77 relationer: Bas (linjär algebra), Basbyte, Begynnelsevärdesproblem, Delbarhet, Differensekvation, Fibonaccipolynom, Fibonaccital, Genererande funktion, Gyllene snittet, Heltalsföljd, Heptanaccital, Hexanaccital, Irrationella tal, Jacques Binet, Kombinatorik, Komplexa tal, Konkatenering, Kotte, Legendresymbolen, Leonardo Fibonacci, Lindenmayersystem, Linjärt rum, Lucastal, Matematisk induktion, Matris, Modulär aritmetik, Nätuppslagsverket över heltalsföljder, Nonaccital, Oktanaccital, Olösta matematiska problem, Om och endast om, Pentanaccital, Periodisk funktion, Pingala, Primtal, Primtalsfaktor, Pseudoprimtal, Reciproka Fibonaccikonstanten, Reella tal, Rekursion, Snäckor, Solros, Spiral, Största gemensamma delare, Sträng (data), Tal, Talteori, Tetranaccital, Tiopotens, Tjebysjovpolynom, ..., Tribonaccital, Tvåpotens, 0 (tal), 1 (tal), 1200-talet, 13, 13 (tal), 144 (tal), 1597, 2, 2 (tal), 21 (tal), 233, 233 (tal), 3, 3 (tal), 34 (tal), 377 (tal), 5, 5 (tal), 500-talet f.Kr., 55 (tal), 610 (tal), 8 (tal), 89, 89 (tal), 987 (tal). Förläng index (27 mer) »
Bas (linjär algebra)
En vektor representerad i två olika baser En mängd \ _ ^ sägs vara en bas för ett linjärt rum (eller vektorrum) V om den är linjärt oberoende och spänner upp V, det vill säga varje element i V är en linjärkombination av element ur basen.
Ny!!: Fibonaccital och Bas (linjär algebra) · Se mer »
Basbyte
Vektor representerad i två olika baser Basbyte är inom linjär algebra en transformation från en bas till en annan.
Ny!!: Fibonaccital och Basbyte · Se mer »
Begynnelsevärdesproblem
Begynnelsevärdesproblem är inom matematik, och då särskilt inom området differentialekvationer, problemet att hitta en lösning till en ordinär differentialekvation som har ett givet värde, kallat initialtillstånd eller begynnelsevärde, för en given punkt i systemets definitionsmängd.
Ny!!: Fibonaccital och Begynnelsevärdesproblem · Se mer »
Delbarhet
60. Ett heltal a är delbart med ett annat heltal b om det finns ett heltal k så att a.
Ny!!: Fibonaccital och Delbarhet · Se mer »
Differensekvation
Differensekvationer (även kallade rekursionsekvationer, ibland rekurrensrelationer efter den engelska benämningen) är den diskreta matematikens motsvarighet till analysens differentialekvationer.
Ny!!: Fibonaccital och Differensekvation · Se mer »
Fibonaccipolynom
Fibonaccipolynomen är en polynomföljd som kan ses som en generalisering av Fibonaccital och definieras av 1,\qquad\qquad\qquad\qquad&\mboxn.
Ny!!: Fibonaccital och Fibonaccipolynom · Se mer »
Fibonaccital
Tessellation med kvadrater som har Fibonaccital som sidlängd. Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
Ny!!: Fibonaccital och Fibonaccital · Se mer »
Genererande funktion
En genererande funktion är inom matematik en formell potensserie som innehåller information om en talföljd.
Ny!!: Fibonaccital och Genererande funktion · Se mer »
Gyllene snittet
Träsnitt från ''Divina proportione'' som illustrerar tillämpningen av det gyllene snittet på människans huvud. Gyllene snittet, på latin: sectio aurea, är det förhållande som erhålls när en sträcka delas i en längre del a och en kortare del b så att hela sträckan a + b förhåller sig till a som a förhåller sig till b: Gyllene snittet brukar betecknas med φ (den grekiska bokstaven fi).
Ny!!: Fibonaccital och Gyllene snittet · Se mer »
Heltalsföljd
En helstalsföljd är en följd (det vill säga en oändlig uppräkning) av heltal.
Ny!!: Fibonaccital och Heltalsföljd · Se mer »
Heptanaccital
Heptanaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med sju förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de sju föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Heptanaccital · Se mer »
Hexanaccital
Hexanaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med sex förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de sex föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Hexanaccital · Se mer »
Irrationella tal
Inom matematiken är irrationella tal reella tal som inte är rationella tal, det vill säga tal som inte kan skrivas som a/b, där a och b är heltal samt b skilt från noll.
Ny!!: Fibonaccital och Irrationella tal · Se mer »
Jacques Binet
Jacques Philippe Marie Binet, född den 2 februari 1786 i Rennes, död den 12 maj 1856 i Paris, var en fransk matematiker, fysiker och astronom.
Ny!!: Fibonaccital och Jacques Binet · Se mer »
Kombinatorik
Kombinatorik är den gren av matematiken som studerar kombinationer, permutationer och uppräkningar av element i mängder och de relationer som karakteriserar dessas egenskaper.
Ny!!: Fibonaccital och Kombinatorik · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Fibonaccital och Komplexa tal · Se mer »
Konkatenering
Inom datatekniken och teorin för formella språk innebär konkatenering att lägga ihop två strängar.
Ny!!: Fibonaccital och Konkatenering · Se mer »
Kotte
En kotte är en fröställning hos i första hand barrträd, motsvarigheten till blommor och blomställningar hos blomväxter och strobilus hos fräkenväxter.
Ny!!: Fibonaccital och Kotte · Se mer »
Legendresymbolen
Legendresymbolen har fått sitt namn efter den franska matematikern Adrien-Marie Legendre och används framförallt inom talteorin, samt även kryptografi.
Ny!!: Fibonaccital och Legendresymbolen · Se mer »
Leonardo Fibonacci
Leonardo av Pisa (Leonardo Fibonacci, Leonardo Pisano, Leonardo från Pisa eller bara Fibonacci), född i Pisa runt 1170, död cirka 1250, räknas som en av Italiens och världens största matematiker.
Ny!!: Fibonaccital och Leonardo Fibonacci · Se mer »
Lindenmayersystem
Artificiella blommor, skapade med ett L-system. Lindenmayersystem, förkortas L-system, är ett rekursivt system, skapat av den ungerske biologen Aristid Lindenmayer, som främst var avsett för att återge växters struktur.
Ny!!: Fibonaccital och Lindenmayersystem · Se mer »
Linjärt rum
Ett linjärt rum, även kallat vektorrum, är en mängd med en linjär struktur.
Ny!!: Fibonaccital och Linjärt rum · Se mer »
Lucastal
Inom talteorin är lucastalen en talföljd Ln, definierad av: 2,&\mbox n.
Ny!!: Fibonaccital och Lucastal · Se mer »
Matematisk induktion
Matematisk induktion är en bevismetod som tillämpas på påståenden som omfattar mängden av naturliga tal som är större än eller lika med ett startvärde (till exempel 0 eller 1).
Ny!!: Fibonaccital och Matematisk induktion · Se mer »
Matris
''n'' kolumner Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema av tal eller andra storheter.
Ny!!: Fibonaccital och Matris · Se mer »
Modulär aritmetik
Modulär aritmetik, moduloräkning eller kongruensräkning är ett område inom aritmetiken, där man räknar med ett begränsat antal tal.
Ny!!: Fibonaccital och Modulär aritmetik · Se mer »
Nätuppslagsverket över heltalsföljder
Nätuppslagsverket över heltalsföljder, på engelska On-Line Encyclopedia of Integer Sequences (OEIS) är en webbaserad databas för heltalsföljder.
Ny!!: Fibonaccital och Nätuppslagsverket över heltalsföljder · Se mer »
Nonaccital
Nonaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med nio förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de nio föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Nonaccital · Se mer »
Oktanaccital
Oktanaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med åtta förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de åtta föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Oktanaccital · Se mer »
Olösta matematiska problem
Detta är en lista över kända olösta matematiska problem, samt vissa kända problem som fått sin lösning i modern tid.
Ny!!: Fibonaccital och Olösta matematiska problem · Se mer »
Om och endast om
Om och endast om (förkortat omm) är ett uttryck som förekommer inom matematik och logik.
Ny!!: Fibonaccital och Om och endast om · Se mer »
Pentanaccital
Pentanaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med fem förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de fem föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Pentanaccital · Se mer »
Periodisk funktion
En illustration av en periodisk funktion med perioden P. En periodisk funktion är i matematiken en funktion som upprepar sig, med ett visst intervall som kallas för period.
Ny!!: Fibonaccital och Periodisk funktion · Se mer »
Pingala
Pingala var en indisk forntida matematiker, född ca 200 f.Kr.
Ny!!: Fibonaccital och Pingala · Se mer »
Primtal
12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.
Ny!!: Fibonaccital och Primtal · Se mer »
Primtalsfaktor
En primtalsfaktor av ett positivt heltal är ett primtal som delar talet.
Ny!!: Fibonaccital och Primtalsfaktor · Se mer »
Pseudoprimtal
Pseudoprimtal är ett heltal som delar en egenskap som är gemensam för alla primtal, men som egentligen inte är primtal.
Ny!!: Fibonaccital och Pseudoprimtal · Se mer »
Reciproka Fibonaccikonstanten
Reciproka Fibonaccikonstanten, eller ψ, är en matematisk konstant som definieras som summan av reciprokerna av Fibonaccitalen: Värdet för ψ är approximativt Man känner inte till någon sluten formel för ψ.
Ny!!: Fibonaccital och Reciproka Fibonaccikonstanten · Se mer »
Reella tal
Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.
Ny!!: Fibonaccital och Reella tal · Se mer »
Rekursion
Spegel i spegeleffekt kallas drosteeffekten och är ett exempel på rekursion. Rekursion uppstår när någonting definieras i termer av sig själv.
Ny!!: Fibonaccital och Rekursion · Se mer »
Snäckor
Snäckor (Gastropoda) är den klass i djurstammen blötdjur som omfattar flest arter.
Ny!!: Fibonaccital och Snäckor · Se mer »
Solros
Solros (Helianthus annuus) är en art i släktet Helianthus inom familjen korgblommiga växter.
Ny!!: Fibonaccital och Solros · Se mer »
Spiral
En arkitektonisk spiral Spiral är en kurva som man kan rita genom att rotera kring en punkt samtidigt som avståndet till punkten blir större.
Ny!!: Fibonaccital och Spiral · Se mer »
Största gemensamma delare
Inom matematiken är den största gemensamma delaren (förkortat SGD) av två eller flera heltal vilka alla inte är noll det största heltal som delar alla talen.
Ny!!: Fibonaccital och Största gemensamma delare · Se mer »
Sträng (data)
En sträng inom datalogi är en mängd som består av en ordnad följd av ett bestämt antal element ur ett givet alfabet.
Ny!!: Fibonaccital och Sträng (data) · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Fibonaccital och Tal · Se mer »
Talteori
Traditionellt är talteorin den gren inom matematiken som rör heltalens egenskaper.
Ny!!: Fibonaccital och Talteori · Se mer »
Tetranaccital
Tetranaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med fyra förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de fyra föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Tetranaccital · Se mer »
Tiopotens
Med tiopotens menas allmänt en potens med basen 10; men i allmänhet underförstås exponenten vara ett heltal.
Ny!!: Fibonaccital och Tiopotens · Se mer »
Tjebysjovpolynom
Pafnutij Tjebysjov (1821-1894). Tjebysjovpolynomen är en serie ortogonala polynom uppkallade efter Pafnutij Tjebysjov.
Ny!!: Fibonaccital och Tjebysjovpolynom · Se mer »
Tribonaccital
Tribonaccital liknar Fibonaccital, men istället för att börja med två förutbestämda termer, startar talföljden med tre förutbestämda termer och varje term efteråt är summan av de tre föregående termerna.
Ny!!: Fibonaccital och Tribonaccital · Se mer »
Tvåpotens
En tvåpotens är ett tal på formen 2n, där n är ett heltal.
Ny!!: Fibonaccital och Tvåpotens · Se mer »
0 (tal)
0 är det första naturliga talet (ibland räknas dock 1 som det första naturliga talet).
Ny!!: Fibonaccital och 0 (tal) · Se mer »
1 (tal)
1 (eller) är det naturliga heltal som följer 0 och föregår 2.
Ny!!: Fibonaccital och 1 (tal) · Se mer »
1200-talet
T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.
Ny!!: Fibonaccital och 1200-talet · Se mer »
13
13 (XIII) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 13 · Se mer »
13 (tal)
13 är det naturliga heltal som följer 12 och föregår 14.
Ny!!: Fibonaccital och 13 (tal) · Se mer »
144 (tal)
144 är det naturliga talet som följer 143 och som följs av 145.
Ny!!: Fibonaccital och 144 (tal) · Se mer »
1597
1597 (MDXCVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 1597 · Se mer »
2
2 (II) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 2 · Se mer »
2 (tal)
2 är det naturliga heltal som följer 1 och föregår 3.
Ny!!: Fibonaccital och 2 (tal) · Se mer »
21 (tal)
21 är det naturliga talet som följer 20 och som följs av 22.
Ny!!: Fibonaccital och 21 (tal) · Se mer »
233
233 (CCXXXIII) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 233 · Se mer »
233 (tal)
233 är det naturliga talet som följer 232 och som följs av 234.
Ny!!: Fibonaccital och 233 (tal) · Se mer »
3
3 (III) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 3 · Se mer »
3 (tal)
3 är det naturliga heltal som följer 2 och föregår 4.
Ny!!: Fibonaccital och 3 (tal) · Se mer »
34 (tal)
34 (trettiofyra) är det naturliga talet som följer 33 och som följs av 35.
Ny!!: Fibonaccital och 34 (tal) · Se mer »
377 (tal)
377 är det naturliga talet som följer 376 och som följs av 378.
Ny!!: Fibonaccital och 377 (tal) · Se mer »
5
5 (V) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 5 · Se mer »
5 (tal)
5 är det naturliga heltalet som följer 4 och föregår 6.
Ny!!: Fibonaccital och 5 (tal) · Se mer »
500-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Fibonaccital och 500-talet f.Kr. · Se mer »
55 (tal)
55 (femtiofem) är det naturliga talet som följer 54 och som följs av 56.
Ny!!: Fibonaccital och 55 (tal) · Se mer »
610 (tal)
610 är det naturliga heltal som följer 609 och följs av 611.
Ny!!: Fibonaccital och 610 (tal) · Se mer »
8 (tal)
Två "bevisföringar" för armstrongtal, varav talet 8 är det ena. 8 är det naturliga heltal som följer 7 och föregår 9.
Ny!!: Fibonaccital och 8 (tal) · Se mer »
89
89 (LXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Fibonaccital och 89 · Se mer »
89 (tal)
89 (åttionio) är det naturliga talet som följer 88 och som följs av 90.
Ny!!: Fibonaccital och 89 (tal) · Se mer »
987 (tal)
987 är det naturliga heltal som följer 986 och följs av 988.
Ny!!: Fibonaccital och 987 (tal) · Se mer »
Omdirigerar här:
1 2 3 5 8 13 21, Binets formel, Fibonacciföljden, Fibonacciprimtal, Fibonaccis serie, Fibonaccis tal, Fibonaccis talföljd, Fibonaccis talserie, Fibonaccisekvensen, Fibonacciserie, Fibonacciserien, Fibonaccitalen, Pisanoperiod.