Snabbare tillgång än webbläsare!
17 relationer: Barkis, Boken om bagar Bengtsson, Brödinstitutet, Fläta, Franskbröd, Göteborg, Göteborgska, Gustav III, Hebreiska, Judar, Judereglementet, Mjölk, Norrköping, Sabbat, Stockholm, Stockholmska, Vallmosläktet.
Barkis
Barkis eller bergis är en ljus, osötad långfranska med vallmofrö på ytan.
Ny!!: Barkis och Barkis · Se mer »
Boken om bagar Bengtsson
Boken om bagar Bengtsson är en svensk barnbok, skriven på vers, av författaren Lennart Hellsing, med illustrationer av Poul Ströyer och utgiven 1966 på förlaget Rabén & Sjögren.
Ny!!: Barkis och Boken om bagar Bengtsson · Se mer »
Brödinstitutet
Brödinstitutet är en del av den svenska branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.
Ny!!: Barkis och Brödinstitutet · Se mer »
Fläta
Flätning av tre tåtar. Fläta är en sammanfogning av tre eller fler remsor i ett diagonalt överlappande mönster.
Ny!!: Barkis och Fläta · Se mer »
Franskbröd
Franskbröd Franskbröd, franska, är en sorts osötat ljust vetebröd som bakas av vetemjöl, vatten eller mjölk och matfett samt smaksätts med salt.
Ny!!: Barkis och Franskbröd · Se mer »
Göteborg
Tätorten Göteborgs avgränsning 2015. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med invånare i tätorten och invånare (2023) i Storgöteborg.
Ny!!: Barkis och Göteborg · Se mer »
Göteborgska
sid.
Ny!!: Barkis och Göteborgska · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Barkis och Gustav III · Se mer »
Hebreiska
Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.
Ny!!: Barkis och Hebreiska · Se mer »
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Ny!!: Barkis och Judar · Se mer »
Judereglementet
Judereglementet, Reglemente för dem av judiska nationen, som vilja hit i riket inflytta och sig här nedsätta, var bestämmelser som reglerade judisk invandring och bosättning i Sverige.
Ny!!: Barkis och Judereglementet · Se mer »
Mjölk
Mjölk är en vätska som produceras av däggdjurshonors mjölkkörtlar.
Ny!!: Barkis och Mjölk · Se mer »
Norrköping
Norrköping är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen.
Ny!!: Barkis och Norrköping · Se mer »
Sabbat
Chalot (Sabbatsbröd). Sabbatsdukning. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen.
Ny!!: Barkis och Sabbat · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Barkis och Stockholm · Se mer »
Stockholmska
Stockholmska är ett samlingsnamn för de olika dialekter och sociolekter som talas i Stockholm.
Ny!!: Barkis och Stockholmska · Se mer »
Vallmosläktet
Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter. Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns. De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden. Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten. Det finns både blå och vita vallmofrön som kan användas som krydda, till exempel ovanpå bröd. Om vallmofröna inte värmebehandlas får man i sig fermenter som främjar matsmältningen. För att tillgodogöra sig vallmofrö bör man krossa dem i mortel, eller mala dem i speciella vallmofrökvarnar eller spannmålskvarn.
Ny!!: Barkis och Vallmosläktet · Se mer »
