Snabbare tillgång än webbläsare!
33 relationer: Akvariefiskar, Artemia, Artkomplex, Bas (kemi), Bertil Hanström, Bräckt vatten, Daphnier, Djur, Eukaryoter, Filter, Gälar, Gälbladfotingar, Hermafrodit, Hinnkräftor, Integrated Taxonomic Information System, Kladistik, Klass (biologi), Kräftdjur, Leddjur, Musselräkor, Naupliuslarv, Ordning (biologi), Orsten, Partenogenes, Pierre André Latreille, Saltkräfta, Saltvatten, Sötvatten, Sexuell förökning, Sköldbladfotingar, Torrperiod, Triops longicaudatus, William Thomas Calman.
Akvariefiskar
Makropod, den första tropiska akvariefisken som bidrog mycket till akvariehobbyns ökade popularitet. Akvariefiskar är de fiskar, som i avseende till storlek, härdighet och förökningssätt klarar sig bra i akvarier.
Ny!!: Bladfotingar och Akvariefiskar · Se mer »
Artemia
Artemia är ett släkte bladfotingar, och det enda släktet i familjen Artemiidae.
Ny!!: Bladfotingar och Artemia · Se mer »
Artkomplex
Fjärilar av släktet ''Heliconius'' omfattar ett antal arter som är mycket svåra att särskilja. Inom biologi innebär ett artkomplex en grupp med närbesläktade organismer som är så pass lika varandra att artgränsen mellan dem blir oklar.
Ny!!: Bladfotingar och Artkomplex · Se mer »
Bas (kemi)
Kaliumhydroxid Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar.
Ny!!: Bladfotingar och Bas (kemi) · Se mer »
Bertil Hanström
Bertil Hanström, född 20 november 1891 i Kalmar, död 17 juli 1969 i Steninge, Halland, var en svensk zoolog.
Ny!!: Bladfotingar och Bertil Hanström · Se mer »
Bräckt vatten
Bräckt vatten, eller brackvatten, är vatten med högre salinitet än sötvatten, men lägre än saltvatten och därmed en salthalt mellan ungefär 0,05 och 3 procent.
Ny!!: Bladfotingar och Bräckt vatten · Se mer »
Daphnier
Dafnier eller daphnier (Daphnia) är ett släkte bland kräftdjuren (Crustacea), som räknas till ordningen Cladocera (hinnkräftor).
Ny!!: Bladfotingar och Daphnier · Se mer »
Djur
Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.
Ny!!: Bladfotingar och Djur · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Bladfotingar och Eukaryoter · Se mer »
Filter
Filter är en samlad benämning på processteg som ändrar ett materials eller en signals egenskaper eller innehåll genom att skilja dess komponenter åt.
Ny!!: Bladfotingar och Filter · Se mer »
Gälar
Gälar är andningsorgan som finns hos vattenlevande djur som blötdjur, kräftdjur, insekter, fiskar och groddjur.
Ny!!: Bladfotingar och Gälar · Se mer »
Gälbladfotingar
Gälbladfotingar (Anostraca) är en ordning av bladfotingar.
Ny!!: Bladfotingar och Gälbladfotingar · Se mer »
Hermafrodit
fläckiga vinbergssnäckor parar sig. Hermafrodit är en individ som är tvåkönad.
Ny!!: Bladfotingar och Hermafrodit · Se mer »
Hinnkräftor
Hinnkräftor (Cladocera) är en ordning av små kräftdjur som vanligen kallas vattenloppor.
Ny!!: Bladfotingar och Hinnkräftor · Se mer »
Integrated Taxonomic Information System
Integrated Taxonomic Information System, ITIS, är en nordamerikansk samarbetsorganisation som samlar och presenterar taxonomisk information om växter, djur, svampar och mikrober, framför allt rörande arter i Nordamerika, men även i resten av världen.
Ny!!: Bladfotingar och Integrated Taxonomic Information System · Se mer »
Kladistik
tidsaxlar, kladogrammet har då omvandlats till ett fylogenetiskt träd. Kladistik, även fylogenetisk systematik, är en vetenskaplig metod som används främst vid studier av evolutionära frågeställningar om släktskap och utveckling av arter och egenskaper inom biologin.
Ny!!: Bladfotingar och Kladistik · Se mer »
Klass (biologi)
hierarkiska systemet i biologin Klass är en grupp inom stammarna inom det hierarkiska systemet i biologin.
Ny!!: Bladfotingar och Klass (biologi) · Se mer »
Kräftdjur
Kräftdjur (Crustacea) är en understam av leddjur.
Ny!!: Bladfotingar och Kräftdjur · Se mer »
Leddjur
Leddjur (Arthropoda) är en stam inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur.
Ny!!: Bladfotingar och Leddjur · Se mer »
Musselräkor
Musselräkor (Conchostraca) är en grupp sötvattenslevande kräftdjur i klassen bladfotingar (Branchiopoda) bland kräftdjuren.
Ny!!: Bladfotingar och Musselräkor · Se mer »
Naupliuslarv
En naupliuslarv av ett kräftdjur i släktet ''Cyclops'' Naupliuslarv, ofta förkortat nauplie och i plural nauplier, är en individ i ett mycket tidigt larvstadium hos olika kräftdjur.
Ny!!: Bladfotingar och Naupliuslarv · Se mer »
Ordning (biologi)
hierarkiska systemet i biologin Ordning är en grupp inom den biologiska systematiken och en undergrupp till de biologiska klasserna.
Ny!!: Bladfotingar och Ordning (biologi) · Se mer »
Orsten
Orsten, kallas även i folkmun för stinksten eller stinkkalk på grund av den illaluktande doft som framträder då man klyver stenen.
Ny!!: Bladfotingar och Orsten · Se mer »
Partenogenes
Partenogenes, ibland kallad jungfrufödsel, är inom zoologin en form av asexuell förökning genom produktion av avkomma ur obefruktade ägg.
Ny!!: Bladfotingar och Partenogenes · Se mer »
Pierre André Latreille
Pierre André Latreille, född 20 november 1762 i Brive-la-Gaillarde, död 6 februari 1833 i Paris, var en fransk entomolog.
Ny!!: Bladfotingar och Pierre André Latreille · Se mer »
Saltkräfta
Saltkräfta (Artemia salina) är ett litet vattenlevande kräftdjur i ordningen bladfotingar och anpassat för miljöer med hög salthalt.
Ny!!: Bladfotingar och Saltkräfta · Se mer »
Saltvatten
Saltvattenakvarium. Saltvatten är vatten som innehåller en märkbar koncentration av lösta salter, främst natriumklorid (NaCl) men även en hel rad andra salter.
Ny!!: Bladfotingar och Saltvatten · Se mer »
Sötvatten
Sötvattenkran i en schweizisk by Sötvatten eller färskvatten är vatten som har tillräckligt låg salthalt för att vara drickbart, men anger inte om det är tjänligt som dricksvatten i övrigt.
Ny!!: Bladfotingar och Sötvatten · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Bladfotingar och Sexuell förökning · Se mer »
Sköldbladfotingar
Sköldbladfotingar (Notostraca), även kallade Triops, är en mycket ålderdomlig ordning kräftdjur av klassen Bladfotingar.
Ny!!: Bladfotingar och Sköldbladfotingar · Se mer »
Torrperiod
Torrperiod i Botswana. Torrperiod, torkperiod eller torrtid är en sammanhängande period när det inte faller någon mätbar nederbörd.
Ny!!: Bladfotingar och Torrperiod · Se mer »
Triops longicaudatus
Triops longicaudatus är en kräftdjursart som först beskrevs av John Lawrence LeConte 1846.
Ny!!: Bladfotingar och Triops longicaudatus · Se mer »
William Thomas Calman
William Thomas Calman, född 29 december 1871 i Dundee, död 29 september 1952, var en skotsk zoolog som framför allt är känd som specialist på kräftdjuren, Crustacea.
Ny!!: Bladfotingar och William Thomas Calman · Se mer »
Omdirigerar här:
Bladfoting, Branchiopoda, Branchiopoder, Phyllopoda, Phyllopoder.
