Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Ararat

Index Ararat

Aʹrarat, (turkiska: Ağrı Dağı; armeniska: Արարատ; persiska: آرارات; kurdiska: Agirî; hebreiska: אררט (standardhebreisk vokalisering: Ararat; tiberiensisk vokalisering: ʾĂrārāṭ)) är ett bergsmassiv av vulkaniskt ursprung i östra Turkiet nordöst om Vansjön nära gränserna till Armenien, Azerbajdzjan och Iran.

32 relationer: Ararat (film), Armenien, Armeniens statsvapen, Armeniska, Armeniska Riksförbundet i Sverige, Atom Egoyan, Berg, Chatjatur Abovjan, Cudi, Första Moseboken, Friedrich Parrot, Gamla stilen och nya stilen, Hebreiska, Iğdır, Iran, Kurdiska, Logotyp, PeÅ Holmquist, Persiska, Pyroklastiskt flöde, Stratovulkan, Suzanne Khardalian, Tillbaka till Ararat, Turkiet, Turkiska, Urartu, Vansjön, Västarmenien, 1829, 1840, 27 september, 9 oktober.

Ararat (film)

Ararat är en kanadensisk film från 2002 av regissören Atom Egoyan.

Ny!!: Ararat och Ararat (film) · Se mer »

Armenien

Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Ny!!: Ararat och Armenien · Se mer »

Armeniens statsvapen

Armeniens statsvapen Armeniens statsvapen består av en örn och ett lejon som håller upp en sköld innehållande vapnen för de fyra historiska armeniska kungadömen som vaktar berget Ararat, Armeniens nationalsymbol.

Ny!!: Ararat och Armeniens statsvapen · Se mer »

Armeniska

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.

Ny!!: Ararat och Armeniska · Se mer »

Armeniska Riksförbundet i Sverige

Armeniska Riksförbundet i Sverige, förkortas ARS, består av 14 armeniska föreningar (2013).

Ny!!: Ararat och Armeniska Riksförbundet i Sverige · Se mer »

Atom Egoyan

Atom Egoyan Atom Egoyan, född 19 juli 1960 i Kairo, Egypten, är en kanadensisk filmregissör av armeniskt ursprung.

Ny!!: Ararat och Atom Egoyan · Se mer »

Berg

Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning med en höjdvariation från några tiotal meter (dock ofta definierad som överstigande 600 meter) till flera tusen meter.

Ny!!: Ararat och Berg · Se mer »

Chatjatur Abovjan

Chatjatur Abovjan, cirka 1831. Chatjatur Abovjan (armeniska: Խաչատուր Աբովեան) var en armenisk författare, poet och bergsbestigare som föddes den 15 oktober 1805 i Jerevan i Armenien.

Ny!!: Ararat och Chatjatur Abovjan · Se mer »

Cudi

Cudi är ett 2 089 meter högt berg i sydöstra Turkiet.

Ny!!: Ararat och Cudi · Se mer »

Första Moseboken

Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Tora och kristendomens Gamla Testamente.

Ny!!: Ararat och Första Moseboken · Se mer »

Friedrich Parrot

Friedrich Parrot. Johann Jakob Friedrich Wilhelm Parrot, född 14 oktober 1792 i Karlsruhe i Tyskland, död 15 januari 1841 i Dorpat, nuvarande Tartu i Estland, var en balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.

Ny!!: Ararat och Friedrich Parrot · Se mer »

Gamla stilen och nya stilen

Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.

Ny!!: Ararat och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »

Hebreiska

Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga, bild tagen 2006 Hebreiska, hebr.

Ny!!: Ararat och Hebreiska · Se mer »

Iğdır

Iğdır (armeniska: Իգդիր, Igdir; kurdiska: Îdir; azerbajdzjanska: İğdır) är en stad i nordöstra Turkiet och är huvudstad i provinsen Iğdır.

Ny!!: Ararat och Iğdır · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Ararat och Iran · Se mer »

Kurdiska

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.

Ny!!: Ararat och Kurdiska · Se mer »

Logotyp

Coca-Colas logotyp En logotyp, ofta förkortat till logo eller logga, är ett grafiskt varumärke, emblem eller symbol som vanligtvis används av kommersiella företag, organisationer och även privatpersoner som marknadsföring genom att underlätta omedelbar visuell igenkänning.

Ny!!: Ararat och Logotyp · Se mer »

PeÅ Holmquist

PeÅ Holmquist, egentligen Per Åke Holmquist, född 29 januari 1947 i Kristianstad, är en svensk dokumentärfilmare och filmfotograf.

Ny!!: Ararat och PeÅ Holmquist · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Ararat och Persiska · Se mer »

Pyroklastiskt flöde

Pyroklastiska flöden forsar fram nedför vulkanen Mayons sidor på Filippinerna. Ett pyroklastiskt flöde som även kallas askflöde eller glödande lavin internetsida: http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id.

Ny!!: Ararat och Pyroklastiskt flöde · Se mer »

Stratovulkan

En genomskärning av en stratovulkan. Salta, Argentina. Stratovulkaner, även kompositvulkan, är vulkaner som är uppbyggda av vulkanisk aska, lavabomber och andra lösa utbrottsprodukter varvat med tjocka, oftast trögflytande lavaflöden.

Ny!!: Ararat och Stratovulkan · Se mer »

Suzanne Khardalian

Suzanne Khardalian, född 5 februari 1956 i Beirut i Libanon, är en svensk dokumentärfilmare och journalist av armeniskt ursprung.

Ny!!: Ararat och Suzanne Khardalian · Se mer »

Tillbaka till Ararat

Tillbaka till Ararat är en svensk dokumentärfilm från 1988 gjord av de svenska filmarna PeÅ Holmquist och Susanne Khardalian.

Ny!!: Ararat och Tillbaka till Ararat · Se mer »

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Ny!!: Ararat och Turkiet · Se mer »

Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

Ny!!: Ararat och Turkiska · Se mer »

Urartu

Urartu var ett forntida rike (ca 1200 till 600-talet f Kr) vid Vansjön i östra nuvarande Turkiet.

Ny!!: Ararat och Urartu · Se mer »

Vansjön

Vansjön Vansjön (på turkiska: Van Gölü; armeniska: Վանա լիճ; kurdiska: Deryaçe Wanê) är en omkring 3 755 kvadratkilometer stor, avloppslös saltsjö i sydöstra Turkiet på omkring 1 719 meters höjd över havet, omgiven av berg på upp till 3 000 meter ovan havet.

Ny!!: Ararat och Vansjön · Se mer »

Västarmenien

Västarmenien och Östarmenien vid början av 1900-talet Västarmenien, Osmanska Armenien eller Turkiska Armenien kallas ibland den del av det historiska Armenien som förblev osmansk efter det rysk-turkiska kriget 1828-1829, till skillnad från Östarmenien, som blev ryskt.

Ny!!: Ararat och Västarmenien · Se mer »

1829

1829 (MDCCCXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Ararat och 1829 · Se mer »

1840

1840 (MDCCCXL) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Ararat och 1840 · Se mer »

27 september

27 september är den 270:e dagen på året i den gregorianska kalendern (271:a under skottår).

Ny!!: Ararat och 27 september · Se mer »

9 oktober

9 oktober är den 282:a dagen på året i den gregorianska kalendern (283:e under skottår).

Ny!!: Ararat och 9 oktober · Se mer »

Omdirigerar här:

Agri Dagi, Araratbergen, Ağrı Dağı, Durupinar, Durupınar.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »