Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Buyider

Index Buyider

Buyider, även buwayhider, var under 900- och 1000-talen en persisk shiitisk furstesläkt stammande från regionen Daylam söder om Kaspiska havet.

16 relationer: Aashura, Bagdad, Emirernas emir, Irak, Iran, Kalifat, Kaspiska havet, Nouruz, Samanider, Sasaniderna, Sebüktegin, Seldjuker, Shahanshah, Shia, Sunni, Togrul Beg.

Aashura

Ashurademonstration i Göteborg Aashura eller 'āshūrā (arabiska: عاشوراء), ”den tionde”, är först och främst en stor religiös högtid för shiitiska muslimer.

Ny!!: Buyider och Aashura · Se mer »

Bagdad

Bagdad (arabiska: بغداد, Baġdād; från persiskans bāġ-e dād, 'rättvisans boning') är Iraks huvudstad.

Ny!!: Buyider och Bagdad · Se mer »

Emirernas emir

Emirernas emir, Amīr al-umarā, var titeln för befälhavaren för kalifens livvakt.

Ny!!: Buyider och Emirernas emir · Se mer »

Irak

Irak (العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Ny!!: Buyider och Irak · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Buyider och Iran · Se mer »

Kalifat

Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. Kalifat (خلافة, khilāfa) kallades de muslimska riken som styrdes av en kalif, det vill säga en ledare som gjorde anspråk på religiös såväl som politisk överhöghet som "ställföreträdare", den titel Abu Bakr tog när han efterträdde Muhammed som muslimernas andliga och världsliga ledare år 632.

Ny!!: Buyider och Kalifat · Se mer »

Kaspiska havet

Kaspiska havet vid Türkmenbaşy Oljefält vid Baku Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariae Mazenderan); azerbajdzjanska (Xäzär dänizi) och kurdiska (Deriyaya Xazer) är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.. LakeNet. Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter. Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent, ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).. Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Ny!!: Buyider och Kaspiska havet · Se mer »

Nouruz

Nouruz uppmärksammas på ett frimärke från Tadzjikistan. Nouruz (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även norouz, nowruz), är namnet på det iranska eller persiska nyåret, är de afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen.

Ny!!: Buyider och Nouruz · Se mer »

Samanider

Samanidernapå persiska "سامانیان" var en persisk dynasti som frigjorde sig från det arabiska kalifatet under senare hälften af 800-talet.

Ny!!: Buyider och Samanider · Se mer »

Sasaniderna

Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt. Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen.

Ny!!: Buyider och Sasaniderna · Se mer »

Sebüktegin

Abu Mansur Sebüktegin, även Sebaktigin, urdu بو منصور سبکتگین, född cirka 947 och död i augusti 997.

Ny!!: Buyider och Sebüktegin · Se mer »

Seldjuker

Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var turkisk dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.

Ny!!: Buyider och Seldjuker · Se mer »

Shahanshah

Shahanshah (persiska: شاهنشاه, "Shâhanshâh", även "Shah-in-shah"), persisk härskartitel, betydande "konungarnas konung".

Ny!!: Buyider och Shahanshah · Se mer »

Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den gren av islam som menar att profeten Muhammed enligt Guds beslut utnämnt Ali ibn Abi Talib och hans ättlingar till muslimernas ledare efter sin bortgång.

Ny!!: Buyider och Shia · Se mer »

Sunni

Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.'''Grön''': '''Sunni''''''Röd''': Shia '''Blå''': Ibadi Sunni är en ortodox trosinriktning och den största grenen inom islam.

Ny!!: Buyider och Sunni · Se mer »

Togrul Beg

Toghrultornet i Ray Togrul Beg, även kallad Togrül eller Toğrül, född cirka 990, död 4 september 1063 i nuvarande Iran, var den andre härskaren i den turkiska Seldjukdynastin.

Ny!!: Buyider och Togrul Beg · Se mer »

Omdirigerar här:

Bujider, Buwayhid, Buwayhider, Buwayhiderna, Buyid, Buyiderna.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »