87 relationer: Absolut magnitud, Achird, Almagest, Altair, Andromeda (mytologi), Andromeda (stjärnbild), Andromedagalaxen, Asterism, Astronomins historia, Ödlan, Örnen (stjärnbild), Caph, Cassiopeia A, Cepheus, Cirkumpolär (astronomi), Delta Scuti-variabel, Dubbelstjärna, Dvärggalax, Emissionsnebulosa, Galax, Gamma Cassiopeiae, Gamma Cassiopeiae-variabel, Giraffen, Grekisk mytologi, H II-region, Himmelssfären, Hjärtnebulosan, Hyperjätte, Internationella astronomiska unionen, Jättestjärna, Jorden, Kassiopeia, Kepheus, Klaudios Ptolemaios, Landskap i Sverige, Landskapsstjärnor, Latin, Litteraturåret 1990, Ljusår, Luminositet, Messier 103, Messier 52, Nebulosa, Nereider, NGC 147, NGC 185, NGC 278, NGC 281, NGC 457, NGC 654, ..., NGC 663, NGC 7635, NGC 7789, Norra stjärnhimlen, Pac-Man, Perseiderna, Perseus (stjärnbild), Polstjärnan, Poseidon, Rho Cassiopeiae, RS Canum Venaticorum-variabel, Ruchbah, Satellitgalax, Schedar, Segin, Själnebulosan, Skåne, Skenbar magnitud, SN 1572, Solen, Solsystemet, Spiralgalax, Stjärna, Stjärnbild, Stjärnhop, Supernova, Sverige, Tycho Brahe, Underjätte, Variabel stjärna, Vintergatan, Virgil I. Grissom, W, Zeta Cassiopeiae, 1572, 1667, 1947. Förläng index (37 mer) »
Absolut magnitud
Absolut magnitud är ett mått på en stjärnas verkliga ljusstyrka oavsett dess avstånd från jorden.
Ny!!: Cassiopeja och Absolut magnitud · Se mer »
Achird
Achird eller Eta Cassiopeiae (η Cassiopeiae, förkortat Eta Cas or η Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeia.
Ny!!: Cassiopeja och Achird · Se mer »
Almagest
En sida ur Trebizonds översättning (1451). Almagest är ett berömt arbete av den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios som publicerades ungefär år 140 e. Kr.
Ny!!: Cassiopeja och Almagest · Se mer »
Altair
Altair (α Aql, α Aquilae, Alfa Aquilae) är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Örnen och den tolfte starkaste stjärnan på klar natthimmel, med en magnitud på +0,77.
Ny!!: Cassiopeja och Altair · Se mer »
Andromeda (mytologi)
'''Andromeda''' avbildad av Paul Gustave Doré. Perseus och Andromeda. Andromeda (grek. Ανδρομέδα) var i grekisk mytologi Kefeus och Kassiopeias dotter.
Ny!!: Cassiopeja och Andromeda (mytologi) · Se mer »
Andromeda (stjärnbild)
Andromeda (samma på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Cassiopeja och Andromeda (stjärnbild) · Se mer »
Andromedagalaxen
Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är svagt synlig med blotta ögat.
Ny!!: Cassiopeja och Andromedagalaxen · Se mer »
Asterism
En asterism är i astronomi ett mönster av stjärnor, sett på stjärnhimlen, som inte räknas som en officiell stjärnbild.
Ny!!: Cassiopeja och Asterism · Se mer »
Astronomins historia
Astronomisk tabell från det engelska uppslagsverket ''Cyclopaedia'', utgivet 1728. Astronomi är världens äldsta naturvetenskap, med en historia som sträcker sig till antiken och ursprung i religiösa traditioner från förhistorisk tid.
Ny!!: Cassiopeja och Astronomins historia · Se mer »
Ödlan
Ödlan (Lacerta på latin) är en liten, svag stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Cassiopeja och Ödlan · Se mer »
Örnen (stjärnbild)
Örnen (Aquila på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen och ligger några grader över himmelsekvatorn.
Ny!!: Cassiopeja och Örnen (stjärnbild) · Se mer »
Caph
Caph eller Beta Cassiopeiae (β Cassiopeiae, förkortat Beta Cas or β Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den västra delen av stjärnbilden Cassiopeia.
Ny!!: Cassiopeja och Caph · Se mer »
Cassiopeia A
Kompositbild i infraröd (röd), synlig (gul) och röntgen (grön och blå) Cassiopeia A är näst efter solen den starkaste astronomiska radiokällan från jorden sett; den är en supernovarest efter en supernova som inträffade (från vår synvinkel) omkring år 1667.
Ny!!: Cassiopeja och Cassiopeia A · Se mer »
Cepheus
Cepheus (samma på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Cassiopeja och Cepheus · Se mer »
Cirkumpolär (astronomi)
Ett objekt på stjärnhimlen som är cirkumpolärt går aldrig ner under horisonten.
Ny!!: Cassiopeja och Cirkumpolär (astronomi) · Se mer »
Delta Scuti-variabel
En Delta Scuti-variabel (ibland kallad dvärgcepheid) är en variabel stjärna som har variationer i dess magnitud på grund av både radiella och icke-radiella pulseringar i stjärnans yta.
Ny!!: Cassiopeja och Delta Scuti-variabel · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Cassiopeja och Dubbelstjärna · Se mer »
Dvärggalax
IC 10, en av dvärggalaxerna i Lokala galaxhopen En dvärggalax är en galax som är liten till storlek och ljusstyrka.
Ny!!: Cassiopeja och Dvärggalax · Se mer »
Emissionsnebulosa
Emissionsnebulosa Emissionsnebulosor är moln av joniserad gas som lyser med sitt eget ljus.
Ny!!: Cassiopeja och Emissionsnebulosa · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Cassiopeja och Galax · Se mer »
Gamma Cassiopeiae
Gamma Cassiopeiae, eller 27 Cassiopeiae, är en eruptiv variabel stjärna i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Gamma Cassiopeiae · Se mer »
Gamma Cassiopeiae-variabel
En Gamma Cassiopeiae-variabel (γ Cassiopeiae-variabel) är en typ av variabel stjärna, uppkallad efter prototypen Gamma Cassiopeiae.
Ny!!: Cassiopeja och Gamma Cassiopeiae-variabel · Se mer »
Giraffen
Giraffen (Camelopardalis på latin) är en stjärnbild på den norra stjärnhimlen.
Ny!!: Cassiopeja och Giraffen · Se mer »
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Ny!!: Cassiopeja och Grekisk mytologi · Se mer »
H II-region
Mörka regioner med stjärnbildning i Örnnebulosan En H II-region är ett interstellärt moln av glödande gas och plasma, ibland flera hundra ljusår tvärs över, i vilket stjärnbildning äger rum.
Ny!!: Cassiopeja och H II-region · Se mer »
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Ny!!: Cassiopeja och Himmelssfären · Se mer »
Hjärtnebulosan
Hjärtnebulosan, eller IC 1805, är en emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeja, som ligger på ett avstånd av 7 500 ljusår från jorden.
Ny!!: Cassiopeja och Hjärtnebulosan · Se mer »
Hyperjätte
Storleksjämförelse mellan solen och hyperjätten VY Canis Majoris, en av de största kända stjärnorna. En hyperjätte är en stjärna med en enorm massa och extremt hög ljusstyrka.
Ny!!: Cassiopeja och Hyperjätte · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Cassiopeja och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Ny!!: Cassiopeja och Jättestjärna · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Cassiopeja och Jorden · Se mer »
Kassiopeia
Kassiopeia (lat. Cassiopeia) var i grekisk mytologi maka till Kepheus (lat. Cepheus) och moder till Andromeda.
Ny!!: Cassiopeja och Kassiopeia · Se mer »
Kepheus
Kepheus (latiniserat Cepheus) var enligt grekisk mytologi kung av Aethiopien (som ej ska blandas samman med Etiopien).
Ny!!: Cassiopeja och Kepheus · Se mer »
Klaudios Ptolemaios
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170, var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten.
Ny!!: Cassiopeja och Klaudios Ptolemaios · Se mer »
Landskap i Sverige
Sveriges 25 landskap. ''Blå toner'': landskap i Götaland, ''gula toner'': landskap i Svealand, ''beige toner'': landskap i Norrland. En grovindelning av Sveriges landskap år 1560. Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet.
Ny!!: Cassiopeja och Landskap i Sverige · Se mer »
Landskapsstjärnor
Varje svenskt landskap har en landskapsstjärna, som är en av stjärnorna, oftast den ljusstarkaste och/eller mest kända stjärnan, i landskapets landskapsstjärnbild.
Ny!!: Cassiopeja och Landskapsstjärnor · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Cassiopeja och Latin · Se mer »
Litteraturåret 1990
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassiopeja och Litteraturåret 1990 · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Cassiopeja och Ljusår · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Cassiopeja och Luminositet · Se mer »
Messier 103
Messier 103 (M103) även känd som NGC 581, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Cassiopeia och ligger ungefär 1 grad nordost från Ruchbah.
Ny!!: Cassiopeja och Messier 103 · Se mer »
Messier 52
Messier 52 (M52) även känd som NGC 7654, är en öppen stjärnhop, belägen ungefär 6° nordväst om NGC 7789.
Ny!!: Cassiopeja och Messier 52 · Se mer »
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Ny!!: Cassiopeja och Nebulosa · Se mer »
Nereider
''Nereiderna'', målning av Gaston Bussière (1927). Nereiderna var en grupp havsnymfer i den grekiska mytologin som fick sitt namn från sin gemensamma fader Nereus.
Ny!!: Cassiopeja och Nereider · Se mer »
NGC 147
NGC 417, även känd som Caldwell 17, är en dvärggalax i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 147 · Se mer »
NGC 185
NGC 185, även känd som Caldwell 18, är en dvärggalax i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 185 · Se mer »
NGC 278
NGC 278 är en spiralgalax i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 278 · Se mer »
NGC 281
NGC 281, IC 11 eller Sh2-184 är en ljusstark emissionsnebulosa och en del av en H II-region i stjärnbilden Cassiopeja där den ingår i Vintergatans Perseus spiralarm.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 281 · Se mer »
NGC 457
NGC 457 (även känd som Ugglehopen, ET-hopen och Caldwell 13) är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 457 · Se mer »
NGC 654
NGC 654, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Cassiopeia.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 654 · Se mer »
NGC 663
NGC 663 (även känd som Caldwell 10) är en ung öppen stjärnhop i stjärnbilden Cassiopeia.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 663 · Se mer »
NGC 7635
NGC 7635, även känd som Caldwell 11 eller Bubbelnebulosan är en H II-region i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 7635 · Se mer »
NGC 7789
NGC 7789 är en stor, vidöppen stjärnhop som ligger 4 grader sydost om Caph, mellan den gula halvregelbundna variabeln 7 Rho Cassiopeiae och det omfattande, vita multipelsystemet 8 Sigma Cassiopeiae.
Ny!!: Cassiopeja och NGC 7789 · Se mer »
Norra stjärnhimlen
Grafisk bild över norra stjärnhimlen. Norra stjärnhimlen är de stjärnor och stjärnbilder som året runt är synliga från nordpolen.
Ny!!: Cassiopeja och Norra stjärnhimlen · Se mer »
Pac-Man
är ursprungligen ett arkadspel skapat av Namcos programmerare Toru Iwatani 1980.
Ny!!: Cassiopeja och Pac-Man · Se mer »
Perseiderna
Ungefärlig radiant för Perseiderna 2015. En perseid ovanför Very Large Telescope En, eller möjligen två, perseider. Vintergatan i bakgrunden. Perseiderna är ett meteorregn med störst aktivitet omkring den 12 augusti varje år, orsakad av kometen Swift-Tuttle.
Ny!!: Cassiopeja och Perseiderna · Se mer »
Perseus (stjärnbild)
Perseus (samma på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Cassiopeja och Perseus (stjärnbild) · Se mer »
Polstjärnan
Polstjärnan (latin: stella polāris), Alfa Ursae Minoris, är en stjärna som ingår i stjärnbilden Lilla björnen.
Ny!!: Cassiopeja och Polstjärnan · Se mer »
Poseidon
treudden. Poseidon är havets, källornas, flodernas och jordbävningarnas gud i grekisk mytologi.
Ny!!: Cassiopeja och Poseidon · Se mer »
Rho Cassiopeiae
Rho Cassiopeiae är en stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Rho Cassiopeiae · Se mer »
RS Canum Venaticorum-variabel
En RS Canum Venaticorum-variabel, som fått sin benämning från dess prototypstjärna, RS Canum Venaticorum (förkortad RS CVn), är en typ av variabel stjärna, som utgörs av en tätt cirkulerande dubbelstjärna med aktiva kromosfärer, som kan orsaka stora stjärnfläckar.
Ny!!: Cassiopeja och RS Canum Venaticorum-variabel · Se mer »
Ruchbah
Ruchbah eller Delta Cassiopeiae (δ Cassiopeiae, förkortat Delta Cas, δ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeia.
Ny!!: Cassiopeja och Ruchbah · Se mer »
Satellitgalax
M110. Stora magellanska molnet är den fjärde största satellitgalaxen i Lokala gruppen. En satellitgalax är en galax som kretsar runt en större galax på grund av den gravitationella attraktionen.
Ny!!: Cassiopeja och Satellitgalax · Se mer »
Schedar
Schedar eller Alfa Cassiopeiae (α Cassiopaiae, förkortat Alfa Cas, α Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Schedar · Se mer »
Segin
Segin eller Epsilon Cassiopeiae (ε Cassiopaiae, förkortat Epsilon Cas, ε Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Segin · Se mer »
Själnebulosan
IC 1848 eller Westerhout 5 även känd som Själnebulosan, är en emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Själnebulosan · Se mer »
Skåne
Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.
Ny!!: Cassiopeja och Skåne · Se mer »
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Ny!!: Cassiopeja och Skenbar magnitud · Se mer »
SN 1572
SN 1572 (Tychos supernova eller Tycho Brahes nova), B Cassiopeiae (B Cas) eller 3C 10 var en supernova av typ Ia i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och SN 1572 · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Cassiopeja och Solen · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Cassiopeja och Solsystemet · Se mer »
Spiralgalax
NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.
Ny!!: Cassiopeja och Spiralgalax · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Cassiopeja och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Cassiopeja och Stjärnbild · Se mer »
Stjärnhop
Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.
Ny!!: Cassiopeja och Stjärnhop · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Cassiopeja och Supernova · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Cassiopeja och Sverige · Se mer »
Tycho Brahe
Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.
Ny!!: Cassiopeja och Tycho Brahe · Se mer »
Underjätte
En underjätte är en typ av stjärna som är något ljusare än en normal huvudseriestjärna (dvärg), men inte lika ljus som en riktig jättestjärna.
Ny!!: Cassiopeja och Underjätte · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Cassiopeja och Variabel stjärna · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Cassiopeja och Vintergatan · Se mer »
Virgil I. Grissom
Virgil Ivan "Gus" Grissom, född 3 april 1926 i Mitchell i Indiana, död 27 januari 1967 vid Cape Canaveral Air Force Station i Florida, var en amerikansk astronaut och officer i USA:s flygvapen.
Ny!!: Cassiopeja och Virgil I. Grissom · Se mer »
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Cassiopeja och W · Se mer »
Zeta Cassiopeiae
Zeta Cassiopeiae (ζ Cassiopeiae, förkortat Zeta Cas, ζ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i södra delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Cassiopeja och Zeta Cassiopeiae · Se mer »
1572
1572 (MDLXXII) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Cassiopeja och 1572 · Se mer »
1667
1667 (MDCLXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Cassiopeja och 1667 · Se mer »
1947
1947 (MCMXLVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Cassiopeja och 1947 · Se mer »
Omdirigerar här:
Cassiopeia, Cassiopeja (stjärnbild), Kassiopeja.