63 relationer: Ambassadör, Amiral, Anna Banér, Bengt Horn, Bengt Skytte, Diplomat, Drottning Kristina, Erik Ryning, Esterna församling, Eva Oxenstierna, Gabriel Bengtsson Oxenstierna, Gabriel Oxenstierna, Generalguvernör, Greve, Gustaf Adolf De la Gardie, Gustaf Oxenstierna (1626–1693), Guvernör, Hans Wachtmeister (1641–1714), Hedvig Sofia av Sverige, Ingermanlands lagsaga, Johan Creutz, Johan Göransson Gyllenstierna, Johan Rosenhane (1642–1710), Kanslipresident, Kansliråd, Karelens lagsaga, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII, Korsholms kungsgård, Kungligt råd, Lagman, Legat (diplomati), Livland, Magdalena Stenbock, Magnus Gabriel De la Gardie, Magnus Stenbock, Nils Gyldenstolpe (1642–1709), Oxenstierna af Korsholm och Wasa, Oxenstiernska huset, Uppsala, Polsk-litauiska samväldet, Pommern, Rector illustris, Rikskansliråd, Riksråd, Sarkofag, Schering Rosenhane (1685–1738), Stockholm, Storkyrkoförsamlingen, Svenska Livland, ..., Tre Kronor (byggnad), Universitetskansler, Uppland, Uppsala domkyrka, Uppsala universitet, Wachtmeister, Warszawa, Wien, Wismarska tribunalet, 12 juli, 16 juli, 1623, 1702. Förläng index (13 mer) »
Ambassadör
Hans Holbeins ''Ambassadörerna'' (1533), den franska ambassadören till det engelska hovet och det franska sändebudet till Kyrkostaten Ambassadör (av franska ambassadeur) är ett diplomatiskt sändebud och del av ett lands utrikesrepresentation, tillika chef för ambassaden (beskickningen), och enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer (1961) en diplomat av högsta rang.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Ambassadör · Se mer »
Amiral
Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Amiral · Se mer »
Anna Banér
Anna Banér, även Gustafsdotter Banér, född 10 februari 1585 i Djursholm, död 19 januari 1656 på Rosersbergs slott, var en svensk grevinna, hovdam och riksrådshustru.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Anna Banér · Se mer »
Bengt Horn
Bengt Horn med Margaretha Sparre och Ingeborg Banér Bengt Horn af Åminne, född 10 november 1623 på Viks hus, död 7 februari 1678 i Riga, var en svensk friherre, militär och ämbetsman; överste 1653, generalmajor 1656, riksråd 1660, generalguvernör över Estland 1672, president i Svea hovrätt 1674 och fältmarskalk 1677.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Bengt Horn · Se mer »
Bengt Skytte
Bengt Skytte ad Duderhof. Bengt Skytte af Duderhof född 30 september 1614 i Stockholm, död 23 juli 1683 i Hamburg, var ett svenskt riksråd och landshövding.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Bengt Skytte · Se mer »
Diplomat
Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Diplomat · Se mer »
Drottning Kristina
Kristina Augusta (antog namnet Kristina Alexandra 1655), född 18 december 1626 i Stockholm i Sverige, död 19 april 1689 i Rom i Italien, var drottning av Sverige i egen rätt från 1632 till 1654, regerande från 1644.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Drottning Kristina · Se mer »
Erik Ryning
Erik Rynings huvudbaner i Vadsbro kyrka i Södermanland. Erik Eriksson Ryning, född 1 november 1592 på Gimmersta i Julita socken i Södermanland, död 6 december 1654 i Stockholm, var en svensk friherre, amiral och riksråd.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Erik Ryning · Se mer »
Esterna församling
Esterna församling var en församling i Uppsala stift i nuvarande Norrtälje kommun i Stockholms län.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Esterna församling · Se mer »
Eva Oxenstierna
Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1671 på Lindholmens slott, död 1722, var en svensk grevinna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Eva Oxenstierna · Se mer »
Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Gabriel Bengtsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, greve av Korsholm och Vasa, född 18 mars 1586 i Lindholmens slott, Strö socken, Västergötland, död 12 december 1656 på Edsbergs slott, Sollentuna socken, Uppland, var ämbetsman, riksamiral och riksskattmästare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gabriel Bengtsson Oxenstierna · Se mer »
Gabriel Oxenstierna
Gabriel Oxenstierna kan syfta på flera personer, bland andra.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gabriel Oxenstierna · Se mer »
Generalguvernör
Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Generalguvernör · Se mer »
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Greve · Se mer »
Gustaf Adolf De la Gardie
Gustaf Adolf De la Gardie, även Gustaf Adolph, född 10 december 1647 i Stockholm, död 5 mars 1695 på Värnanäs, Kalmar län, var en svensk greve och riksråd.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gustaf Adolf De la Gardie · Se mer »
Gustaf Oxenstierna (1626–1693)
Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 mars 1626, död den 18 november 1693 var ett svenskt riksråd och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Gustaf Oxenstierna (1626–1693) · Se mer »
Guvernör
En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Guvernör · Se mer »
Hans Wachtmeister (1641–1714)
Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Hans Wachtmeister (1641–1714) · Se mer »
Hedvig Sofia av Sverige
Hedvig Sofia av Sverige, född 26 juni 1681, död 12 december 1708, var svensk prinsessa, hertiginna och senare regent av Holstein-Gottorp, äldsta dotter till Karl XI av Sverige och Ulrika Eleonora d.ä., syster till Karl XII och Ulrika Eleonora d.y., kusin till August den starke och Fredrik IV av Danmark.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Hedvig Sofia av Sverige · Se mer »
Ingermanlands lagsaga
Ingermanlands lagsaga inrättades efter att Ryssland hade avträtt Ingermanland till Sverige i freden i Stolbova 1617.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Ingermanlands lagsaga · Se mer »
Johan Creutz
Johan Creutz, född 1651 i Åbo, död 1726 i samma stad, var en svensk greve (1719) och riksråd.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Creutz · Se mer »
Johan Göransson Gyllenstierna
Johan Göransson Gyllenstierna, född 18 februari 1635 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var en svensk friherre och senare greve av ätten Gyllenstierna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Göransson Gyllenstierna · Se mer »
Johan Rosenhane (1642–1710)
Johan Rosenhane, född 16 mars 1642 i Stockholm, död 3 september 1710 i Wismar i Tyskland, var en svensk friherre och ämbetsman.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Johan Rosenhane (1642–1710) · Se mer »
Kanslipresident
Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Kanslipresident · Se mer »
Kansliråd
Kansliråd är idag en titel på en tjänsteman i Regeringskansliet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Kansliråd · Se mer »
Karelens lagsaga
Karelens lagsaga blev sannolikt år 1578 en egen lagsaga.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karelens lagsaga · Se mer »
Karl X Gustav
Karl X Gustav, född 8 november 1622 på Nyköpingshus, död 13 februari 1660 i Göteborg, var kung av Sverige från 1654 till sin död sex år senare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl X Gustav · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Karl XII · Se mer »
Korsholms kungsgård
Korsholms vallar utgjorde centrum för den enorma Korsholms kungsgård, med ägor från Vallgrund till Laihela. Korsholms kungsgård etablerades i början av 1500-talet på den plats där Korsholms slott låg, i dag känd som Korsholms vallar.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Korsholms kungsgård · Se mer »
Kungligt råd
Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Kungligt råd · Se mer »
Lagman
Torgny lagman vid Uppsala ting, av Christian Krohg. Lagman är en nordisk ämbetsmannatitel som använts bland annat i Sverige, Norge, Island, Finland och Färöarna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Lagman · Se mer »
Legat (diplomati)
Legat är ett diplomatiskt sändebud motsvarande ambassadör.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Legat (diplomati) · Se mer »
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Livland · Se mer »
Magdalena Stenbock
Magdalena Stenbock, född 1649, död 1727, var en politiskt aktiv svensk grevinna.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magdalena Stenbock · Se mer »
Magnus Gabriel De la Gardie
Magnus Gabriel De la Gardie, född 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn), Estland, död 26 april 1686 på Venngarns slott nära Sigtuna, Stockholms län (Uppland), var en svensk greve, riksmarskalk, riksdrots, rikskansler och diktare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magnus Gabriel De la Gardie · Se mer »
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Magnus Stenbock · Se mer »
Nils Gyldenstolpe (1642–1709)
Nils Gyldenstolpe, född den 5 november 1642 i Åbo, död den 4 maj 1709, var en svensk greve, ämbetsman och diplomat.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Nils Gyldenstolpe (1642–1709) · Se mer »
Oxenstierna af Korsholm och Wasa
Oxenstierna af Korsholm och Wasa är en svensk grevlig adelsätt.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Oxenstierna af Korsholm och Wasa · Se mer »
Oxenstiernska huset, Uppsala
Värmlands nation, som tidigare var inrymd i Oxenstiernska huset. Oxenstiernska huset avbildat till höger på ett kopparstick av Fredrik Akrel i Johan Bussers ''Beskrifning om Upsala'' (1769). Oxenstiernska huset är ett stenhus byggt 1664 vid Riddartorget i Uppsala.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Oxenstiernska huset, Uppsala · Se mer »
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »
Pommern
Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Pommern · Se mer »
Rector illustris
Rector illustris (plural: rectores illustres) var ett hedersämbete förbehållet adliga studenter vid de svenska universiteten under främst 1600- och 1700-talen.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Rector illustris · Se mer »
Rikskansliråd
Rikskansliråd var en hög ämbetsmannatitel under stormaktstiden och frihetstiden.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Rikskansliråd · Se mer »
Riksråd
Riksråd är i Skandinavien dels en titel på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samlingen av dessa rådgivare.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Riksråd · Se mer »
Sarkofag
Sarkofag från 200-talet e.Kr.Portiken, Santa Maria in Trastevere, Rom.(Inskriptionen är av betydligt senare datum.) Farao Merneptahs sarkofag. Sarkofag (av grekiska sarkophagos, köttätande, av sarkophagos lithos, köttätande sten, ytterst av σάρξ sarx, kött och φαγεῖν phagein, äta), är en kista av sten eller terrakotta.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Sarkofag · Se mer »
Schering Rosenhane (1685–1738)
Schering Rosenhane, född 1685 i Stockholm, var en svensk friherre och militär.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Schering Rosenhane (1685–1738) · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Stockholm · Se mer »
Storkyrkoförsamlingen
Storkyrkoförsamlingen var en församling i Stockholms stift i Stockholms kommun.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Storkyrkoförsamlingen · Se mer »
Svenska Livland
Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Svenska Livland · Se mer »
Tre Kronor (byggnad)
Tre Kronor (ursprungligen Stockholm eller Stockholms slott) var en borg och försvarsanläggning som utvecklades till slott och kungligt residens på Stadsholmen i Stockholm, enligt traditionen grundat av Birger jarl vid 1200-talets mitt.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Tre Kronor (byggnad) · Se mer »
Universitetskansler
Universitetskansler (plural: universitetskanslerer) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Universitetskansler · Se mer »
Uppland
Uppland (traditionellt stavat Upland) är ett landskap i östra Svealand i Sverige.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Uppland · Se mer »
Uppsala domkyrka
Uppsala domkyrka är en katedral i gotisk stil.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Uppsala domkyrka · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Uppsala universitet · Se mer »
Wachtmeister
Wachtmeister är en svensk adelsätt med ursprung från Dagö i Estland, vilken invandrade till Sverige på 1500-talet.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wachtmeister · Se mer »
Warszawa
Warszawa 1770 Den gamla Stora Teatern (Teatr Wielki) Bild från 1919, Piłsudskitorget i gamla Warszawa, inget av det som syns på bilden finns kvar idag. Warszawa i ruiner 1945. Kulturpalatset - en dominerande byggnad från Stalintiden Slottet En av Warszawas alla parker med pianisten och politikern Paderewskis staty Gamla staden Warszawas skyline sedd från stadsdelen Wola 1800-tals statyn av Warszawas stadsvapen, Syrena (sirenen/sjöjungfrun) på Gamla stans torg Warszawa är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1,7 miljoner invånare i själva staden och cirka 3,2 miljoner invånare i storstadsområdet (Obszar Metropolitalny Warszawy) inklusive förorter.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Warszawa · Se mer »
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wien · Se mer »
Wismarska tribunalet
''Fürstenhof'' i Wismar, ursprungligen hertigligt residens, sedan lokal för Wismarska tribunalet Wismarska tribunalet var en för Sveriges tyska besittningar gemensam överdomstol, sedan de genom Westfaliska freden (1648) hade upphört att, såsom förut i likhet med de övriga tyska staterna, lyda under rikskammarrätten i Speyer.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Wismarska tribunalet · Se mer »
12 juli
12 juli är den 193:e dagen på året i den gregorianska kalendern (194:e under skottår).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 12 juli · Se mer »
16 juli
16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår).
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 16 juli · Se mer »
1623
1623 (MDCXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 1623 · Se mer »
1702
1702 (MDCCII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en onsdag i den svenska kalendern.
Ny!!: Bengt Oxenstierna (1623–1702) och 1702 · Se mer »
Omdirigerar här:
Bengt Gabrielsson Oxenstierna, Bengt Oxenstierna (1623-1702), Bengt Oxienstierna, Oxenstierna, Bengt Gabrielsson.