Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Asjchabad

Index Asjchabad

Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan.

30 relationer: Achal, Achaltekeer, Amu-Darja, Armenier, Arsakes I, Ashk, Huvudstad, Iran, Jordbävningen i Asjchabad 1948, Karakum, Karakumkanalen, Kopet-Dag, Kristendom, Mongoler, Nisa, Partien, Perser, Persiska, Richterskalan, Ryska, Ryssar, Sunni, Tsarryssland, Turkmener, Turkmeniska, Turkmenistan, Turkmenska SSR, Uzbeker, 1818, 1881.

Achal

Provinsens läge i Turkmenistan Achal, eller Ahal, (turkmeniska: Ahal welaýaty, Ахал велаяты) är en provins i Turkmenistan, belägen i landets södra centrala del, med gräns vid bergskedjan Kopet-Dag i syd mot Iran och Afghanistan.

Ny!!: Asjchabad och Achal · Se mer »

Achaltekeer

Achaltekeer eller akhal-teké är en hästras från regionen Achal i Turkmenistan med stor kraft och uthållighet, en god galopphäst som även passar för distansritt, dressyr och banhoppning.

Ny!!: Asjchabad och Achaltekeer · Se mer »

Amu-Darja

Amu-Darja (antikens Oxus; på persiska آمودریا (darja betyder flod på dari); på uzbekiska Amudaryo; på arabiska Jaihun) är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Ny!!: Asjchabad och Amu-Darja · Se mer »

Armenier

Flaggan för republiken Armenien som blev självständig 1991. Historisk karta över Armenien Armeniens statsvapen, med berget Ararat i mitten som är en symbol för det historiska hemlandet. Armenier är ett mycket gammalt kristet, indoeuropeiskt folk, vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet.

Ny!!: Asjchabad och Armenier · Se mer »

Arsakes I

Arsakes I Arsakes I (latin: Arsaces I; persiska: Arshak, Ashk) var grundaren av den partiska dynasti (arsakiderna) som styrde i Iran mellan 248 f.Kr och 224 e.Kr.

Ny!!: Asjchabad och Arsakes I · Se mer »

Ashk

Ashk (persiska: اشک, svenska Arsakes av latinets Arsaces) är ett forniranskt mansnamn som betyder "tår" på nypersiska.

Ny!!: Asjchabad och Ashk · Se mer »

Huvudstad

Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.

Ny!!: Asjchabad och Huvudstad · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران), formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Ny!!: Asjchabad och Iran · Se mer »

Jordbävningen i Asjchabad 1948

Jordbävningen i Asjchabad 1948 var en jordbävning som uppmätte magnituden 7,3 Mw som inträffade den 6 oktober 1948 nära Asjchabad, Turkmenistan (då Sovjetunionen).

Ny!!: Asjchabad och Jordbävningen i Asjchabad 1948 · Se mer »

Karakum

Karakum brinnande gas i en krater i Derweze Karakum ("svart sand" på turkspråk; turkmeniska: Garagum; ryska: Каракумы) är en öken i sydvästra Centralasien, med Kaspiska havet i väst, Aralsjön i norr, och floden Amu-Darja och öknen Kyzylkum i nordöst.

Ny!!: Asjchabad och Karakum · Se mer »

Karakumkanalen

Karakumkanalen eller Turkmenbasji-kanalen (till minne av Saparmurat "Turkmenbasji" Nijazov) i Turkmenistan är med sina 1 445 km den längsta bevattningskanalen i världen.

Ny!!: Asjchabad och Karakumkanalen · Se mer »

Kopet-Dag

Kopet Dag i provinsen Ahal Kopet-Dag (med flera stavningsvarianter) är en bergskedja på gränsen mellan Iran och Turkmenistan, ungefär 650 kilomter längs gränsen, öster om Kaspiska havet.

Ny!!: Asjchabad och Kopet-Dag · Se mer »

Kristendom

Kristendom (grekiska: Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare runt 2010.

Ny!!: Asjchabad och Kristendom · Se mer »

Mongoler

Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).

Ny!!: Asjchabad och Mongoler · Se mer »

Nisa

Nisa (även Parthaunisa) var en forntida stad nära dagens samhälle Bagir, cirka 18 km sydväst om Asjchabad i Turkmenistan.

Ny!!: Asjchabad och Nisa · Se mer »

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Ny!!: Asjchabad och Partien · Se mer »

Perser

Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).

Ny!!: Asjchabad och Perser · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Asjchabad och Persiska · Se mer »

Richterskalan

Richterskalan i förhållande till skador och hur ofta dessa förekommer. Charles Richter omkring år 1970. Richterskalan är en skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar.

Ny!!: Asjchabad och Richterskalan · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Asjchabad och Ryska · Se mer »

Ryssar

Ryssar är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.

Ny!!: Asjchabad och Ryssar · Se mer »

Sunni

Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.'''Grön''': '''Sunni''''''Röd''': Shia '''Blå''': Ibadi Sunni är en trosinriktning och den största grenen inom islam.

Ny!!: Asjchabad och Sunni · Se mer »

Tsarryssland

Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.

Ny!!: Asjchabad och Tsarryssland · Se mer »

Turkmener

Turkmensk man med kamel Turkmener är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.

Ny!!: Asjchabad och Turkmener · Se mer »

Turkmeniska

Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.

Ny!!: Asjchabad och Turkmeniska · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (turkmeniska: Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga naturgas-fyndigheterna, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, varav den största delen utgörs av Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och cirka 10 procent av öknen består av sanddyner. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön, men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, men den har också bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet ner till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmålsodlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Asjchabad och Turkmenistan · Se mer »

Turkmenska SSR

Turkmenska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Turkmenska SSR (turkmenska: Түркменистан Совет Социалистик Республикасы, förkortat Түркменистан ССР eller ТССР; ryska: Туркменская Советская Социалистическая Республика, förkortat Туркменская ССР eller ТССР, Turkmenskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Turkmenskaja SSR eller TSSR), var Turkmenistans namn som sovjetrepublik.

Ny!!: Asjchabad och Turkmenska SSR · Se mer »

Uzbeker

Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 22 till 28 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (15,6 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 80 procent.

Ny!!: Asjchabad och Uzbeker · Se mer »

1818

1818 (MDCCCXVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Asjchabad och 1818 · Se mer »

1881

1881 (MDCCCLXXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Asjchabad och 1881 · Se mer »

Omdirigerar här:

'Ashq-abad, Achgabat, Achkhabad, Aschgabat, Asgabad, Asgabat, Ashgabad, Ashgabat, Ashghabat, Ashkabad, Ashkabat, Ashkhabad, Ashq-abad, Ashqabad, Asjchabat, Asjgabat, Asjkhabad, Aşgabad, Aşgabat, Eshgh-abad, Eshq-abad, Eshq-âbâd, Eshqabad, Ishqabad, Ishqábád, Poltoratsk.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »