas främst i Algeriet.

Se Arabiska och Algerisk arabiska

Alkemi

"Alkemisten", målning av William Fettes Douglas. Alkemi (arabiska الكمياء al-kimia, ’kemin’) kallas den äldre tidens vetenskap som var förstadium, en protovetenskap, ur vilket den moderna vetenskapliga kemin växte fram.

Se Arabiska och Alkemi

Allah

Ordet Allah i arabisk kalligrafi. Allah (arabiska:, Allāh) är det arabiska ordet för Gud.

Se Arabiska och Allah

Allofon

En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.

Se Arabiska och Allofon

Amiral

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta.

Se Arabiska och Amiral

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Se Arabiska och Approximant

Araber

Traditionell beduin. Araber i modern mening utgörs av majoritetsbefolkningen inom den så kallade arabvärlden, vilken i princip kan sägas bestå av Arabförbundets 22 medlemsstater och Västsahara.

Se Arabiska och Araber

Arabförbundet

Arabförbundet (arab. جامعة الدول العربية al-jami'at al-arabiyya, eng.: League of Arab States, tidigare Arab League) är en samarbetsorganisation för arabisktalande stater som bildades 1945.

Se Arabiska och Arabförbundet

Arabisk litteratur

Adonis har kommit att i hög grad förknippas med arabisk poesi. Arabisk litteratur (arabiska: الأدب العربي al-a'dab al-'arabi) är ett samlande begrepp för den litteratur som ursprungligen är skriven på arabiska.

Se Arabiska och Arabisk litteratur

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Se Arabiska och Arabiska

Arabiska alfabetet

Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.

Se Arabiska och Arabiska alfabetet

Arabiska språk

Arabiska språk är en språkfamilj av semitiska språk.

Se Arabiska och Arabiska språk

Arabist

En arabist är en person (normalt från utanför den arabisktalande världen) som specialiserat sig på studiet av arabiska språket och kulturen, och ofta även arabisk litteratur.

Se Arabiska och Arabist

Arabvärlden

Arabvärlden (arabiska: العالمالعربي, Al-Alam al-Arabi), ibland Arabstaterna, är en kulturell region som sträcker sig från Atlanten i väster till Indiska oceanen i öster.

Se Arabiska och Arabvärlden

Övre Egypten-arabiska

Övre Egypten-arabiska är en arabisk dialekt, nära besläktad med egyptisk arabiska.

Se Arabiska och Övre Egypten-arabiska

Böjning (grammatik)

Böjning (även flexion) är en term inom grammatiken och hör till språks morfologi, det vill säga ordens formlära inom lingvistiken.

Se Arabiska och Böjning (grammatik)

Beduiner

Beduiner (av arabiska badawi بدوي) är ett generiskt namn på arabiska nomadfolk som bor i arabiska öknen, Sinai och Sahara.

Se Arabiska och Beduiner

Beirut

Beirut (arabiska: بيروت, franska: Beyrouth) är Libanons huvudstad.

Se Arabiska och Beirut

Bestämdhet

Bestämdhet eller species (latin: slag, art) är inom grammatiken en term för böjningskategorierna bestämd form (definit form) och obestämd form (indefinit form) hos substantiv, orden som underordnas huvudordet i en nominalfras och ibland vissa andra nominala ord, i språk där den uttrycks med affix.

Se Arabiska och Bestämdhet

Bilabial konsonant

En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.

Se Arabiska och Bilabial konsonant

Carl Paul Caspari

C.P. Caspari. Carl Paul Caspari, född 8 februari 1814 i Dessau, död 11 april 1892 i Kristiania, var en norsk-tysk teolog och orientalist, far till den norske diktaren Theodor Caspari.

Se Arabiska och Carl Paul Caspari

Cypriotisk arabiska

Cypriotisk arabiska (arabiska: العربية القبرصية), även känt som cypriotisk maronitisk arabiska, är en arabisk dialekt som talas av den maronitiska folkgruppen på Cypern.

Se Arabiska och Cypriotisk arabiska

Damaskus

Al-Merjeh i januari 2009. Damaskus (arabiska: دمشق, Dimashq eller الشام, ash-Shām) är huvudstaden i Syrien.

Se Arabiska och Damaskus

Dental konsonant

En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.

Se Arabiska och Dental konsonant

Diftong

gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.

Se Arabiska och Diftong

Diglossi

Diglossi innebär att språkanvändare i ett samhälle använder två språk men i olika situationer.

Se Arabiska och Diglossi

Druser

Druserna (arabiska: درزي, durzi, i pluralis دروز, durūz; Ahl at-Tawhid, "söner av enheten" eller också "Banu al-Ma'rufs folk") är en mindre, religiöst definierad, etnisk grupp i Libanon, Israel, Syrien och Jordanien.

Se Arabiska och Druser

Egyptisk arabiska

Egyptisk arabiska (عربى مصرى) är en arabisk dialekt som talas i Egypten.

Se Arabiska och Egyptisk arabiska

Elision

Elision (efter latinets elisio, 'utstötning'), alternativt elidering, innebär att en slutvokal i ett ord utelämnas framför ett annat ord som inleds med ett vokalljud.

Se Arabiska och Elision

Epiglottal konsonant

En epiglottal fon uttalas genom att struplocket lyfts mot struphuvudet.

Se Arabiska och Epiglottal konsonant

Etanol

Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.

Se Arabiska och Etanol

Europeiska unionen

Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.

Se Arabiska och Europeiska unionen

Faryngal konsonant

En faryngal fon uttalas genom att tungan trycker mot svalget.

Se Arabiska och Faryngal konsonant

Fayoum papyri

Lägeskarta över Fayoumområdet. Papyrus med arabisk skrift. Fayoum papyri (Papyri al-Fayyûm) är det första stora samlade fyndet av papyrusmanuskript i Nedre Egypten.

Se Arabiska och Fayoum papyri

Förenta nationerna

Förenta nationerna (FN) är en mellanstatlig organisation grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete.

Se Arabiska och Förenta nationerna

Femininum

Femininum är i språkvetenskapen ett grammatiskt genus som brukar motsvara kvinnligt kön.

Se Arabiska och Femininum

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Se Arabiska och Fonem

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Se Arabiska och Frikativa

Genitiv

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.

Se Arabiska och Genitiv

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Se Arabiska och Genus (språkvetenskap)

Glottal klusil

En glottal klusil är ett konsonant språkljud.

Se Arabiska och Glottal klusil

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Se Arabiska och Glottal konsonant

Hassaniyya

Hassaniyyas huvudsakliga utbredningsområde (mörkgrönt). I ljusgrönt område förekommer språket parallellt med tuaregiska, ett berberspråk. Hassaniyya (حسانية) är en arabisk dialekt med över tre miljoner talare, främst i Mauretanien och Västsahara, men även i delar av Marocko, Algeriet och Mali, samt i liten omfattning i Niger och Senegal.

Se Arabiska och Hassaniyya

Irakisk arabiska

miniatyr Irakisk arabiska, eller mesopotamisk arabiska, är ett språk som talas i södra och mellersta Irak, Iran och östra Syrien av ungefär 15 miljoner människor.

Se Arabiska och Irakisk arabiska

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.

Se Arabiska och Islam

Islamiska konferensorganisationen

Har försökt bli medlem Islamiska konferensorganisationen (IKO) (Engelska: Organization of Islamic Cooperation, OIC) är ett samarbetsorgan för muslimska stater.

Se Arabiska och Islamiska konferensorganisationen

Jemen

Jemen, alternativt Yemen (arabiska:اليَمَن, al-Yaman), formellt Republiken Jemen (الجُمهُورِية اليَمنيِة), är en stat på södra Arabiska halvön i sydvästra Asien.

Se Arabiska och Jemen

Kairo

Kairo (på arabiska; القاهرة, transkriberat: Al-Qāhira) är huvudstad i Egypten.

Se Arabiska och Kairo

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Se Arabiska och Kasus

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Se Arabiska och Klusil

Kodväxling

Kodväxling är en term inom språkvetenskapen.

Se Arabiska och Kodväxling

Kongruens (lingvistik)

Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.

Se Arabiska och Kongruens (lingvistik)

Koranen

Koranen (arabiska: القرآن, al-Qurʾān, "recitationen") är islams heliga skrift, även kallad al-Qurʾān ul-Karīm, "den ädla recitationen".

Se Arabiska och Koranen

Lateral

En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.

Se Arabiska och Lateral

Lingua franca

Lingua franca har två betydelser.

Se Arabiska och Lingua franca

Lista över världens största språk efter antal talare

En karta som visar de primärt talade språken eller språkgrupperna på olika platser i världen. Detta är en lista över världens största språk efter antal talare.

Se Arabiska och Lista över världens största språk efter antal talare

Maghrebarabiska

Den maghrebarabiska dialekten skiljer markant sig från de s.k. östliga (mashreqi) arabiska dialekterna, av vilka olika varianter talas i till exempel Irak, Egypten och Palestina.

Se Arabiska och Maghrebarabiska

Maltesiska

Maltesiska är ett språk i den semitiska språkfamiljen.

Se Arabiska och Maltesiska

Marockansk arabiska

Marockansk arabiska (även kallad darija) är den maghrebarabiska dialekt som talas i Marocko.

Se Arabiska och Marockansk arabiska

Marocko

Marocko (arabiska: المغرب, al-Maghrib; Tamazight: ⴻⵍⵎⴻⵖⵔⵉⴱ (El-Meɣrib)), formellt Kungariket Marocko (ٱلْمَمْلَكَة ٱلمَغْرِبِيَّة, al-Mamlaka al-Maghribiyya), är ett land i västra Nordafrika. Det är ett av Afrikas nordligaste länder.

Se Arabiska och Marocko

Maskulinum

Maskulinum är i språkvetenskapen ord som betecknar grammatiskt manligt genus.

Se Arabiska och Maskulinum

Massmedium

budgetpromenad till riksdagen den 23 oktober 2014. Amfiteater (rundteater) i Pompeji. Den som ställer sig medium, i mitten här, med ett flertal åskådare på läktarna blir ett massmedium, utan att ens behöva säga ett ljud. Ett massmedium (plural: massmedier hellre än massmedia) är alla medel, kommunikationsmedier, eller personer som för ut information till ett flertal människor.

Se Arabiska och Massmedium

Mellanöstern

Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.

Se Arabiska och Mellanöstern

Muslimska kalendern

Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart. Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender.

Se Arabiska och Muslimska kalendern

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Se Arabiska och Nasal konsonant

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Se Arabiska och Nominativ

Nordafrika

Nordafrika är den norra delen av Afrika, i söder begränsat av Saharaöknen.

Se Arabiska och Nordafrika

Nordlevantinsk arabiska

Nordlevantinsk arabiska är en arabisk dialekt eller språkvariant som talas framför allt i Syrien.

Se Arabiska och Nordlevantinsk arabiska

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Se Arabiska och Numerus

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Se Arabiska och Palatal konsonant

Perser

Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).

Se Arabiska och Perser

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Se Arabiska och Persiska

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Se Arabiska och Pluralis

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Se Arabiska och Postalveolar konsonant

Sandhi

Sandhi (från sanskrit: संधि, saṃdhi) är inom lingvistiken ett begrepp för flera olika slags uttalsförändringar som kan uppstå i skarven mellan ord eller morfem.

Se Arabiska och Sandhi

Semantik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Se Arabiska och Semantik

Semitiska språk

Semitiska språk är en grupp språk som talas av drygt 467 miljoner människor i stora delar av Mellanöstern, Nordafrika och Östafrika.

Se Arabiska och Semitiska språk

Sibawayh

Abū Bishr ʿAmr ibn ʿUthmān ibn Qanbar Al-Baṣrī, kallad Sībawayh, född i Persien omkring 760, död omkring 796 i närheten av Shiraz, var en persisk grammatiker.

Se Arabiska och Sibawayh

Siffra

En siffra (från arabiskans as-sifr) är ett skrivtecken, en symbol som används för att beteckna tal.

Se Arabiska och Siffra

Singularis

Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental.

Se Arabiska och Singularis

Skriftsystem

Inuitisk stavelseskrift Några av världens skriftsystem. Ett skriftsystem, ofta förkortat till skrift, är en form av symbolsystem för att representera språkliga uttryck.

Se Arabiska och Skriftsystem

Sociolingvistik

Sociolingvistik är en språkvetenskaplig gren som intresserar sig för språk och samhälle och gränssnittet dem emellan.

Se Arabiska och Sociolingvistik

Socker

Socker (av शर्करा, sharkara) används vanligtvis som en benämning på disackariden sackaros.

Se Arabiska och Socker

Soffa

En soffa. En soffa (arabiska: ṣuffa, 'vilobänk') är en sittmöbel för flera personer.

Se Arabiska och Soffa

Språk

Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.

Se Arabiska och Språk

Tonande konsonant

En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.

Se Arabiska och Tonande konsonant

Tonlös konsonant

En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.

Se Arabiska och Tonlös konsonant

Tourkou

Tourkou kallas den dialekt av arabiska som huvudsakligen talas i Tchad.

Se Arabiska och Tourkou

Tremulant (fonetik)

Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.

Se Arabiska och Tremulant (fonetik)

Tunisisk arabiska

Tunisisk arabiska är en maghrebarabisk dialekt av arabiska, som talas i hela Tunisien samt i den östra delen av Algeriet och den västra delen av Libyen.

Se Arabiska och Tunisisk arabiska

Uvular konsonant

En uvular fon uttalas genom att tungan och gomspenen möts.

Se Arabiska och Uvular konsonant

Världsspråk

Ett världsspråk är främst ett språk som uppfyller ett eller flera av följande kriterier.

Se Arabiska och Världsspråk

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Se Arabiska och Velar konsonant

Velarisering

Velarisering är en modifiering av ett språkljud som uppstår när den bakre delen av tungan höjs mot mjuka gommen när ljudet artikuleras.

Se Arabiska och Velarisering

Wikipedia

Wikipedia är en wiki och en mångspråkig webbaserad encyklopedi.

Se Arabiska och Wikipedia

William Wright (orientalist)

William Wright, född den 17 januari 1830 i Bengalen, död den 22 maj 1889 i Cambridge, var en engelsk orientalist.

Se Arabiska och William Wright (orientalist)

Zanzibar

Zanzibar är ett delvis självstyrande örike i union med Förenade republiken Tanzania.

Se Arabiska och Zanzibar

735

735 (DCCXXXV) var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.

Se Arabiska och 735

760

760 (DCCLX) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Se Arabiska och 760

793

793 (DCCXCIII) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Se Arabiska och 793

Se även

Språk i Algeriet

Språk i Djibouti

Språk i Eritrea

Språk i Irak

Språk i Iran

Språk i Israel

Språk i Jordanien

Språk i Kamerun

Språk i Komorerna

Språk i Libanon

Språk i Libyen

Språk i Mali

Språk i Marocko

Språk i Mauretanien

Språk i Niger

Språk i Oman

Språk i Senegal

Språk i Somalia

Språk i Sudan

Språk i Sydsudan

Språk i Syrien

Språk i Tchad

Språk i Tunisien

Verb–subjekt–objekt-språk

Även känd som Al-ʿarabīyah, Arab., Arabiska språket, Arabiskan, Fornarabiska, ISO 639:ar, ISO 639:ara, Modern arabiska, Nyarabiska, Standardarabiska.

, Islamiska konferensorganisationen, Jemen, Kairo, Kasus, Klusil, Kodväxling, Kongruens (lingvistik), Koranen, Lateral, Lingua franca, Lista över världens största språk efter antal talare, Maghrebarabiska, Maltesiska, Marockansk arabiska, Marocko, Maskulinum, Massmedium, Mellanöstern, Muslimska kalendern, Nasal konsonant, Nominativ, Nordafrika, Nordlevantinsk arabiska, Numerus, Palatal konsonant, Perser, Persiska, Pluralis, Postalveolar konsonant, Sandhi, Semantik, Semitiska språk, Sibawayh, Siffra, Singularis, Skriftsystem, Sociolingvistik, Socker, Soffa, Språk, Tonande konsonant, Tonlös konsonant, Tourkou, Tremulant (fonetik), Tunisisk arabiska, Uvular konsonant, Världsspråk, Velar konsonant, Velarisering, Wikipedia, William Wright (orientalist), Zanzibar, 735, 760, 793.