Snabbare tillgång än webbläsare!
29 relationer: Algebra, Boethius, Elementa, Euklides, Euklidisk geometri, Filosof, Formellt system, Gödels ofullständighetssatser, Geometri, Grekiska, Grundsats, Härledning, Latin, Logik, Mängd, Mängdteoretiska axiom, Mängdteori, Notorisk kunskap, Parallellaxiomet, Peanos axiom, Postulat, Proklos, Satslogik, System, Teorem, Teori, Urvalsaxiomet, Verbalsubstantiv, Zermelo–Fraenkels mängdteori.
Algebra
Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken.
Ny!!: Axiom och Algebra · Se mer »
Boethius
Boethius konsulterar Fru filosofi. Från Filosofins tröst. Anicius Manlius (Torquatus) Severinus Boethius, eller Boëthius, född omkring 480 i Rom, död troligen 524 i Pavia, var en romersk filosof och statsman.
Ny!!: Axiom och Boethius · Se mer »
Elementa
Titelsidan för Henry Billingsley's första engelska version av Euklides ''Elementa'', 1570. Elementa är ett matematiskt verk som innehåller det sammanfattade kunnandet i geometri under antikens Grekland.
Ny!!: Axiom och Elementa · Se mer »
Euklides
Euklides (grekiska Eukleides), född cirka 325 f.Kr., död cirka 265 f.Kr., ibland kallad Euklides från Alexandria, var en grekisk matematiker verksam i Alexandria i nuvarande Egypten omkring 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.
Ny!!: Axiom och Euklides · Se mer »
Euklidisk geometri
I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet.
Ny!!: Axiom och Euklidisk geometri · Se mer »
Filosof
Bertrand Russell, en av 1900-talets främsta filosofer och logiker, 1907. En filosof är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt filosofi.
Ny!!: Axiom och Filosof · Se mer »
Formellt system
Ett formellt system, även kallat axiomatiskt system, är ursprungligen en symbolisk representation av en matematisk teori.
Ny!!: Axiom och Formellt system · Se mer »
Gödels ofullständighetssatser
Gödels ofullständighetsteorem är två fundamentala teorem inom den moderna logiken.
Ny!!: Axiom och Gödels ofullständighetssatser · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Axiom och Geometri · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Axiom och Grekiska · Se mer »
Grundsats
Med grundsats menar man i dagligt tal en regel eller lag som anses utgöra grunden för andra regler och lagar.
Ny!!: Axiom och Grundsats · Se mer »
Härledning
En härledning är generellt en serie logiska steg, vilka med utgångspunkt från ett antal premisser och slutledningsregler leder fram till en slutsats.
Ny!!: Axiom och Härledning · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Axiom och Latin · Se mer »
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Ny!!: Axiom och Logik · Se mer »
Mängd
En mängd är en samling av objekt.
Ny!!: Axiom och Mängd · Se mer »
Mängdteoretiska axiom
De mängdteoretiska axiomen är byggstenarna i de flesta mängdteorier och antas vara sanna.
Ny!!: Axiom och Mängdteoretiska axiom · Se mer »
Mängdteori
miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.
Ny!!: Axiom och Mängdteori · Se mer »
Notorisk kunskap
Notorisk kunskap är ett juridiskt begrepp och en rättslig princip som avser sådana fakta som anses vara allmänt kända (eller äga notorietet) och därför inte behöver bevisas.
Ny!!: Axiom och Notorisk kunskap · Se mer »
Parallellaxiomet
Parallellaxiomet är det femte axiomet i euklidisk geometri (uppkallad efter den grekiske matematikern Euklides).
Ny!!: Axiom och Parallellaxiomet · Se mer »
Peanos axiom
Peanos axiom (även kallad Dedekind–Peanos axiom) är en mängd axiom för de naturliga talen som presenterades av de den italienska matematikern Giuseppe Peano.
Ny!!: Axiom och Peanos axiom · Se mer »
Postulat
Ett postulat är något man utgår ifrån i en teori och inte bevisar.
Ny!!: Axiom och Postulat · Se mer »
Proklos
Proklos (latin Proclus, grekiska Πρόκλος ὁ Διάδοχος, Próklos ho Diádochos), född 8 februari 412 i Konstantinopel, död 17 april 485 i Aten, var en grekisk filosof och den främste representanten för den senare nyplatonismen.
Ny!!: Axiom och Proklos · Se mer »
Satslogik
Satslogiken är ett formellt logiskt system med väldefinierad syntax, avsett att symboliskt hantera språkliga satser, vilka uttrycker påståenden, och från dessa med giltiga slutledningar, dra slutsatser.
Ny!!: Axiom och Satslogik · Se mer »
System
Ett system är ett antal enheter som hänger samman i en ordnad helhet.
Ny!!: Axiom och System · Se mer »
Teorem
En sats eller ett teorem (av grekiska θεωρέω, theoreo, "betrakta", "skåda") är ett matematiskt eller logiskt påstående, som är bevisat.
Ny!!: Axiom och Teorem · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Axiom och Teori · Se mer »
Urvalsaxiomet
Urvalsaxiomet är ett mängdteoretiskt axiom som först formulerades av Ernst Zermelo 1904.
Ny!!: Axiom och Urvalsaxiomet · Se mer »
Verbalsubstantiv
Verbalsubstantiv (även kallat verbalnomen) är ett substantiv bildat av ett verb, en ordklass som ju ofta uttrycker ett händelseförlopp, att något sker.
Ny!!: Axiom och Verbalsubstantiv · Se mer »
Zermelo–Fraenkels mängdteori
Zermelo-Fraenkels mängdteori med urvalsaxiomet (förkortat ZFC) är ett axiomatiskt system för mängder, formaliserat i första ordningens logik med hjälp av ett språk som består av en icke-logisk symbol som betecknar elementrelationen, \in.
Ny!!: Axiom och Zermelo–Fraenkels mängdteori · Se mer »
