Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Astronomi

Index Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

305 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Ad hoc, Aktiv galaxkärna, Al-Battani, Aldebaran, Aleksej Leonov, Alexis Claude Clairaut, Alfonsinska tabellerna, Allmänna relativitetsteorin, Altair, Altitud, Amatörastronomi, Amplitud, Andra världskriget, Andromedagalaxen, Antikens Grekland, Antropologi, Apollo 11, Apolloprogrammet, Arabiska, Arkeoastronomi, Arkeologi, Asteroid, Asteroidbältet, Astrobiologi, Astrofysik, Astrokemi, Astrologi, Astrometri, Astronomisk fotografering, Astronomisk navigation, Astropartikelfysik, Axellutning, Ångström, Big bang, Big bang-nukleosyntes, Biruni, Blazar, Bromsstrålning, Cassini-Huygens, Celest mekanik, Charge Coupled Device, Claes-Ingvar Lagerkvist, De revolutionibus orbium coelestium, Dubbelstjärna, Dvärgplanet, Dynamik (mekanik), Egenrörelse, Elektromagnetisk strålning, ..., Elektron, Elektronvolt, Elliptisk galax, Emissionslinje, Endoterm reaktion, England, Erosion, Evolution, Exoplanet, Extinktion (astronomi), Fas (matematik), Fenomen, Forntida Egypten, Fotografi, Foton, Fotosfär, Friedrich Wilhelm Bessel, Fusion, Fysik, Fysikalisk konstant, Galax, Galaxfilament, Galaxhop, Galileiska månar, Galileo Galilei, Gammablixt, Gammastrålning, Gasjätte, Geocentrisk världsbild, Gravitation, Gravitationsastronomi, Gravitationsvåg, Gravitationsvågsdetektor, Gregorianska kalendern, Grekiska, Gustav Kirchhoff, H II-region, Halo (astronomi), Heliocentrisk världsbild, Helium, Himlakropp, Hipparchos, Hubble Ultra Deep Field, Hubbles lag, Huvudserien, IceCube, Indien, Inflation (kosmologi), Infraröd strålning, Internationella rymdstationen, Interstellära mediet, Isaac Newton, Islamisk astronomi, Isotop, Järn, Jean le Rond d'Alembert, Jeans-längd, Johannes Kepler, Jorden, Jordens atmosfär, Jordens magnetfält, Jordnära objekt, Jordresurssatellit, Joseph von Fraunhofer, Joseph-Louis Lagrange, Julianska kalendern, Jupiter, Jurij Gagarin, Kaldeen, Kalenderreform, Kalla kriget, Karl Guthe Jansky, Keck-observatoriet, Kelvin, Keplers lagar, Kerim Kerimov, Kina, Kinetisk energi, Klassificering, Klotformig stjärnhop, Komet, Korona, Kosmisk bakgrundsstrålning, Kosmiska partiklar, Kosmologi, Kosmos, Kromosfär, Kuiperbältet, Kvasar, Lambda-CDM-modellen, Leonhard Euler, LIGO, Lilla istiden, Litium, Ljus, Ljusår, Lokala galaxhopen, Luminositet, Magnetfält, Magnetosfär, Mars (planet), Massa, Matematisk modell, Mauna Kea, Mayakulturen, Måne, Månen, Månfas, Månförmörkelse, Mörk energi, Mörk materia, Mörk nebulosa, Medeltiden, Merkurius, Mesopotamien, Metall, Meteorit, Meteoroid, Modifierad newtonsk dynamik, Molekylmoln, Nanometer, Nazityskland, Nebulosa, Nedslagskrater, Neptunus, Neutrino, Neutrinoastronomi, Neutronstjärna, New Mexico, Newtons rörelselagar, Nicolas-Louis de Lacaille, Nicolaus Copernicus, Numerisk analys, Observationell astronomi, Observatorium, Omar Khayyam, Omeganebulosan, Oorts kometmoln, Opportunity, Oregelbunden galax, Parallax, Partikelaccelerator, Persiska riket, Perturbation, Perturbation (astronomi), Phoenix (rymdsond), Pierre Simon de Laplace, Planet, Planetarisk nebulosa, Plasma, Plasmafysik, Polarsken, Population (astronomi), Protoplanet, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Pulsar, Radialhastighet, Radiogalax, Radioteleskop, Radiovågor, Raketmotor, Röd jätte, Röntgenbinär, Rörelse (fysik), Relativitetsteori, Renässansen, Rymden, Rymdpromenad, Rymdsond, Rymdstoft, Rymdteleskopet Hubble, Saljut 1, Saroscykeln, Satellit, Saturnus, Sergej Koroljov, Sicilien, Simon Singh, Solen, Solfläckar, Solfläckscykeln, Solsystemet, Solvind, Sovjetunionen, Spektrallinje, Spektraltyp, Spektrometer, Spektrum, Spiralgalax, Spirit (rymdfordon), Sputnik 1, Standardmodellen, Stavgalax, Stenplanet, Stephen Hawking, Stjärna, Stjärnbildning, Stjärnhop, Stonehenge, Strängteori, Strålningstryck, Supermassivt svart hål, Supernova, Supernova typ Ia, Svart hål, Svartkropp, Synkrotronstrålning, Teheran, Tektonik, Teleskop, Temperatur, Theia (hypotetisk planet), Tidvattenkrafter, Titan (måne), Torium, Trekropparsproblemet, Tycho Brahe, Ultraviolett strålning, Universum, Universums expansion, Universums storskaliga struktur, Uran, Uranus, USA, Utomjordiskt liv, V-2, Van Allen-bältena, Variabel stjärna, Värmestrålning, Väte, Våglängd, Vågrörelse, Veneraprogrammet, Venus, Vetenskap, Vintergatan, Vit dvärg, Vostok 1, Voyagerprogrammet, Vulkan, William Herschel, 100-talet f.Kr., 1000-talet f.Kr., 1200-talet, 1645, 1715, 1800-talet, 1838, 1900-talet, 1920-talet, 1930-talet, 1990-talet, 61 Cygni, 900-talet. Förläng index (255 mer) »

Acceleration

Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.

Ny!!: Astronomi och Acceleration · Se mer »

Ackretionsskiva

binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.

Ny!!: Astronomi och Ackretionsskiva · Se mer »

Ad hoc

Ad hoc är latin och betyder ordagrant "till detta".

Ny!!: Astronomi och Ad hoc · Se mer »

Aktiv galaxkärna

elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).

Ny!!: Astronomi och Aktiv galaxkärna · Se mer »

Al-Battani

Al-Battani Muhammad ibn Jābir al-Battānī eller Abū Abd Allāh Muḥammad ibn Jābir ibn Sinān al-Raqqī al-Ḥarrānī al–Ṣābiʾ al-Battānī (även latiniserat som Albategnius och Albatanius), född 850 i Harran, Mesopotamien, död 929, anses som en av arabernas största astronomer.

Ny!!: Astronomi och Al-Battani · Se mer »

Aldebaran

sol. Aldebaran eller Alfa Tauri (α Tauri, förkortat Alfa Tau, α Tau), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Oxen.

Ny!!: Astronomi och Aldebaran · Se mer »

Aleksej Leonov

Aleksej Archipovitj Leonov (Алексе́й Архи́пович Лео́нов), född 30 maj 1934 i Listvjanka i Kemerovo oblast, död 11 oktober 2019 i Moskva, var en sovjetisk kosmonaut.

Ny!!: Astronomi och Aleksej Leonov · Se mer »

Alexis Claude Clairaut

Alexis Claude Clairaut, född 13 maj 1713, död 17 maj 1765, fransk astronom och matematiker.

Ny!!: Astronomi och Alexis Claude Clairaut · Se mer »

Alfonsinska tabellerna

Del ur Alfonsinska tabellerna De Alfonsinska tabellerna (latin: Tabulae Alphonsinae, spanska: Tablas Alfonsíes, ofta även Tabulae Alphonsine) är en historisk astronomisk tabellsamling, efemerid, för att beräkna planetpositioner.

Ny!!: Astronomi och Alfonsinska tabellerna · Se mer »

Allmänna relativitetsteorin

Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitation som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitation inom den moderna fysiken.

Ny!!: Astronomi och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »

Altair

Altair (α Aql, α Aquilae, Alfa Aquilae) är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Örnen och den tolfte starkaste stjärnan på klar natthimmel, med en magnitud på +0,77.

Ny!!: Astronomi och Altair · Se mer »

Altitud

Altitud beskriver höjden över något vanligtvis meter över havet, eller fot över havet.

Ny!!: Astronomi och Altitud · Se mer »

Amatörastronomi

Augusti 2006, amatörastronomer vid Delawarefloden beundrar natthimlen under meteorregnet Perseiderna. Amatörastronomi är studier av astronomiska objekt och fenomen som utförs icke yrkesmässigt, med eller utan hjälpmedel.

Ny!!: Astronomi och Amatörastronomi · Se mer »

Amplitud

höger Amplitud är avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse.

Ny!!: Astronomi och Amplitud · Se mer »

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från år 1939 till 1945 och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militära allianser.

Ny!!: Astronomi och Andra världskriget · Se mer »

Andromedagalaxen

Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är svagt synlig med blotta ögat.

Ny!!: Astronomi och Andromedagalaxen · Se mer »

Antikens Grekland

Templet Parthenon, beläget på klippan Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ämnat åt gudinnan Athena Tidigt mynt från Aten, som visar gudinnan Athena med hennes uggla på baksidan. Grekisk (rött) och fenicisk (gult) expansion i Medelhavet vid omkring 350 f.Kr. Andra städer i grått. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid från 700-talet f.Kr.

Ny!!: Astronomi och Antikens Grekland · Se mer »

Antropologi

Antropologi är läran om människosläktet och människan som gruppvarelse.

Ny!!: Astronomi och Antropologi · Se mer »

Apollo 11

Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Ny!!: Astronomi och Apollo 11 · Se mer »

Apolloprogrammet

John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.

Ny!!: Astronomi och Apolloprogrammet · Se mer »

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Ny!!: Astronomi och Arabiska · Se mer »

Arkeoastronomi

Stonehenge i Wiltshire, England. Arkeoastronomi (av arkeologi och astronomi) är det tvärvetenskapliga studiet av forntida kulturers observationer av och föreställningar om himlafenomen, främst genom studier av arkeologiskt material.

Ny!!: Astronomi och Arkeoastronomi · Se mer »

Arkeologi

Utgrävning i Sheffield, England. Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida"), kunskapen om människans förhistoria, alltså den tid där det inte finns skriven text att tillgå.

Ny!!: Astronomi och Arkeologi · Se mer »

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Ny!!: Astronomi och Asteroid · Se mer »

Asteroidbältet

Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.

Ny!!: Astronomi och Asteroidbältet · Se mer »

Astrobiologi

Mars visar strukturer som är svåra att förklara utan förekomst av fossiliserade bakterieliknande livsformer. Astrobiologin är en ny och snabbt växande mångvetenskap som behandlar frågan om liv i universum.

Ny!!: Astronomi och Astrobiologi · Se mer »

Astrofysik

Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.

Ny!!: Astronomi och Astrofysik · Se mer »

Astrokemi

Astrokemi, gränssnittet mellan astronomi och kemi, är studiet av förekomst av och reaktioner för grundämnen och molekyler i universum och deras interaktion med elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Astronomi och Astrokemi · Se mer »

Astrologi

Astrologi (stjärnlära eller stjärntydningskonst) är den förmenta konsten att av himlakropparnas rörelser och inbördes ställningar dra slutsatser om människors öden.

Ny!!: Astronomi och Astrologi · Se mer »

Astrometri

Illustration av användningen av parallax för att bestämma avståndet till en stjärna. Man drar då nytta av jordens rörelser runt solen vilket får stjärnan att se ut som den rör sig jämfört med mer avlägsna stjärnor. Skillnaden är dock så liten att avancerade teleskop krävs för att göra dessa mätningar. Astrometri är en gren av astronomin som har med stjärnors och andra himlakroppars positioner, avstånd och rörelser att göra.

Ny!!: Astronomi och Astrometri · Se mer »

Astronomisk fotografering

Astronomisk fotografering eller bara astrofotografering är fotografering av astronomiska objekt.

Ny!!: Astronomi och Astronomisk fotografering · Se mer »

Astronomisk navigation

Den röda cirkeln motsvarar positioner där solen befinner sig på samma höjd över horisonten medan den blå cirkeln avser samma sak för månen. En av de två positionerna där cirklarna möts är där observatören står. Astronomisk navigation är en navigationsteknik som består i att avgöra sin position med hjälp av observationer av astronomiska objekt och mätningar av deras höjd (vinkeln mellan objektet och horisonten).

Ny!!: Astronomi och Astronomisk navigation · Se mer »

Astropartikelfysik

Astropartikelfysik är ett forskningsfält, som behandlar sambanden mellan de minsta och största företeelserna i universum och knyter ihop kosmologi, partikelfysik och astrofysik.

Ny!!: Astronomi och Astropartikelfysik · Se mer »

Axellutning

Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.

Ny!!: Astronomi och Axellutning · Se mer »

Ångström

Anders Ångström (fotografi)Ångström, beteckning Å, är en äldre längdenhet använd främst inom spektroskopin.

Ny!!: Astronomi och Ångström · Se mer »

Big bang

Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.

Ny!!: Astronomi och Big bang · Se mer »

Big bang-nukleosyntes

Big bang-nukleosyntes (även primordial nukleosyntes eller primordiell nukleosyntes) avser produktionen av atomkärnor tyngre än 1H (det vill säga protonen, den vanliga, lätta, väteisotopen) under universums tidiga faser enligt den gällande kosmologiska standardmodellen.

Ny!!: Astronomi och Big bang-nukleosyntes · Se mer »

Biruni

al-Birunis ritning av månfaserna. Abu Rayhan Mohammad Ebn-e Ahmad Biruni (persiska: ابوریحان بیرونی; arabiska ابو الريحان محمد بن احمد البيروني), ofta bara al-Biruni, var en vetenskapsman född 973 i en förstad till staden Khwarezmi i nuvarande Uzbekistan, död 1048 i Ghazni i nuvarande Afghanistan.

Ny!!: Astronomi och Biruni · Se mer »

Blazar

En blazar eller blasar (blazing quasi-stellar object) är en typ av kvasar, dvs en mycket kompakt, ytterst ljusstark och snabbt variabel galaxkärna.

Ny!!: Astronomi och Blazar · Se mer »

Bromsstrålning

Bromsstrålning alstras när en elektron med hög energi avlänkas av det starka elektriska fältet nära en atomkärna. När elektriska laddningar accelereras eller retarderas utsänds elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Astronomi och Bromsstrålning · Se mer »

Cassini-Huygens

Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.

Ny!!: Astronomi och Cassini-Huygens · Se mer »

Celest mekanik

Celest mekanik, ungefär himlavalvets mekanik, är den del av astronomin som behandlar rörelserna hos planeter och deras månar, asteroider, och kometer i framförallt solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Celest mekanik · Se mer »

Charge Coupled Device

En CCD i en övervakningskamera Charge-Coupled Device (CCD) (engelska för laddningskopplad enhet) är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den.

Ny!!: Astronomi och Charge Coupled Device · Se mer »

Claes-Ingvar Lagerkvist

Claes-Ingvar Lagerkvist, född 17 november 1944 i Malmbäck, är en svensk astronom och professor vid Uppsala universitet.

Ny!!: Astronomi och Claes-Ingvar Lagerkvist · Se mer »

De revolutionibus orbium coelestium

De revolutionibus orbium coelestium (tyska Von den Umdrehungen der Himmelskörper, polska O obrotach sfer niebieskich, engelska On the Revolutions of the Heavenly Spheres, "Om himlakropparnas kretslopp") är den första astronomiboken baserad på en heliocentrisk världsbild och utgör början på den moderna astronomin.

Ny!!: Astronomi och De revolutionibus orbium coelestium · Se mer »

Dubbelstjärna

En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.

Ny!!: Astronomi och Dubbelstjärna · Se mer »

Dvärgplanet

Ceres 2015 Charon. Pluto ansågs vara en planet från att den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006. En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.

Ny!!: Astronomi och Dvärgplanet · Se mer »

Dynamik (mekanik)

Dynamik är en gren inom mekaniken som behandlar partiklars och kroppars rörelse under påverkan av krafter.

Ny!!: Astronomi och Dynamik (mekanik) · Se mer »

Egenrörelse

Barnards stjärna har den största egenrörelsen, över 10 bågsekunder per år Egenrörelse, en stjärnas (vinkel)rörelse tangentiellt mot synlinjen.

Ny!!: Astronomi och Egenrörelse · Se mer »

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.

Ny!!: Astronomi och Elektromagnetisk strålning · Se mer »

Elektron

En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).

Ny!!: Astronomi och Elektron · Se mer »

Elektronvolt

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

Ny!!: Astronomi och Elektronvolt · Se mer »

Elliptisk galax

Den gigantiska elliptiska galaxen ESO 325-G004 En elliptisk galax är en typ av galax i Hubbles serie karakteriserad av egenskaperna.

Ny!!: Astronomi och Elliptisk galax · Se mer »

Emissionslinje

En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum av ljus från någon ljuskälla.

Ny!!: Astronomi och Emissionslinje · Se mer »

Endoterm reaktion

En endoterm reaktion är en kemisk reaktion som upptar värme ur sin omgivning.

Ny!!: Astronomi och Endoterm reaktion · Se mer »

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Ny!!: Astronomi och England · Se mer »

Erosion

Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.

Ny!!: Astronomi och Erosion · Se mer »

Evolution

Livets träd i grova drag Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.

Ny!!: Astronomi och Evolution · Se mer »

Exoplanet

En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

Ny!!: Astronomi och Exoplanet · Se mer »

Extinktion (astronomi)

Extinktion är en term som används inom astronomi för att beskriva den absorption och spridning av ljus från astronomiska objekt orsakat av materia (huvudsakligen rymdstoft och gas) mellan observatören och det utstrålande objektet.

Ny!!: Astronomi och Extinktion (astronomi) · Se mer »

Fas (matematik)

Fas är en periodisk vågrörelses förskjutning relativt en godtyckligt vald referens och där förskjutningen är mindre än vågrörelsens period.

Ny!!: Astronomi och Fas (matematik) · Se mer »

Fenomen

Fenomen kan beskrivas som 'observerbart skeende'.

Ny!!: Astronomi och Fenomen · Se mer »

Forntida Egypten

Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.

Ny!!: Astronomi och Forntida Egypten · Se mer »

Fotografi

'''Principen för en hålkamera eller camera obscura.''' Ljus som reflekteras från ett objekt passerar ett hål och bildar en uppochnervänd bild. '''Subtraktiv färgblandning är en grundläggande teknik i färgfotografi.'''Det är ''bakgrundens färg'' som separeras till tre primärfärger. Om ingenting släpps igenom blir det svart. Fotografi är vetenskapen om framställning och behandling av fotografier.

Ny!!: Astronomi och Fotografi · Se mer »

Foton

Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Astronomi och Foton · Se mer »

Fotosfär

En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.

Ny!!: Astronomi och Fotosfär · Se mer »

Friedrich Wilhelm Bessel

Friedrich Wilhelm Bessel, född 22 juli 1784 i Minden i Westfalen, död 17 mars 1846 i Königsberg, var en tysk matematiker och astronom.

Ny!!: Astronomi och Friedrich Wilhelm Bessel · Se mer »

Fusion

Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.

Ny!!: Astronomi och Fusion · Se mer »

Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiska φυσικός /physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets phyisica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.

Ny!!: Astronomi och Fysik · Se mer »

Fysikalisk konstant

I vetenskap är en fysikalisk konstant ett oföränderligt numeriskt tal i sådana matematiska samband som uttrycker fysiska realiteter.

Ny!!: Astronomi och Fysikalisk konstant · Se mer »

Galax

En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan), är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.

Ny!!: Astronomi och Galax · Se mer »

Galaxfilament

Ett galaxfilament, även kallat galaxmur och superhopkomplex, består av ett stort antal gravitationellt bundna galaxer och är (tillsammans med stora kvasargrupper) de största kända strukturerna i universum.

Ny!!: Astronomi och Galaxfilament · Se mer »

Galaxhop

Spitzerteleskop-bild av Comahopen i ultraviolett och synligt ljus. En galaxhop eller galaxgrupp är en sammanhörande grupp av galaxer sammanhållna av gravitationen.

Ny!!: Astronomi och Galaxhop · Se mer »

Galileiska månar

Ganymedes och Callisto. De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".

Ny!!: Astronomi och Galileiska månar · Se mer »

Galileo Galilei

inkvisitionsdomstolen 1633. Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa, hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens, Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör, ofta beskrivet som ett universalgeni, från Pisa.

Ny!!: Astronomi och Galileo Galilei · Se mer »

Gammablixt

Gammablixtkällan GRB990123 En gammablixt, även kallad GRB (av engelskans gamma-ray burst), är ett kort men oerhört kraftfullt utbrott av gammastrålning från en plats i universum.

Ny!!: Astronomi och Gammablixt · Se mer »

Gammastrålning

Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.

Ny!!: Astronomi och Gammastrålning · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Ny!!: Astronomi och Gasjätte · Se mer »

Geocentrisk världsbild

Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Den geocentriska världsbilden var den vanliga synen på universums uppbyggnad under antiken och medeltiden, innan den heliocentriska världsbilden fick genomslag på 1500-talet och 1600-talet.

Ny!!: Astronomi och Geocentrisk världsbild · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Astronomi och Gravitation · Se mer »

Gravitationsastronomi

Vakuumpump och ledningstrumma för laserstrålen på TAMA300 Gravitationsastronomi är en spirande gren av observationell astronomi som syftar till att använda gravitationsvågor (störningar i rumtiden vilka förutsades av Einstein's allmänna relativitetsteori) för att samla in data om astronomiska objekt som neutronstjärnor och svarta hål, om händelser som supernovor och om det tidiga universum kort efter den Big Bang.

Ny!!: Astronomi och Gravitationsastronomi · Se mer »

Gravitationsvåg

Se även Gravitationsvåg (flödesdynamik). Gravitationsvåg avser inom fundamental fysik gravitationsstrålning som uppträder som krusningar i krökningen av rumtiden som från källan utbreder sig som vågor.

Ny!!: Astronomi och Gravitationsvåg · Se mer »

Gravitationsvågsdetektor

hämtdatum.

Ny!!: Astronomi och Gravitationsvågsdetektor · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Ny!!: Astronomi och Gregorianska kalendern · Se mer »

Grekiska

Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Astronomi och Grekiska · Se mer »

Gustav Kirchhoff

Gustav Kirchhoff. Gustav Robert Kirchhoff, född 12 mars 1824 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 17 oktober 1887 i Berlin, var en tysk fysiker.

Ny!!: Astronomi och Gustav Kirchhoff · Se mer »

H II-region

Mörka regioner med stjärnbildning i Örnnebulosan En H II-region är ett interstellärt moln av glödande gas och plasma, ibland flera hundra ljusår tvärs över, i vilket stjärnbildning äger rum.

Ny!!: Astronomi och H II-region · Se mer »

Halo (astronomi)

En galaktisk halo är området i en galax utanför en galaxskiva där stjärnhopar och olika objekt roterar runt galaxens centrum.

Ny!!: Astronomi och Halo (astronomi) · Se mer »

Heliocentrisk världsbild

300px Den heliocentriska världsbilden är en beskrivning av solsystemet, där solen (på grekiska helios) ligger i centrum med alla planeterna rörande sig i banor runt om.

Ny!!: Astronomi och Heliocentrisk världsbild · Se mer »

Helium

Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.

Ny!!: Astronomi och Helium · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden, som en stjärna, planet (till exempel jorden), måne, asteroid eller komet.

Ny!!: Astronomi och Himlakropp · Se mer »

Hipparchos

Hipparchos. Hipparchos eller Hipparkos (grekiska Ἳππαρχος, latin Hipparchus), född omkring 190 f.Kr i Nicaea, död omkring 125 f.Kr., var en grekisk astronom och matematiker.

Ny!!: Astronomi och Hipparchos · Se mer »

Hubble Ultra Deep Field

Foto av avlägsna galaxer från Hubble Ultra Deep Field-kartläggningen. De minsta, mest röda galaxerna, omkring 100 stycken, är några av de mest avlägsna galaxerna som hittills fotograferats av människan med ett optiskt teleskop. De existerade relativt snart efter Big Bang. Hubble Ultra Deep Field (HUDF) är ett projekt där man med hjälp av långa slutartider och rymdteleskopet Hubble lyckats ta bilder på galaxer från den så kallade mörka tidsåldern.

Ny!!: Astronomi och Hubble Ultra Deep Field · Se mer »

Hubbles lag

Hubbles lag beskriver observationen inom fysikalisk kosmologi att hastigheten med vilken olika galaxer avlägsnar sig bort från oss är proportionell mot deras avstånd från jorden.

Ny!!: Astronomi och Hubbles lag · Se mer »

Huvudserien

Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.

Ny!!: Astronomi och Huvudserien · Se mer »

IceCube

Schematisk bild av IceCubes arkitektur. Notera AMANDA och jämförelsen med Eiffeltornet nere till höger. IceCube är ett teleskop på Antarktis som är konstruerat för att detektera neutriner.

Ny!!: Astronomi och IceCube · Se mer »

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat; officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya) är en förbundsrepublik i södra Asien. Det är det sjunde största landet till ytan, det näst folkrikaste landet och den mest folkrika demokratin, ibland med tillägget världens största demokrati ”med anmärkningar”. Indien har kust mot Indiska oceanen i söder, Arabiska havet i väster och Bengaliska viken i öster. Landet gränsar till Pakistan i väster, till Kina, Nepal och Bhutan i nordost och till Bangladesh och Myanmar i öster. Andra länder som ligger nära Indien är Sri Lanka, Maldiverna och Indonesien i Indiska oceanen. Indiska subkontinenten var hem för Induskulturen och ett område för historiska handelsleder och stora imperier och förknippades med ekonomisk och kulturell rikedom under stora delar av sin långa historia. Fyra stora världsreligioner, hinduismen, buddhismen, jainismen och sikhismen, uppstod där, medan zoroastrismen, judendomen, kristendomen och islam anlände under första årtusendet e.Kr. och formade områdets mångskiftande kultur. Indien annekterades gradvis av Brittiska ostindiska kompaniet från början av 1700-talet och koloniserades av Storbritannien från mitten av 1800-talet. Landet blev självständigt 1947 efter en självständighetskamp som präglades av våldsamma uppror med påföljande än mer våldsamma vedergällningsaktioner, myterier, civilt motstånd samt icke-våldsamt motstånd. Indien är en förbundsrepublik, bestående av 29 delstater och sju unionsterritorier, och en parlamentarisk demokrati. Den har världens tolfte största ekonomi mätt i nominell växelkurs och den fjärde största mätt i köpkraft. Ekonomiska reformer har transformerat Indien till den näst snabbast växande ekonomin (2018), men landet lider fortfarande av höga nivåer av fattigdom,, Planning commission, Government of India, mars 2007. Hämtad 25 augusti 2007 analfabetism och undernäring. Indien är ett mångreligiöst, mångspråkigt och multietniskt samhälle som även hyser en mångfald djur och växter i ett antal skyddade områden.

Ny!!: Astronomi och Indien · Se mer »

Inflation (kosmologi)

Inflation är ett begrepp som används inom kosmologi som hypotetisk förklaring av hur det kan komma sig att universum ser ut att vara likformigt i alla riktningar.

Ny!!: Astronomi och Inflation (kosmologi) · Se mer »

Infraröd strålning

Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus.

Ny!!: Astronomi och Infraröd strålning · Se mer »

Internationella rymdstationen

Internationella rymdstationen, eller ISS (av International Space Station, Междунаро́дная косми́ческая ста́нция, МКС; Mezjdunarodnaja kosmitjeskaja stantsija, MKS) är en rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och ett antal europeiska länder.

Ny!!: Astronomi och Internationella rymdstationen · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Ny!!: Astronomi och Interstellära mediet · Se mer »

Isaac Newton

Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.

Ny!!: Astronomi och Isaac Newton · Se mer »

Islamisk astronomi

Islamisk astronomi, eller arabisk astronomi, är en del av astronomins historia och avser framsteg inom astronomin som gjordes i den muslimska världen, speciellt under den islamiska guldåldern (700-talet till 1400-talet).

Ny!!: Astronomi och Islamisk astronomi · Se mer »

Isotop

En nuklidkarta. Isotoper är varianter av atomer med olika antal neutroner av ett och samma grundämne.

Ny!!: Astronomi och Isotop · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Ny!!: Astronomi och Järn · Se mer »

Jean le Rond d'Alembert

Jean le Rond d'Alembert, född 16 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och upplysningsfilosof; medlem av Académie française 1754 och dess ständige sekreterare 1772.

Ny!!: Astronomi och Jean le Rond d'Alembert · Se mer »

Jeans-längd

Jeans-längd är inom astrofysiken den kritiska radie hos ett moln (i normalfallet ett moln av interstellär gas och stoft) där termisk energi, som orsakar att molnet expanderas, balanseras av gravitationen vilken försöker få molnet att kollapsa.

Ny!!: Astronomi och Jeans-längd · Se mer »

Johannes Kepler

Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.

Ny!!: Astronomi och Johannes Kepler · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Jorden · Se mer »

Jordens atmosfär

Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Ny!!: Astronomi och Jordens atmosfär · Se mer »

Jordens magnetfält

Skillnaden i orientering mellan den magnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält är approximativt en magnetisk dipol med ena polen nära den geografiska nordpolen och den andra polen nära den geografiska sydpolen.

Ny!!: Astronomi och Jordens magnetfält · Se mer »

Jordnära objekt

VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.

Ny!!: Astronomi och Jordnära objekt · Se mer »

Jordresurssatellit

Landsat 7 före uppskjutningen. Jordresurssatelliter är satelliter som är inriktade på att studera markytan, oceanerna eller atmosfären för främst vetenskapliga syften.

Ny!!: Astronomi och Jordresurssatellit · Se mer »

Joseph von Fraunhofer

Joseph von Fraunhofer, född 6 mars 1787 i Straubing i Bayern, död 7 juni 1826 i München, var en tysk instrumentmakare och vetenskapsman.

Ny!!: Astronomi och Joseph von Fraunhofer · Se mer »

Joseph-Louis Lagrange

Joseph-Louis Lagrange, född Giuseppe Lodovico (Luigi) Lagrangia) 25 januari 1736 i Turin, död 10 april 1813 i Paris, var en matematiker och astronom, som senare bodde i Frankrike och Preussen. Lagrange arbetade för Fredrik II, i Berlin, under tjugo år. Det var Lagrange som utvecklade medelvärdessatsen. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Ny!!: Astronomi och Joseph-Louis Lagrange · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: Astronomi och Julianska kalendern · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Astronomi och Jupiter · Se mer »

Jurij Gagarin

Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, Jurij Aleksejevitj Gagarin, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.

Ny!!: Astronomi och Jurij Gagarin · Se mer »

Kaldeen

Kaldeen, även Kaldéen (lat. Chaldœa), var ett område i sydöstra Mesopotamien, nämnt som Abrahams hemland.

Ny!!: Astronomi och Kaldeen · Se mer »

Kalenderreform

Målning av William Hogarth från 1755. I nedre högra hörnet finns en plakat med texten: ''Ge oss våra elva dagar''. En protest mot den Gregorianska kalendern. En kalenderreform är en förändring av en kalender, en gällande tideräkning i stort eller smått.

Ny!!: Astronomi och Kalenderreform · Se mer »

Kalla kriget

Europa efter andra världskriget fram till 1990. Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1946, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.

Ny!!: Astronomi och Kalla kriget · Se mer »

Karl Guthe Jansky

Karl Guthe Jansky, född 22 oktober 1905 i Oklahomaterritoriet, död 14 februari 1950 i Red Bank, New Jersey, var en amerikansk forskare inom radiokommunikation.

Ny!!: Astronomi och Karl Guthe Jansky · Se mer »

Keck-observatoriet

Keck-observatoriet Laserguidestjärna på Keck-observatoriet Keck-observatoriet, W. M. Keck Observatory, är ett observatorium på 4145 meters höjd på Mauna Kea, Hawaii.

Ny!!: Astronomi och Keck-observatoriet · Se mer »

Kelvin

Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur, uppkallad efter lord Kelvin.

Ny!!: Astronomi och Kelvin · Se mer »

Keplers lagar

Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).

Ny!!: Astronomi och Keplers lagar · Se mer »

Kerim Kerimov

Generallöjtnant Kerim Aliyevich Kerimov (ryska: Керим Алиевич Керимов), född 14 november 1917 i Baku, Azerbajdzjan, död 29 mars 2003 i Moskva, Ryssland, var en sovjetisk ingenjör av azerbajdzjansk härkomst.

Ny!!: Astronomi och Kerim Kerimov · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Astronomi och Kina · Se mer »

Kinetisk energi

Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.

Ny!!: Astronomi och Kinetisk energi · Se mer »

Klassificering

Klassificering är aktiviteten att skapa en klassifikation; "det att indela i klasser som är uttömmande och som ömsesidigt utesluter varandra".

Ny!!: Astronomi och Klassificering · Se mer »

Klotformig stjärnhop

Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.

Ny!!: Astronomi och Klotformig stjärnhop · Se mer »

Komet

En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.

Ny!!: Astronomi och Komet · Se mer »

Korona

På denna bild från en solförmörkelse (1999) syns ''koronan'' väl Koronan är solens yttersta atmosfär som syns som bäst vid en total solförmörkelse.

Ny!!: Astronomi och Korona · Se mer »

Kosmisk bakgrundsstrålning

K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.

Ny!!: Astronomi och Kosmisk bakgrundsstrålning · Se mer »

Kosmiska partiklar

De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.

Ny!!: Astronomi och Kosmiska partiklar · Se mer »

Kosmologi

kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.

Ny!!: Astronomi och Kosmologi · Se mer »

Kosmos

Flammarion (1888). Kosmos, (grekiska: κόσμος, kosmos, ungefär: "ordningen i världen", "den ordnade världen", även "dekoration" avser i astronomi samma sak som universum, eller ett hypotetiskt multiversum, och i den klassiska filosofin motsatsen och jämvikten till kaos. Vetenskapen om kosmos stora struktur i dag studeras i kosmologi, och om dess uppkomst (eller exempelvis solsystemets uppkomst) i kosmogoni. Frågan om varför kosmos uppkom anses inte kunna studeras med naturvetenskap, utan är utanför naturvetenskapens räckvidd.

Ny!!: Astronomi och Kosmos · Se mer »

Kromosfär

filament. Kromosfären är det näst yttersta skiktet av solens atmosfär, mellan koronan (ytterst) och fotosfären.

Ny!!: Astronomi och Kromosfär · Se mer »

Kuiperbältet

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.

Ny!!: Astronomi och Kuiperbältet · Se mer »

Kvasar

Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.

Ny!!: Astronomi och Kvasar · Se mer »

Lambda-CDM-modellen

Λ-CDM eller Lambda-CDM är den förhärskande modellen i Big Bang-kosmologi och brukar därför kallas för den kosmologiska standardmodellen.

Ny!!: Astronomi och Lambda-CDM-modellen · Se mer »

Leonhard Euler

Leonhard Euler, född 15 april 1707 i Basel, död 18 september 1783 i Sankt Petersburg, var en schweizisk matematiker verksam i Berlin och Sankt Petersburg.

Ny!!: Astronomi och Leonhard Euler · Se mer »

LIGO

En arm av LIGO-interferometern LIGO interferometer LIGO (förk. av "Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory") är en anläggning för att detektera gravitationsvågor.

Ny!!: Astronomi och LIGO · Se mer »

Lilla istiden

Målning från 1677 där Themsen ligger frusen. Den lilla istiden var en period med betydande nedkylning av klimatet som inträffade efter den medeltida värmeperioden.

Ny!!: Astronomi och Lilla istiden · Se mer »

Litium

Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.

Ny!!: Astronomi och Litium · Se mer »

Ljus

Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.

Ny!!: Astronomi och Ljus · Se mer »

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Ny!!: Astronomi och Ljusår · Se mer »

Lokala galaxhopen

Lokala galaxhopen, eller Lokala galaxgruppen, alternativt bara Lokala gruppen eller Lokala hopen, är den grupp av ett 40-tal närbelägna galaxer i vilken även Vintergatan ingår.

Ny!!: Astronomi och Lokala galaxhopen · Se mer »

Luminositet

Luminositet är en storhet som används inom astronomi.

Ny!!: Astronomi och Luminositet · Se mer »

Magnetfält

Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.

Ny!!: Astronomi och Magnetfält · Se mer »

Magnetosfär

Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.

Ny!!: Astronomi och Magnetosfär · Se mer »

Mars (planet)

Mars (symbol) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Ny!!: Astronomi och Mars (planet) · Se mer »

Massa

En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.

Ny!!: Astronomi och Massa · Se mer »

Matematisk modell

Matematisk modell eller matematisk modellering, en abstrakt beskrivning av ett verkligt fenomen med matematiska uttryck.

Ny!!: Astronomi och Matematisk modell · Se mer »

Mauna Kea

Mauna Kea ("vitt berg" eller "Vita berget") är en inaktiv vulkan och det högsta berget på Hawaii, 4 207 meter över havsytan.

Ny!!: Astronomi och Mauna Kea · Se mer »

Mayakulturen

Mayaruiner i Palenque. Mayakulturen syftar på den historiska Mayacivilisationen, som ibland går under beteckningen Mayariket.

Ny!!: Astronomi och Mayakulturen · Se mer »

Måne

vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Ny!!: Astronomi och Måne · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Månen · Se mer »

Månfas

Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.

Ny!!: Astronomi och Månfas · Se mer »

Månförmörkelse

Månförmörkelse år 2003 Månförmörkelse inträffar bara under fullmåne, när solen, jorden och månen ligger i linje, med jorden i mitten.

Ny!!: Astronomi och Månförmörkelse · Se mer »

Mörk energi

Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.

Ny!!: Astronomi och Mörk energi · Se mer »

Mörk materia

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.

Ny!!: Astronomi och Mörk materia · Se mer »

Mörk nebulosa

ESO. En mörk nebulosa är en nebulosa som är så tät att den döljer ljuset från en bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosa (exempel: Hästhuvudnebulosan), eller blockerar ljuset från bakomliggande stjärnor (exempel: Kolsäcken i Södra korset).

Ny!!: Astronomi och Mörk nebulosa · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen från slutet av 400-talet till 1400-talet.

Ny!!: Astronomi och Medeltiden · Se mer »

Merkurius

Merkurius (symbol: 20px) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn.

Ny!!: Astronomi och Merkurius · Se mer »

Mesopotamien

Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, Syrien och Turkiet.

Ny!!: Astronomi och Mesopotamien · Se mer »

Metall

Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.

Ny!!: Astronomi och Metall · Se mer »

Meteorit

Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.

Ny!!: Astronomi och Meteorit · Se mer »

Meteoroid

En meteoroid som har tagit sig igenom jordens atmosfär och landat på marken kallas meteorit, som denna, Willamette-meteoriten. En meteoroid (eller meteorid) är ett litet interplanetärt objekt av sandkorns- till klippblocksstorlek.

Ny!!: Astronomi och Meteoroid · Se mer »

Modifierad newtonsk dynamik

Figure 1 - Förväntad (A) och observerad (B) hastighet hos stjärnorna som funktion av avståndet från den galaktiska medelpunkten. Modifierad newtonsk dynamik (MOND) är en hypotes inom celest mekanik som föreslogs 1981 av Mordehai Milgrom vid Weizmann Institute i Israel.

Ny!!: Astronomi och Modifierad newtonsk dynamik · Se mer »

Molekylmoln

Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).

Ny!!: Astronomi och Molekylmoln · Se mer »

Nanometer

Ett varv i DNA-spiralen är 3,4 nm långt. Nanometer, nm, är en längdenhet och motsvarar en miljarddels meter.

Ny!!: Astronomi och Nanometer · Se mer »

Nazityskland

Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Martin Bormann och Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Albert Speer och Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Rikspartidagen 1938 öppnas. Rudolf Hess lämnar över till Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag som möjliggjorde det andra världskriget. Panzer IV 1941. Nazityskland, officiellt Tyska riket eller Deutsches Reich, ibland kallat Tredje riket, är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Ny!!: Astronomi och Nazityskland · Se mer »

Nebulosa

M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.

Ny!!: Astronomi och Nebulosa · Se mer »

Nedslagskrater

Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.

Ny!!: Astronomi och Nedslagskrater · Se mer »

Neptunus

Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.

Ny!!: Astronomi och Neptunus · Se mer »

Neutrino

Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.

Ny!!: Astronomi och Neutrino · Se mer »

Neutrinoastronomi

Neutrinoastronomi är ett nytt fönster mot universum, som går ut på att studera dels de väldiga flöden av neutriner som når oss från stjärnor i olika stadier av sina livscykler, dels en trolig bakgrundsstrålning av samma ursprung som den elektromagnetiska.

Ny!!: Astronomi och Neutrinoastronomi · Se mer »

Neutronstjärna

En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.

Ny!!: Astronomi och Neutronstjärna · Se mer »

New Mexico

New Mexico (sp. Nuevo México, efter aztekguden Mexitli), Nya Mexiko, är en amerikansk delstat i sydvästra USA.

Ny!!: Astronomi och New Mexico · Se mer »

Newtons rörelselagar

''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.

Ny!!: Astronomi och Newtons rörelselagar · Se mer »

Nicolas-Louis de Lacaille

Nicolas Louis de Lacaille, född 15 mars 1713 i Rumigny nära Reims, död 21 mars 1762 i Paris, var en fransk astronom, matematiker och kartograf.

Ny!!: Astronomi och Nicolas-Louis de Lacaille · Se mer »

Nicolaus Copernicus

Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen, död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.

Ny!!: Astronomi och Nicolaus Copernicus · Se mer »

Numerisk analys

Numerisk analys eller beräkningsvetenskap är en gren inom matematiken och datavetenskapen där lösningar fås med hjälp av numeriska beräkningar; läran om konstruktion och analys av algoritmer.

Ny!!: Astronomi och Numerisk analys · Se mer »

Observationell astronomi

William Herschels 12 meters spegelteleskop år 1789 Observationell astronomi är den gren av astronomi, som tillägnas observation av astronomiska objekt.

Ny!!: Astronomi och Observationell astronomi · Se mer »

Observatorium

Observatorium med teleskop. Vintergatans centrum med hjälp av laser. Observatorium är en institution eller anläggning där vetenskapliga observationer och forskningsarbete utförs.

Ny!!: Astronomi och Observatorium · Se mer »

Omar Khayyam

Ghiyās od-Dīn Abol-Fath Omār ibn Ebrāhīm Khayyām Neyshābūri (persiska: غیاث الدین ابو الفتح عمر بن ابراهیمخیامنیشابوری), född 18 maj 1048 i Neyshabur i nuvarande Iran, död 4 december 1131 i Neyshabur, var en persiskOmar Khayyam.

Ny!!: Astronomi och Omar Khayyam · Se mer »

Omeganebulosan

Omeganebulosan, M17 eller NGC 6618 är en nebulosa i Skyttens.

Ny!!: Astronomi och Omeganebulosan · Se mer »

Oorts kometmoln

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Oorts kometmoln · Se mer »

Opportunity

Opportunity (engelska: "möjlighet"), också känd som MER-B (Mars Exploration Rover – B) eller MER-1, med smeknamnet Oppy, var NASAs andra rymdsond i Mars-utforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission.

Ny!!: Astronomi och Opportunity · Se mer »

Oregelbunden galax

NGC 1427A, ett exempel på en oregelbunden galax. Oregelbunden galax (alt. irreguljär galax) kallas sådana galaxer som har ett annorlunda utseende och en annorlunda form jämfört med andra, vanligare typer av galaxer.

Ny!!: Astronomi och Oregelbunden galax · Se mer »

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Ny!!: Astronomi och Parallax · Se mer »

Partikelaccelerator

högfrekvent växelspänning. Fermilab nära Chicago En partikelaccelerator är en anordning där laddade partiklar, främst elementarpartiklar som elektroner, positroner och protoner, accelereras till höga energier med elektriska fält.

Ny!!: Astronomi och Partikelaccelerator · Se mer »

Persiska riket

Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.

Ny!!: Astronomi och Persiska riket · Se mer »

Perturbation

Perturbation, störning, är inom matematisk analys en ändring av en variabel.

Ny!!: Astronomi och Perturbation · Se mer »

Perturbation (astronomi)

Vektordiagram som visar hur solen påverkar månens bana runt jorden. Röda vektorerna illustrerar den perturbation som solen utövar på månen vid olika ställen i månbanan. Perturbation är en term som används inom astronomi för att beskriva hur en kropps omloppsbana påverkas av andra kroppars gravitation.

Ny!!: Astronomi och Perturbation (astronomi) · Se mer »

Phoenix (rymdsond)

Phoenix är en robot som landade på Mars den 25 maj 2008.

Ny!!: Astronomi och Phoenix (rymdsond) · Se mer »

Pierre Simon de Laplace

Pierre Simon de Laplace, född 23 mars 1749 i Beaumont-en-Ange i Calvados, död 5 mars 1827 i Paris, var en fransk forskare vars arbete var viktigt för utvecklingen av teknik, matematik, statistik, fysik, astronomi och filosofi.

Ny!!: Astronomi och Pierre Simon de Laplace · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Ny!!: Astronomi och Planet · Se mer »

Planetarisk nebulosa

En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.

Ny!!: Astronomi och Planetarisk nebulosa · Se mer »

Plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.

Ny!!: Astronomi och Plasma · Se mer »

Plasmafysik

Plasmafysik är den gren av fysiken som studerar plasman, alltså gaser av elektriskt laddade partiklar.

Ny!!: Astronomi och Plasmafysik · Se mer »

Polarsken

Norrsken över Bear Lake i Alaska. Sydsken vid Amundsen-Scott-basen på Antarktis. Norrsken med det mycket ovanliga blå ljuset utanför Moskosel 10 okt. 2010. Norrsken. Norrsken i Kiruna Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären.

Ny!!: Astronomi och Polarsken · Se mer »

Population (astronomi)

Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier.

Ny!!: Astronomi och Population (astronomi) · Se mer »

Protoplanet

Protoplanetär skiva En protoplanet (från grekiskans πρώτος, protos, ”första”) är en föregångare till en planet i dess utveckling.

Ny!!: Astronomi och Protoplanet · Se mer »

Protoplanetär skiva

En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.

Ny!!: Astronomi och Protoplanetär skiva · Se mer »

Protostjärna

En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.

Ny!!: Astronomi och Protostjärna · Se mer »

Pulsar

En pulsar (av engelskans pulsating star) kallas en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

Ny!!: Astronomi och Pulsar · Se mer »

Radialhastighet

rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.

Ny!!: Astronomi och Radialhastighet · Se mer »

Radiogalax

Bild av radiogalaxen Centaurus A. Radiogalaxer är stora galaxer, som tillhör de största objekten i universum.

Ny!!: Astronomi och Radiogalax · Se mer »

Radioteleskop

Radioteleskopet vid Parkes Observatory i Australien Ett radioteleskop är en form av riktningsbar radioantenn som främst används inom radioastronomi för att bland annat fånga upp radiovågor från himlakroppar och från övriga världsrymden, men också för att samla in data från satelliter och rymdsonder.

Ny!!: Astronomi och Radioteleskop · Se mer »

Radiovågor

Radiovågor eller radiosignal är den näst mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Astronomi och Radiovågor · Se mer »

Raketmotor

Raketmotorn RS-68 testas hos NASA:s Stennis Space Center, drivmedlet för denna motor är flytande väte (H2) och flytande syre (O2). En raketmotor är en motor som bland annat används för att driva fram rymdfarkoster.

Ny!!: Astronomi och Raketmotor · Se mer »

Röd jätte

Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusionen till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.

Ny!!: Astronomi och Röd jätte · Se mer »

Röntgenbinär

Konstnärlig tolkning av en röntgenbinär. Materia från stjärnan fångas in av det kompakta objektet och bildar en ackretionsskiva med bipolärt utflöde. Röntgenbinärer är täta dubbelstjärnor som främst ger sig till känna genom sin starka röntgenstrålning.

Ny!!: Astronomi och Röntgenbinär · Se mer »

Rörelse (fysik)

Cirkulär rörelse Rörelse är inom fysiken en kropps lägesändring.

Ny!!: Astronomi och Rörelse (fysik) · Se mer »

Relativitetsteori

Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.

Ny!!: Astronomi och Relativitetsteori · Se mer »

Renässansen

Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.

Ny!!: Astronomi och Renässansen · Se mer »

Rymden

Rymden, så som den kan te sig för en nattlig betraktare Rymden eller ibland världsrymden är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.

Ny!!: Astronomi och Rymden · Se mer »

Rymdpromenad

Astronauten Steve Robinson på rymdpromenad, fäst vid Canadarm2 Christer Fuglesang En rymdpromenad är en vistelse en rymdfarare gör utanför sin farkost.

Ny!!: Astronomi och Rymdpromenad · Se mer »

Rymdsond

MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.

Ny!!: Astronomi och Rymdsond · Se mer »

Rymdstoft

Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.

Ny!!: Astronomi och Rymdstoft · Se mer »

Rymdteleskopet Hubble

Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.

Ny!!: Astronomi och Rymdteleskopet Hubble · Se mer »

Saljut 1

Saljut 1 (Салют-1) eller DOS-1, var en sovjetisk rymdstation.

Ny!!: Astronomi och Saljut 1 · Se mer »

Saroscykeln

Solförmörkelser som inträffar vid månens nedstigande nod tilldelas ''jämna'' sarosserienummer. Första solförmörkelsen i varje serie börjar vid Jordens södra del och nästkommande förmörkelse i samma sarosnummer inträffar allt längre norrut. Månförmörkelser som inträffar vid månens nedstigande nod tilldelas ''udda'' sarosserienummer. Första månförmörkelsen i varje serie börjar vid södra delen av jordskuggan och nästkommande förmörkelse i samma sarosnummer inträffar allt längre norrut i jordskuggan. Saroscykeln är en ekliptisk periodicitet, som tidigare användes för att beräkna solförmörkelser och månförmörkelser.

Ny!!: Astronomi och Saroscykeln · Se mer »

Satellit

En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat, större objekt.

Ny!!: Astronomi och Satellit · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol:20px) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Saturnus · Se mer »

Sergej Koroljov

Sergej Pavlovitj Koroljov (Серге́й Па́влович Королёв; Сергі́й Па́влович Корольо́в, Serhij Pavlovytj Korolov), född 12 januari 1907 (30 december 1906 enligt g.s.) i Zjitomir, död 14 januari 1966 i Moskva, var en sovjetisk raketkonstruktör och rymdpionjär.

Ny!!: Astronomi och Sergej Koroljov · Se mer »

Sicilien

Sicilien (sicilianska och italienska: Sicilia) är en italiensk ö och region i Medelhavet.

Ny!!: Astronomi och Sicilien · Se mer »

Simon Singh

Simon Singh, född 19 september 1964 i Wellington i Somerset, är en brittisk författare som specialiserat sig på matematiska och naturvetenskapliga ämnen, skrivna i populärvetenskaplig form.

Ny!!: Astronomi och Simon Singh · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Astronomi och Solen · Se mer »

Solfläckar

Solfläckar är mörka fläckar på solen som beror på att lokala magnetfält på solen hindrar flödet av solens energi inifrån att nå solens yta just där.

Ny!!: Astronomi och Solfläckar · Se mer »

Solfläckscykeln

Solfläckscykeln är tidsperioden mellan ett tillfälle då antalet solfläckar når sitt maximum och nästa gång det inträffar.

Ny!!: Astronomi och Solfläckscykeln · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Astronomi och Solsystemet · Se mer »

Solvind

Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.

Ny!!: Astronomi och Solvind · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen eller Sovjet, från ryskans sovjet (совет) som betyder ”råd” eller ”styrande råd”, formellt Socialistiska rådsrepublikernas union (Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik, förkortat СССР, SSSR), informellt känt som Sovjetunionen (r), Sovjetryssland eller bara Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Ny!!: Astronomi och Sovjetunionen · Se mer »

Spektrallinje

Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.

Ny!!: Astronomi och Spektrallinje · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: Astronomi och Spektraltyp · Se mer »

Spektrometer

Spektroskop med prisma. Gitterspektrometer, där ljus från en källa A kommer via ingångsspalten B och hålspegel C parallellt in på ett vridbart reflektionsgitter D. De olika våglängderna fokuseras av hålspegel E på utgångsspalten F. Spektrometer är ett optiskt instrument för att dela upp ljus i dess spektrum för att kunna analysera vilka våglängder det innehåller.

Ny!!: Astronomi och Spektrometer · Se mer »

Spektrum

Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.

Ny!!: Astronomi och Spektrum · Se mer »

Spiralgalax

NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.

Ny!!: Astronomi och Spiralgalax · Se mer »

Spirit (rymdfordon)

Spirit, också känd som MER-A (Mars Exploration Rover – A) eller MER-2, var NASAs första sond i Marsutforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission.

Ny!!: Astronomi och Spirit (rymdfordon) · Se mer »

Sputnik 1

Sputnik 1 (Спутник-1) var den första artificiella satelliten i omloppsbana runt jorden, uppskjuten med en R-7 Semjorka-raket av Sovjetunionen den 4 oktober 1957 som den första uppskjutna satelliten i rymdprogrammet Sputnik.

Ny!!: Astronomi och Sputnik 1 · Se mer »

Standardmodellen

Standardmodellens elementarpartiklar Standardmodellen av partiklar och interaktioner; på översta raden fermioner, på mellersta raden de kraftförmedlande partiklarna, på nedersta raden Higgsbosonen. Med standardmodellen inom partikelfysik avses den modell som beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom elektromagnetisk, stark och svag växelverkan med hjälp av kvantfältteori.

Ny!!: Astronomi och Standardmodellen · Se mer »

Stavgalax

Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet. En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna.

Ny!!: Astronomi och Stavgalax · Se mer »

Stenplanet

De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.

Ny!!: Astronomi och Stenplanet · Se mer »

Stephen Hawking

Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge, var en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare.

Ny!!: Astronomi och Stephen Hawking · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Astronomi och Stjärna · Se mer »

Stjärnbildning

Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till en plasma och senare blir en stjärna.

Ny!!: Astronomi och Stjärnbildning · Se mer »

Stjärnhop

Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.

Ny!!: Astronomi och Stjärnhop · Se mer »

Stonehenge

Översiktsbild Närbild Stonehenge är ett bronsåldersbyggnadsverk i sydvästra England.

Ny!!: Astronomi och Stonehenge · Se mer »

Strängteori

I strängteorin är de mest fundamentala byggstenarna, som tidigare setts som punktpartiklar, i själva verket små vibrerande strängar. Strängteori är en modell inom fysiken som ämnar beskriva materiens allra minsta byggstenar.

Ny!!: Astronomi och Strängteori · Se mer »

Strålningstryck

Ett solsegel drivs av strålningstryck från solens ljusstrålar. Strålningstryck är trycket som utövas på en yta som utsätts för elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Astronomi och Strålningstryck · Se mer »

Supermassivt svart hål

Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.

Ny!!: Astronomi och Supermassivt svart hål · Se mer »

Supernova

En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.

Ny!!: Astronomi och Supernova · Se mer »

Supernova typ Ia

Konsensusmodellen för hur en ''supernova typ Ia'' blir till. En supernova typ Ia, förkortat till SN Ia eller SNe Ia (plural), ibland skrivet supernova typ 1a tros vara en exploderande vit dvärg i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en röd jätte.

Ny!!: Astronomi och Supernova typ Ia · Se mer »

Svart hål

M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.

Ny!!: Astronomi och Svart hål · Se mer »

Svartkropp

Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.

Ny!!: Astronomi och Svartkropp · Se mer »

Synkrotronstrålning

Synkrotronstrålning är strålning som produceras av elektroner som accelererats till ultrarelativistiska hastigheter och färdas genom magnetfält som böjer deras bana.

Ny!!: Astronomi och Synkrotronstrålning · Se mer »

Teheran

Azaditorget och Azaditornet (tidigare Shahyadtornet), uppfört 1971 i samband med den persiska monarkins 2500-årsjubileum. Miladtornet och Alborzbergen. Teheran (persiska: تهران, äldre form طهران, Tehrān, IPA) är Irans huvudstad och tillika största stad, en kosmopolitisk metropol med cirka 8,7 miljoner invånare.

Ny!!: Astronomi och Teheran · Se mer »

Tektonik

Tektoniska plattor och hetfläckar. Tektonik (från τεκτονικός, "byggande") är den strukturgeologiska subdisciplin som intresserar sig för jordskorpans regionala strukturer och de geologiska processer som skapat dem.

Ny!!: Astronomi och Tektonik · Se mer »

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Ny!!: Astronomi och Teleskop · Se mer »

Temperatur

Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på det som vanligtvis uppfattas som värme och kyla.

Ny!!: Astronomi och Temperatur · Se mer »

Theia (hypotetisk planet)

Theia är en hypotetisk planet som under solsystemets tidiga historia enligt kollisionsteorin kolliderade med den tidiga jorden för cirka 4,533 miljarder år sedan.

Ny!!: Astronomi och Theia (hypotetisk planet) · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Ny!!: Astronomi och Tidvattenkrafter · Se mer »

Titan (måne)

Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.

Ny!!: Astronomi och Titan (måne) · Se mer »

Torium

Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna.

Ny!!: Astronomi och Torium · Se mer »

Trekropparsproblemet

Kaotisk rörelse av tre samverkande, nästan likadana partiklar. Trekropparsproblemet är problemet att beskriva ett mekaniskt system med tre kroppar.

Ny!!: Astronomi och Trekropparsproblemet · Se mer »

Tycho Brahe

Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.

Ny!!: Astronomi och Tycho Brahe · Se mer »

Ultraviolett strålning

Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.

Ny!!: Astronomi och Ultraviolett strålning · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Astronomi och Universum · Se mer »

Universums expansion

En del av universum under normal expansion.Samma scenario men med accelererande expansion. Universums expansion är en metrisk avståndsökning mellan objekt i universum med tiden.

Ny!!: Astronomi och Universums expansion · Se mer »

Universums storskaliga struktur

Med universums storskaliga struktur menar man strukturen på universum, de stora delarna, hur de förhåller sig till varandra och är uppdelade.

Ny!!: Astronomi och Universums storskaliga struktur · Se mer »

Uran

Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.

Ny!!: Astronomi och Uran · Se mer »

Uranus

Uranus (symbol: ♅eller 18px) är den sjunde planeten från solen.

Ny!!: Astronomi och Uranus · Se mer »

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Ny!!: Astronomi och USA · Se mer »

Utomjordiskt liv

Mars visar strukturer som vissa forskare tror kan vara fossiliserade bakterieliknande livsformer Utomjordiskt liv är hypotetiska levande organismer som utvecklats på någon annan himlakropp än jorden.

Ny!!: Astronomi och Utomjordiskt liv · Se mer »

V-2

Aggregat 4 (A4), mer känd som Vergeltungswaffe 2 eller bara V-2, var den första guidade ballistiska långdistansroboten.

Ny!!: Astronomi och V-2 · Se mer »

Van Allen-bältena

Jordens inre och yttre strålningsbälten. Strålningsbälten eller van Allen-bälten är områden i en planets magnetosfär där elektroner och joner (främst protoner) med hög energi (MeV-området) fångas in av planetens magnetfält.

Ny!!: Astronomi och Van Allen-bältena · Se mer »

Variabel stjärna

Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.

Ny!!: Astronomi och Variabel stjärna · Se mer »

Värmestrålning

Ett varmt metallföremål lyser eftersom det utsänder värmestrålning. En del av denna strålning är i form av synligt ljus. Värmestrålning utsänds dock över ett stort område av våglängder. Värmestrålning är elektromagnetisk strålning som utsänds från ytor på grund av deras temperatur.

Ny!!: Astronomi och Värmestrålning · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Astronomi och Väte · Se mer »

Våglängd

Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.

Ny!!: Astronomi och Våglängd · Se mer »

Vågrörelse

Vågor i Grekland Vattenvågor slår mot stranden En våg eller vågrörelse är ett fysikaliskt fenomen som innebär att ett fält eller en störning av ett medium fortplantar sig i rummet.

Ny!!: Astronomi och Vågrörelse · Se mer »

Veneraprogrammet

Venera (ryska: Венера, som betyder Venus) var namnet på en serie rymdsonder utvecklade av Sovjetunionen avsedda att utforska och samla data från planeten Venus.

Ny!!: Astronomi och Veneraprogrammet · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Ny!!: Astronomi och Venus · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, utanför Boston Public Library. Vetenskap är produktionen av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Astronomi och Vetenskap · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Ny!!: Astronomi och Vintergatan · Se mer »

Vit dvärg

En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.

Ny!!: Astronomi och Vit dvärg · Se mer »

Vostok 1

Vostok 1 (Восток-1) var den första bemannade rymdfarkosten och ingick i det sovjetiska Vostokprogrammet.

Ny!!: Astronomi och Vostok 1 · Se mer »

Voyagerprogrammet

Uppskjutningen av Voyager 2 Voyagerprogrammet var ett program inom NASA som resulterade i två rymdfarkoster, Voyager 1 och Voyager 2 som sköts upp 5 september respektive 20 augusti 1977.

Ny!!: Astronomi och Voyagerprogrammet · Se mer »

Vulkan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Ny!!: Astronomi och Vulkan · Se mer »

William Herschel

Sir Frederick William Herschel, tysk namnform Friedrich Wilhelm Herschel, född den 15 november 1738 i Hannover, död den 25 augusti 1822 i Slough, Berkshire, var en tysk-brittisk astronom.

Ny!!: Astronomi och William Herschel · Se mer »

100-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Astronomi och 100-talet f.Kr. · Se mer »

1000-talet f.Kr.

Denna artikel handlar om seklet 1000-talet f.Kr., åren 1099-1000 f.Kr. För millenniet 1000-talet f.Kr., åren 1999-1000 f.Kr., se 1000-talet f.Kr. (millennium).

Ny!!: Astronomi och 1000-talet f.Kr. · Se mer »

1200-talet

T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.

Ny!!: Astronomi och 1200-talet · Se mer »

1645

1645 (MDCXLV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Astronomi och 1645 · Se mer »

1715

1715 (MDCCXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Astronomi och 1715 · Se mer »

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Ny!!: Astronomi och 1800-talet · Se mer »

1838

1838 (MDCCCXXXVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Astronomi och 1838 · Se mer »

1900-talet

Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.

Ny!!: Astronomi och 1900-talet · Se mer »

1920-talet

Med Nationernas förbund försökte man bevara freden. Jazzmusiken var populär under 1920-talet. I sviterna efter Första världskriget bildades 1920 den internationella samarbetsorganisationen Nationernas Förbund, och i världen rådde en "Aldrig mera krig"-stämning.

Ny!!: Astronomi och 1920-talet · Se mer »

1930-talet

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i Tyskland under möte 1935. NSDAP:s maktövertagande i Tyskland förberedde andra världskriget. Den stora depressionen slog hårt mot framför allt USA. Symboliskt talar många om att decenniet började redan med börskraschen i USA den 24 oktober 1929, då lågkonjunkturen "Den stora depressionen" började.

Ny!!: Astronomi och 1930-talet · Se mer »

1990-talet

2000-talet. Under 1990-talet utvecklades Internet, och blev "var mans egendom" under decenniets andra hälft. 1990-talet, eller i vardagligt tal 90-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1990 och 31 december 1999.

Ny!!: Astronomi och 1990-talet · Se mer »

61 Cygni

61 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen.

Ny!!: Astronomi och 61 Cygni · Se mer »

900-talet

Vikingarnas färder''' i norr, öst, syd och väst år 793–1000. Under 900-talet når Vikingatiden sin zenit.

Ny!!: Astronomi och 900-talet · Se mer »

Omdirigerar här:

Astromi, Astromomi, Astronomin, Astronomisk.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »