Snabbare tillgång än webbläsare!
19 relationer: Aëtius av Antiochia, Africa, Attila, Barbar, Bonifatius (Rom), Burgunder, Ezio (Händel), Franker, Galla Placidia, Georg Friedrich Händel, Goter, Honorius (kejsare), Hunner, Patricier, Slaget vid Katalauniska fälten, Valentinianus III, Vandaler, Västromerska riket, Visigoter.
Aëtius av Antiochia
Aëtius av Antiochia (latin: Aëtius Antiochenus, grekiska: Αέτιος ο Αντιοχεύς), född 313 (?), död 367 i Konstantinopel, kallad "Ateisten" av sina trinitariska motståndare, var grundare av en ariansk kristen rörelse och en viktig talesman för arianismen.
Ny!!: Aëtius och Aëtius av Antiochia · Se mer »
Africa
Det romerska riket omkring år 120 med provinsen Africa markerad. Africa var en romersk provins i Nordafrika och betecknade ursprungligen på 200-talet f.Kr.
Ny!!: Aëtius och Africa · Se mer »
Attila
Mór Thans målning "Attilas gästabud", efter ett fragment av Priscus historia (Priscus ses till höger, klädd i vitt med sin historia i handen): "När kvällen föll tändes facklor, och två barbarer kom framför Attila och sjöng sånger de hade komponerat, lovsjöng hans segrar och stora dåd i krig. De festande skådade sångarna och en del gladdes av sångerna, andra kände blodet strömma till vid minnet av striden, medan andra föll i gråt - de vars kroppar försvagats av tiden och vars ande sökte vila." Attila (cirka 406–453) var hunnernas kung 434–453.
Ny!!: Aëtius och Attila · Se mer »
Barbar
Visigoter i Rom år 410. Målning av Joseph-Noël Sylvestre, olja på duk, 1890. Barbar (latin barbarus, av grekiska βάρβαρος (bárbaros) ’person som inte har grekiska som modersmål’) är en pejorativ term för en person som anses som ociviliserad.
Ny!!: Aëtius och Barbar · Se mer »
Bonifatius (Rom)
Bonifatius, romersk fältherre, omtalas första gången år 413, då han utmärkte sig vid undsättningen av Marseille och sårade västgotakungen Ataulf.
Ny!!: Aëtius och Bonifatius (Rom) · Se mer »
Burgunder
Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgunderna var en germansk folkstam.
Ny!!: Aëtius och Burgunder · Se mer »
Ezio (Händel)
Georg Friedrich Händel Ezio (Aëtius) (HWV 29) är en opera seria i tre akter med musik av Georg Friedrich Händel och libretto av Pietro Metastasio.
Ny!!: Aëtius och Ezio (Händel) · Se mer »
Franker
Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.
Ny!!: Aëtius och Franker · Se mer »
Galla Placidia
Ett familjeporträtt i guldglasteknik. Det finns inga belägg för den traditionella tolkningen att det föreställer Galla Placidia och hennes barn. Galla Placidia, född c:a 390, död 27 november 450, var en västromersk regent.
Ny!!: Aëtius och Galla Placidia · Se mer »
Georg Friedrich Händel
Georg Friedrich Händel (George Frideric Handel), född 23 februari 1685 i Halle an der Saale, död 14 april 1759 i London, var en tysk-engelsk barocktonsättare, berömd för sina operor, oratorier och concerti grossi.
Ny!!: Aëtius och Georg Friedrich Händel · Se mer »
Goter
Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.
Ny!!: Aëtius och Goter · Se mer »
Honorius (kejsare)
Flavius Honorius Augustus, född 384, död 423, var västromersk kejsare från år 395 till sin död.
Ny!!: Aëtius och Honorius (kejsare) · Se mer »
Hunner
Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.
Ny!!: Aëtius och Hunner · Se mer »
Patricier
Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.
Ny!!: Aëtius och Patricier · Se mer »
Slaget vid Katalauniska fälten
Slaget vid Katalauniska fälten, också kallat Slaget vid Châlons eller Slaget vid Maurica, stod 20 juniAtt slaget ägde rum den 20 juni föreslogs första gången av den irländske historikern John Bagnell Bury men andra källor anger datumet till den 20 september år 451 mellan å ena sidan en kombinerad västromersk och germansk här under Aëtius samt å andra sidan Attilas hunner med underlydande ostrogoter.
Ny!!: Aëtius och Slaget vid Katalauniska fälten · Se mer »
Valentinianus III
En solidus som avbildar Valentinianus och hans bröllop. Valentinianus III, Flavius Placidus Valentinianus, född 2 juli 419 i Ravenna, död 16 mars 455 i Rom, var västromersk kejsare från 425 till 455.
Ny!!: Aëtius och Valentinianus III · Se mer »
Vandaler
Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.
Ny!!: Aëtius och Vandaler · Se mer »
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Ny!!: Aëtius och Västromerska riket · Se mer »
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Ny!!: Aëtius och Visigoter · Se mer »
