Snabbare tillgång än webbläsare!
68 relationer: Albert Einstein, Alfastrålning, Atomkärna, Atommassa, Atommassenhet, Atomnummer, Bohrs atommodell, Brownsk rörelse, Demokritos, Deuterium, Elektromagnetisk strålning, Elektron, Elektronegativitet, Elektronkonfiguration, Elektrostatik, Energi, Epikurism, Epikuros, Ernest Rutherford, Erwin Schrödinger, Excitation, Fission, Foton, Grundämne, Grundtillstånd, Isotop, J.J. Thomson, Jean Baptiste Perrin, John Dalton, Jon, Kärnfusion, Kemi, Kemisk förening, Kemisk reaktion, Klor, Kristall, Kvantmekanik, Kvark, Kväve, Lucretius, Ludwig Boltzmann, Massa, Masstal, Molekyl, Nanometer, Neutron, Niels Bohr, Nobelpriset i fysik, Nukleon, Osäkerhetsprincipen, ..., Pauliprincipen, Periodiska systemet, Pierre Gassendi, Protium, Proton, Radioaktivitet, Röntgenstrålning, Sannolikhet, Spektrum, Spinn, Subatomär fysik, Syre, Thomsons atommodell, Tritium, Valenselektron, Väte, Vågfunktion, Werner Heisenberg. Förläng index (18 mer) »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Atom och Albert Einstein · Se mer »
Alfastrålning
Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).
Ny!!: Atom och Alfastrålning · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Atom och Atomkärna · Se mer »
Atommassa
Atommassa, tidigare kallad atomvikt, är medelatommassan för blandningen av de förekommande isotoperna av ett grundämne i naturen.
Ny!!: Atom och Atommassa · Se mer »
Atommassenhet
Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.
Ny!!: Atom och Atommassenhet · Se mer »
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Ny!!: Atom och Atomnummer · Se mer »
Bohrs atommodell
Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
Ny!!: Atom och Bohrs atommodell · Se mer »
Brownsk rörelse
Ett exempel på simulering av Brownsk rörelse i två dimensioner. Brownsk rörelse, slumpvandring eller random walk är den slumpmässiga rörelse som främst kan iakttas hos mycket små partiklar som svävar i en fluid (fysikaliskt begrepp som motsvarar vätska eller gas).
Ny!!: Atom och Brownsk rörelse · Se mer »
Demokritos
Demokritos, Demokritos från Abdera, född cirka 460 f.Kr. i Abdera, död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof, tillhörande den atomistiska skolan.
Ny!!: Atom och Demokritos · Se mer »
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Ny!!: Atom och Deuterium · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Atom och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Atom och Elektron · Se mer »
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Atom och Elektronegativitet · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Atom och Elektronkonfiguration · Se mer »
Elektrostatik
Pappersbitar som attraheras av en elektriskt laddad CD-skiva. Elektrostatik är läran om hur elektriska laddningar i vila påverkar varandra.
Ny!!: Atom och Elektrostatik · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Atom och Energi · Se mer »
Epikurism
De viktigaste lärosatserna. Epikurism, äldre stavning ibland epikureism,Filosofins historia, sida 132 är en antik filosofisk riktning uppkallad efter Epikuros,Filosofins historia.
Ny!!: Atom och Epikurism · Se mer »
Epikuros
Epikuros (grekiska: Επίκουρος,, latin: Epicurus), född 341 f.Kr. på Samos, död 270 f.Kr. i Aten, var en grekisk filosof och grundaren av epikurismen.
Ny!!: Atom och Epikuros · Se mer »
Ernest Rutherford
Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.
Ny!!: Atom och Ernest Rutherford · Se mer »
Erwin Schrödinger
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
Ny!!: Atom och Erwin Schrödinger · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Atom och Excitation · Se mer »
Fission
Schematisk bild av en fissionsprocess. uranatom bombarderas med en neutron mot den klyvningsbara atomkärnan. Kärnan blir då instabil, vilket leder till att atomkärnan går i bitar. Fission betyder klyvning, inom kärnfysiken och kärnkemin klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning.
Ny!!: Atom och Fission · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Atom och Foton · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Atom och Grundämne · Se mer »
Grundtillstånd
Ett grundtillstånd hos ett kvantmekaniskt system (till exempel en atom, eller en molekyl) är det tillstånd där den har sitt lägsta energitillstånd.
Ny!!: Atom och Grundtillstånd · Se mer »
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Ny!!: Atom och Isotop · Se mer »
J.J. Thomson
J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.
Ny!!: Atom och J.J. Thomson · Se mer »
Jean Baptiste Perrin
Jean Baptiste Perrin, född 30 september 1870 i Lille, död 17 april 1942 i New York, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1926 för sitt arbete med att visa att materien består av atomer.
Ny!!: Atom och Jean Baptiste Perrin · Se mer »
John Dalton
John Dalton, född 6 september 1766 i Eaglesfield, nära Cockermouth i Cumberland, död 27 juli 1844, var en brittisk kemist och fysiker.
Ny!!: Atom och John Dalton · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Atom och Jon · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Atom och Kärnfusion · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Atom och Kemi · Se mer »
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner.
Ny!!: Atom och Kemisk förening · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Atom och Kemisk reaktion · Se mer »
Klor
Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.
Ny!!: Atom och Klor · Se mer »
Kristall
Kristall är en fas hos vissa ämnen där atomerna, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner.
Ny!!: Atom och Kristall · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Atom och Kvantmekanik · Se mer »
Kvark
En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner, till exempel protonen och neutronen.
Ny!!: Atom och Kvark · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Atom och Kväve · Se mer »
Lucretius
Lucretius av Michael Burghers 1682. Titus Lucretius Carus, född under första halvan av sista århundradet f.Kr, möjligen 99 f.Kr., död troligtvis 55 f.Kr. var en romersk filosof och författare.
Ny!!: Atom och Lucretius · Se mer »
Ludwig Boltzmann
Boltzmanns grav Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.
Ny!!: Atom och Ludwig Boltzmann · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Atom och Massa · Se mer »
Masstal
Masstalet är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom.
Ny!!: Atom och Masstal · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Atom och Molekyl · Se mer »
Nanometer
Ett varv i DNA-spiralen är 3,4 nm långt. Nanometer, nm, är en längdenhet och motsvarar en miljarddels meter.
Ny!!: Atom och Nanometer · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Atom och Neutron · Se mer »
Niels Bohr
Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.
Ny!!: Atom och Niels Bohr · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Atom och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Nukleon
Nukleon (lat. och eng. nucleus.
Ny!!: Atom och Nukleon · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Atom och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Pauliprincipen
Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.
Ny!!: Atom och Pauliprincipen · Se mer »
Periodiska systemet
höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.
Ny!!: Atom och Periodiska systemet · Se mer »
Pierre Gassendi
Pierre Gassendi, född 22 januari 1592 i Champtercier nära Digne, död 24 oktober 1655 i Paris, var en fransk präst, naturforskare och filosof.
Ny!!: Atom och Pierre Gassendi · Se mer »
Protium
Förenklad modell av Protium, protonen är röd på bilden och elektronen blå. Protium (av grekiska protos.
Ny!!: Atom och Protium · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Atom och Proton · Se mer »
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Ny!!: Atom och Radioaktivitet · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Atom och Röntgenstrålning · Se mer »
Sannolikhet
Sannolikhet (även probabilitet) är, i strikt bemärkelse, ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar.
Ny!!: Atom och Sannolikhet · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Atom och Spektrum · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Atom och Spinn · Se mer »
Subatomär fysik
Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.
Ny!!: Atom och Subatomär fysik · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Atom och Syre · Se mer »
Thomsons atommodell
Schematisk bild av Thomsons atommodell. Thomsons atommodell är en (numera motbevisad) atommodell som framlades 1904 av den brittiske fysikern J. J. Thomson.
Ny!!: Atom och Thomsons atommodell · Se mer »
Tritium
En förenklad modell av tritium. Tritium i regnvatten, från 1950-talet till 2002 En nyckelring med självlysande tritiumljus. Tritium (av grekiskans tritos.
Ny!!: Atom och Tritium · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Atom och Valenselektron · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Atom och Väte · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Atom och Vågfunktion · Se mer »
Werner Heisenberg
Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.
Ny!!: Atom och Werner Heisenberg · Se mer »
Omdirigerar här:
Atomen, Atomens byggnad, Atomer.
