Snabbare tillgång än webbläsare!
20 relationer: Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, Ericsbergs slott, Friherre, Greve, Karl XI, Karl XII, Katarina av Pfalz-Zweibrücken (1661–1720), Prinsessa, Riksråd, Skånska kriget, Slaget vid Landskrona, Slaget vid Lund, Stockholm, Student, Svea livgarde, Svenska reduktioner, Uppsala universitet, 14 juni, 1639, 1705.
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, född 11 oktober 1629 på slottet Stegeborg i Östergötland (nu i Söderköpings kommun), död där 14 oktober 1689 var en svensk riksmarsk, riksmarskalk och generalissimus.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken · Se mer »
Ericsbergs slott
Ericsberg är ett slott beläget 13 kilometer öster om Katrineholm i Stora Malms socken i Katrineholms kommun i Södermanland.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Ericsbergs slott · Se mer »
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Friherre · Se mer »
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Greve · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Karl XII · Se mer »
Katarina av Pfalz-Zweibrücken (1661–1720)
Katarina av Pfalz-Zweibrücken, född 30 november 1661 på Stegeborg, död 6 maj 1720, var dotter till Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, svensk hertig av Stegeborg, och Elsa Elisabeth Brahe, brorsdotter till Karl X Gustav av Sverige och kusin till Karl XI.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Katarina av Pfalz-Zweibrücken (1661–1720) · Se mer »
Prinsessa
Prinsessa är en icke regerande kvinnlig medlem av ett kungahus eller annat furstehus.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Prinsessa · Se mer »
Riksråd
Riksråd är i Skandinavien dels en titel på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samlingen av dessa rådgivare.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Riksråd · Se mer »
Skånska kriget
Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Skånska kriget · Se mer »
Slaget vid Landskrona
Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Under striden träffades hans häst och Helmfelts ben klämdes fast under den när den föll. En Tysk löjtnant stack honom i halsen med sin värja och dödade honom. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod, men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Slaget vid Landskrona · Se mer »
Slaget vid Lund
Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Slaget vid Lund · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Stockholm · Se mer »
Student
Helsingfors tekniska högskola. En student är en person som läser vid universitet eller högskola, men beteckningen används även om den som med hängivenhet ägnar sig åt att lära ett visst ämne och därmed anses studera detta.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Student · Se mer »
Svea livgarde
Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Svea livgarde · Se mer »
Svenska reduktioner
En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Svenska reduktioner · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och Uppsala universitet · Se mer »
14 juni
14 juni är den 165:e dagen på året i den gregorianska kalendern (166:e under skottår).
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och 14 juni · Se mer »
1639
1639 (MDCXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och 1639 · Se mer »
1705
1705 (MDCCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.
Ny!!: Christopher Gyllenstierna och 1705 · Se mer »
Omdirigerar här:
Christoffer Gyllenstierna, Gyllenstierna, Kristofer, Kristofer Gyllenstierna, Kristoffer Gyllenstierna.
