109 relationer: Adriatiska havet, Andra världskriget, Šibenik, Šibenik-Knins län, Österrike-Ungern, Österrikisk-ungerska kompromissen, Balkanhalvön, Belägringen av Dubrovnik, Belgrad, Berg, Biograd na Moru, Biokovo, Brač, Cetina, Cisleithanien, Dalmater, Dalmatien (romersk provins), Dalmatiner, Dalmatinska lantdagen, Dalmatiska, Dinariska alperna, Dubrovnik, Dubrovnik-Neretvas län, Dugi otok, Första franska kejsardömet, Första världskriget, Flod, Folkomröstningen om Kroatiens självständighet 1991, Furstendöme, Furstendömet Kroatien, Gračac, Habsburg, Habsburgska monarkin, Hvar, Illyricum, Illyriska provinserna, Imotski, Istrien, Italienisering, Kaštela, Kejsardömet Österrike, Knin, Korčula, Kozjak, Krka, Kroatien, Kroatien, Kroatiens län, Kroatiens regioner, Kroatiska självständighetskriget, Kungariket Dalmatien, ..., Kungariket Italien, Kungariket Jugoslavien, Kungariket Kroatien (medeltiden), Kungariket Kroatien och Slavonien, Kungariket Ungern, Lastovo, Makarska, Medeltiden, Metković, Mljet, Montenegro, Moseć Planina, Mosor, Napoleon I, Nazityskland, Neretva, Oberoende staten Kroatien, Omiš, Operation Storm, Osmanska riket, Pašman, Pacta conventa (Kroatien), Pannonien, Pannoniska Kroatien, Parlamentet i Cetin, Ploče, Republiken Venedig, Romerska riket, Serber i Kroatien, Serbien, Serbiska republiken Krajina, Sinj, Socialistiska republiken Kroatien, Solin, Split, Split-Dalmatiens län, Svilaja, Tomislav I, Trilj, Trogir, Ugljan, Västromerska riket, Vis (ö), Wien, Wienkongressen, Zadar, Zadars län, Zagora, Kroatien, Zrmanja, 1102, 1527, 1699, 1797, 1807, 1945, 1991, 395, 800-talet, 900-talet. Förläng index (59 mer) »
Adriatiska havet
Adriatiska havet är en vik av Medelhavet.
Ny!!: Dalmatien och Adriatiska havet · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Dalmatien och Andra världskriget · Se mer »
Šibenik
Šibenik (uttal:, Sebenico, Sibenning) är en stad i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Šibenik · Se mer »
Šibenik-Knins län
Šibenik-Knins län (Šibensko-kninska županija) är ett av Kroatiens 21 län.
Ny!!: Dalmatien och Šibenik-Knins län · Se mer »
Österrike-Ungern
Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.
Ny!!: Dalmatien och Österrike-Ungern · Se mer »
Österrikisk-ungerska kompromissen
Österrikisk-ungerska kompromissen (Österreichisch-Ungarischer Ausgleich, Osztrák-magyar kiegyezés), även kallad Kompromissen (tyska: Ausgleich, ungerska: Kiegyezés) syftar på ”kompromissen” i februari 1867 som etablerade dubbelmonarkin Österrike-Ungern, och som undertecknades av Frans Josef I av Österrike och en ungersk delegation ledd av Ferenc Deák.
Ny!!: Dalmatien och Österrikisk-ungerska kompromissen · Se mer »
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Ny!!: Dalmatien och Balkanhalvön · Se mer »
Belägringen av Dubrovnik
Gamla stan i Dubrovnik. Belägringen av Dubrovnik (kroatiska: Opsada Dubrovnika, serbiska/montenegrinska: Блокада Дубровника/Blokada Dubrovnika) är en term som används för belägringen av staden Dubrovnik och dess omgivningar i södra Kroatien åren 1991–1992.
Ny!!: Dalmatien och Belägringen av Dubrovnik · Se mer »
Belgrad
Belgrad (serbiska: Београд/Beograd, med betydelsen "Vita staden") är Serbiens huvudstad.
Ny!!: Dalmatien och Belgrad · Se mer »
Berg
Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien. Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning.
Ny!!: Dalmatien och Berg · Se mer »
Biograd na Moru
Biograd na Moru (italienska: Zaravecchia, tyska: Weißenburg, ungerska: Tengerfehérvár) är en kuststad i landsdelen Dalmatien i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Biograd na Moru · Se mer »
Biokovo
Bakom Tučepi reser sig Biokovo. Biokovo är ett bergsmassiv i landsdelen Dalmatien i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Biokovo · Se mer »
Brač
Brač (kroatiskt uttal) (italienska: Brazza, tyska: Bratz) är en ö i Dalmatien i Kroatien, nära Split.
Ny!!: Dalmatien och Brač · Se mer »
Cetina
Cetina är en flod i landskapet Dalmatien i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Cetina · Se mer »
Cisleithanien
De österrikiska ländernas lilla vapen från 1915: Vapenskölden placerad i bröstet på den österrikiska dubbelörnen, Rudolfskronan svävande ovanför. I klorna: riksäpple, rikssvärd och spira (riksregalier). Cisleithanien (ungerska: Ciszlajtánia, tjeckiska: Předlitavsko, kroatiska: Cislajtanija), på tyska även Zisleithanien, var det inofficiella namnet på den västliga österrikiska delen av dubbelmonarkin Österrike-Ungern som hade grundats i samband med Ausgleich 1867.
Ny!!: Dalmatien och Cisleithanien · Se mer »
Dalmater
Dalmater (latin: Dalmatae eller Delmatae, kroatiska: Dalmati) var en forntida folkgrupp som bebodde det område längs östra adriatiska kusten som efter romarnas erövring skulle komma att kallas Dalmatien och idag är en del av Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Dalmater · Se mer »
Dalmatien (romersk provins)
Romerska provinsen Dalmatien. Dalmatien (Dalmatia) var en romersk provins som upprättades av romarna under antiken.
Ny!!: Dalmatien och Dalmatien (romersk provins) · Se mer »
Dalmatiner
Dalmatiner är en hundras med Kroatien som officiellt hemland.
Ny!!: Dalmatien och Dalmatiner · Se mer »
Dalmatinska lantdagen
Minnestavla över det dalmatiska parlamentet i Zadar Dalmatinska lantdagen (kroatiska: Dalmatinski sabor, italienska: Dieta della Dalmazia, tyska: Dalmatinischer Landtag) var en lantdag och regional församling i kungariket Dalmatien som var en administrativ enhet i kejsardömet Österrike och sedermera i Österrike-Ungern.
Ny!!: Dalmatien och Dalmatinska lantdagen · Se mer »
Dalmatiska
Dalmatiska var ett romanskt språk, numera utdött, som talades längs kusten i Dalmatien i nuvarande Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Dalmatiska · Se mer »
Dinariska alperna
Dinariska alperna eller Dinariderna är en bergskedja på västra Balkan, längs Adriatiska havet.
Ny!!: Dalmatien och Dinariska alperna · Se mer »
Dubrovnik
Dubrovnik (Rausium, senare Ragusium, Ragusa, Ragus) är en stad i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Dubrovnik · Se mer »
Dubrovnik-Neretvas län
Dubrovnik-Neretva län (Dubrovačko-neretvanska županija) är ett län i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Dubrovnik-Neretvas län · Se mer »
Dugi otok
Klippor på Dugi Otok Dugi otok ("den långa ön"), är den största ön i Zadars skärgård i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Dugi otok · Se mer »
Första franska kejsardömet
Det Första franska kejsardömet, formellt den Franska republiken — till 1809 — sedan det Franska kejsardömet, är den period i Frankrikes historia då såväl Frankrike den som större delen av den europeiska kontinenten behärskades av Napoleon I som fransk kejsare.
Ny!!: Dalmatien och Första franska kejsardömet · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Dalmatien och Första världskriget · Se mer »
Flod
Seine, Claude Monet, 1897 Floden Rhen. alt.
Ny!!: Dalmatien och Flod · Se mer »
Folkomröstningen om Kroatiens självständighet 1991
Folkomröstningen om Kroatiens självständighet 1991 (kroatiska: Referendum o hrvatskoj samostalnosti) var en folkomröstning som ägde rum den 19 maj 1991 i Kroatien, då formellt en av de sex delstater som utgjorde Jugoslavien.
Ny!!: Dalmatien och Folkomröstningen om Kroatiens självständighet 1991 · Se mer »
Furstendöme
Ett furstendöme är ett självständigt, i regel mindre, landområde med en furste som statschef.
Ny!!: Dalmatien och Furstendöme · Se mer »
Furstendömet Kroatien
Furstendömet Kroatien (Kneževina Hrvatska), Dalmatiska Kroatien (Dalmatinska Hrvatska) eller Kustlandskroatien (Primorska Hrvatska) var ett kroatiskt furstendöme som grundades under 700-talet och styrdes av härskardynastin Trpimirović.
Ny!!: Dalmatien och Furstendömet Kroatien · Se mer »
Gračac
Gračac är en ort i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Gračac · Se mer »
Habsburg
Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.
Ny!!: Dalmatien och Habsburg · Se mer »
Habsburgska monarkin
Habsburgska monarkin eller habsburgska riket är det rike som den österrikiska grenen av ätten Habsburg (1278–1780) och därefter grenen Habsburg-Lothringen (efter 1780) regerade över från 1526 till 1867/1918.
Ny!!: Dalmatien och Habsburgska monarkin · Se mer »
Hvar
Hvar (lokal kroatisk dialekt: Hvor eller For, Pharina, Lèsina) är en kroatisk ö i Adriatiska havet.
Ny!!: Dalmatien och Hvar · Se mer »
Illyricum
Illyricum var en romersk provins i västra delen av Balkanhalvön längs Adriatiska havets nordöstra och östra kust, även kallat Illyrien, och sträckte sig inåt land till Donau i norr.
Ny!!: Dalmatien och Illyricum · Se mer »
Illyriska provinserna
Illyriska provinserna (franska: Provinces illyriennes) formades efter freden i Schönbrunn 1809 och utgjorde en fransk provins vid Adriatiska havet.
Ny!!: Dalmatien och Illyriska provinserna · Se mer »
Imotski
Imotski (tyska: Eimot, italienska: Imoschi) är en stad i det dalmatinska inlandet i Kroatien med 10 902 invånare (2011).
Ny!!: Dalmatien och Imotski · Se mer »
Istrien
Karta över Istrien på engelska. Istrien (kroatiska och slovenska: Istra, italienska: Istria) är en halvö som sträcker sig ut från nordvästra Balkan i Adriatiska havet.
Ny!!: Dalmatien och Istrien · Se mer »
Italienisering
Ett plakat uppsatt av de italienska fascisterna i Vodnjan. Plakatet förbjuder bruket av det ”slaviska språket”. Italienisering (italienska: Italianizzazione, kroatiska: potalijančavanje eller talijanizacija, slovenska: poitalijančevánje eller italijanizácija, tyska: Italianisierung) är en term som används för att beskriva den process av kulturell assimilation som bedrevs av italienska myndigheter långt in på 1900-talet och där ickeitalienska eller delvis italienska befolkningsgrupper och territorier assimilerades.
Ny!!: Dalmatien och Italienisering · Se mer »
Kaštela
Kaštela (italienska: Castelli) är en stad i landskapet Dalmatien i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Kaštela · Se mer »
Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.
Ny!!: Dalmatien och Kejsardömet Österrike · Se mer »
Knin
Knin (italienska: Tenin, ungerska: Tinin) är en stad i Dalmatiens inland i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Knin · Se mer »
Korčula
Korčula (italienska: Curzola, tyska: Kurzel, grekiska: Korkyra Melaina, latin: Corcyra Nigra) är en ö i Adriatiska havet i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Korčula · Se mer »
Kozjak
Kozjak lan vara.
Ny!!: Dalmatien och Kozjak · Se mer »
Krka, Kroatien
Krka (latin: Titius, italienska: Cherca) är en flod i landskapet Dalmatien i länet Šibenik-Knins län i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Krka, Kroatien · Se mer »
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare. Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013. Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.
Ny!!: Dalmatien och Kroatien · Se mer »
Kroatiens län
Kroatiens län. Animering över Kroatiens län Kroatiens län (kroatiska: Hrvatske županije) är den högsta nivån i Kroatiens administrativa indelning.
Ny!!: Dalmatien och Kroatiens län · Se mer »
Kroatiens regioner
Slavonien Kroatiens regioner avser kulturhistoriska landskap och regioner i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Kroatiens regioner · Se mer »
Kroatiska självständighetskriget
Kroatiska självständighetskriget utkämpades 1991-1995 mellan styrkor lojala mot den kroatiska regeringen — som hade förklarat sin självständighet från Socialistiska federationen Jugoslavien (SFR Jugoslavien) — och den serb-kontrollerade Jugoslaviska folkets armé (JNA) och lokala serbiska styrkor, där JNA upphörde sina militäroperationer i Kroatien 1992.
Ny!!: Dalmatien och Kroatiska självständighetskriget · Se mer »
Kungariket Dalmatien
Kungariket Dalmatien (kroatiska: Kraljevina Dalmacija, tyska: Königreich Dalmatien, italienska: Regno di Dalmazia) var en administrativ enhet inom kejsardömet Österrike, sedermera Österrike-Ungern, som ägde bestånd mellan 1815 och 1918 och hade den österrikiske kejsaren som kung.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Dalmatien · Se mer »
Kungariket Italien
Kungariket Italien (italienska: Regno d’Italia) var en stat grundad 1861 när den sardinska kungen Viktor Emanuel II erövrade hela den Apenninska halvön.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Italien · Se mer »
Kungariket Jugoslavien
Kungariket Jugoslavien var ett kungadöme i sydöstra Europa som existerade från slutet av första världskriget till andra världskriget.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Jugoslavien · Se mer »
Kungariket Kroatien (medeltiden)
Kungariket Kroatien eller kroatiska kungariket (kroatiska: Kraljevina Hrvatska eller Hrvatsko Kraljevstvo, latin: Regnum Croatiae eller Regnum Croatorum) var ett medeltida konungadöme som täckte merparten av det som idag utgör Kroatien och Bosnien-Hercegovina på Balkanhalvön.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Kroatien (medeltiden) · Se mer »
Kungariket Kroatien och Slavonien
Kungariket Kroatien och Slavonien (kroatiska: Kraljevina Hrvatska i Slavonija; ungerska: Horvát-Szlavón Királyság; tyska: Königreich Kroatien und Slawonien) var ett kungarike och land inom dubbelmonarkin Österrike-Ungern.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Kroatien och Slavonien · Se mer »
Kungariket Ungern
Kungariket Ungern var en monarki i Centraleuropa som bildades 1001 och i olika former med skiftande gränser existerade fram till 1918 då Österrike-Ungern upplöstes och resterna av den ungerska rikshalvan uppgick i Demokratiska republiken Ungern.
Ny!!: Dalmatien och Kungariket Ungern · Se mer »
Lastovo
Lastovo (italienska: Lagosta, tyska: Augusta) är en ö i Adriatiska havet i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Lastovo · Se mer »
Makarska
Panoramabild över hamnen i Makarska. Makarska är en turiststad vid den dalmatiska kusten i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Makarska · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Dalmatien och Medeltiden · Se mer »
Metković
Metković (italienska: Metcovich) är en stad i landskapet Dalmatien i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Metković · Se mer »
Mljet
Orten Pomena Mljet (italienska: Meleda, tyska: Melide) är en ö i södra Dalmatien, Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Mljet · Se mer »
Montenegro
Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas, albanska: Mali i Zi)), är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Dalmatien och Montenegro · Se mer »
Moseć Planina
Moseć Planina är ett berg i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Moseć Planina · Se mer »
Mosor
Mosor är en ås i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Mosor · Se mer »
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.
Ny!!: Dalmatien och Napoleon I · Se mer »
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Ny!!: Dalmatien och Nazityskland · Se mer »
Neretva
Neretva, (serbisk kyrilliska Неретва, uttalas, italienska Narenta) är en flod i Bosnien och Hercegovina och Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Neretva · Se mer »
Oberoende staten Kroatien
Oberoende staten Kroatien (Nezavisna Država Hrvatska), akronym NDH, var under andra världskriget en fascistisk och nazistisk marionettstat till Nazityskland som omfattade större delen av dagens Kroatien och Bosnien och Hercegovina samt mindre delar av dagens Slovenien och Serbien.
Ny!!: Dalmatien och Oberoende staten Kroatien · Se mer »
Omiš
Omiš (latin: Onaeum, italienska: Almissa) är en kuststad i landsdelen Dalmatien i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Omiš · Se mer »
Operation Storm
Operation Storm (Operacija Oluja) var en polisiär och militär operation genomförd av den kroatiska armén den 4–7 augusti 1995.
Ny!!: Dalmatien och Operation Storm · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Dalmatien och Osmanska riket · Se mer »
Pašman
Pašman sedd från Bokolja. En av Pašmans många stränder. Pašman (tyska: Pasmann) är en ö i skärgården söder om Zadar vid Kroatiens kust till Adriatiska havet.
Ny!!: Dalmatien och Pašman · Se mer »
Pacta conventa (Kroatien)
Pacta conventa var ett unionsavtal mellan kung Koloman av Ungern och den kroatiska adeln som slöts 1102.
Ny!!: Dalmatien och Pacta conventa (Kroatien) · Se mer »
Pannonien
Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.
Ny!!: Dalmatien och Pannonien · Se mer »
Pannoniska Kroatien
Pannoniska Kroatien (kroatiska: Panonska Hrvatska) är en sentida benämning för ett medeltida kroatiskt furstendöme som ägde bestånd mellan 600- och 900-talen.
Ny!!: Dalmatien och Pannoniska Kroatien · Se mer »
Parlamentet i Cetin
Stadgan från Cetingrad. Parlamentet i Cetin (kroatiska: Cetinski sabor) var ett historiskt sammanträde där den kroatiska adeln den 1 januari 1527 valde ärkehertigen av Österrike Ferdinand I till Kroatiens kung.
Ny!!: Dalmatien och Parlamentet i Cetin · Se mer »
Ploče
Ploče är en kuststad i landsdelen Dalmatien i Kroatien med cirka 10 000 invånare.
Ny!!: Dalmatien och Ploče · Se mer »
Republiken Venedig
Republiken Venedig var en stadsstat i Venetien i nordöstra Italien, med staden Venedig som huvudstad.
Ny!!: Dalmatien och Republiken Venedig · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Dalmatien och Romerska riket · Se mer »
Serber i Kroatien
Serber i Kroatien (Srbi u Hrvatskoj, Срби у Хрватској/Srbi u Hrvatskoj), även kallade kroatienserber (kroatiska: hrvatski Srbi, serbiska: хрватски Срби/hrvatski Srbi) är en etnisk minoritet i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Serber i Kroatien · Se mer »
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Ny!!: Dalmatien och Serbien · Se mer »
Serbiska republiken Krajina
Serbiska republiken Krajina (serbiska: Република Српска Крајина/Republika Srpska Krajina, förkortat RSK) eller Serbiska Krajina (Српска Крајина/Srpska Krajina) var en icke internationellt erkänd republik som under det kroatiska självständighetskriget (1991–1995) utropades på kroatiskt territorium av kroatienserber.
Ny!!: Dalmatien och Serbiska republiken Krajina · Se mer »
Sinj
Sinj (tyska: Zein, italienska: Signo, Sign eller Signa) är en stad i Dalmatiens inland i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Sinj · Se mer »
Socialistiska republiken Kroatien
Socialistiska republiken Kroatien, förkortat SR Kroatien eller SRK (kroatiska: Socijalistička Republika Hrvatska, förkortat SR Hrvatska eller SRH).
Ny!!: Dalmatien och Socialistiska republiken Kroatien · Se mer »
Solin
Solin (latin och italienska: Salona, tyska: Salonä) är en stad i landsdelen Dalmatien i Kroatien 8 km nordost om Split, vid Adriatiska havet och floden Jadro.
Ny!!: Dalmatien och Solin · Se mer »
Split
Split (uttal:, Spalato, se även andra namn) är en stad och stadskommun i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Split · Se mer »
Split-Dalmatiens län
Split-Dalmatiens län (Splitsko-dalmatinska županija) är ett av Kroatiens 21 län.
Ny!!: Dalmatien och Split-Dalmatiens län · Se mer »
Svilaja
Svilaja är en bergskedja i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Svilaja · Se mer »
Tomislav I
Staty av kung Tomislav i Zagreb Kung Tomislavs kröning (modern målning av Oton Iveković) Staty av kung Tomislav i Tomislavgrad Tomislav, död cirka 928, var den första kungen av Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Tomislav I · Se mer »
Trilj
Trilj Trilj är en stad i Dalmatien i södra Kroatien med 10 799 invånare (2001).
Ny!!: Dalmatien och Trilj · Se mer »
Trogir
Trogir (Traù, Trau, se även andra namn) är en stad i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Trogir · Se mer »
Ugljan
Ugljan (italienska: Ugliano) är en ö i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Ugljan · Se mer »
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Ny!!: Dalmatien och Västromerska riket · Se mer »
Vis (ö)
Vis (Latin: Issa, Lissa) är en ö i Dalmatien i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Vis (ö) · Se mer »
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Ny!!: Dalmatien och Wien · Se mer »
Wienkongressen
Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.
Ny!!: Dalmatien och Wienkongressen · Se mer »
Zadar
Zadar (uttal:, Zara, se även andra namn) är en stad och stadskommun i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Zadar · Se mer »
Zadars län
Zadars län (Zadarska županija) är ett av Kroatiens 21 län.
Ny!!: Dalmatien och Zadars län · Se mer »
Zagora, Kroatien
Zagora är ett område i landsdelen Dalmatien i södra Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Zagora, Kroatien · Se mer »
Zrmanja
Zrmanja är ett vattendrag i Kroatien.
Ny!!: Dalmatien och Zrmanja · Se mer »
1102
1102 (MCII) var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1102 · Se mer »
1527
1527 (MDXXVII) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1527 · Se mer »
1699
1699 (MDCXCIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1699 · Se mer »
1797
1797 (MDCCXCVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1797 · Se mer »
1807
1807 (MDCCCVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1807 · Se mer »
1945
1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1945 · Se mer »
1991
1991 (MCMXCI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 1991 · Se mer »
395
395 (CCCXCV) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Dalmatien och 395 · Se mer »
800-talet
Persien funna i en vikingaskatt från 800-talet. Skatten kallas Sundvedaskatten och upptäcktes 2008. Vid sekelskiftet 800 övergår i Sveriges historia Vendeltiden till Vikingatiden och vi befinner oss i den nordeuropeiska järnåldern.
Ny!!: Dalmatien och 800-talet · Se mer »
900-talet
Vikingarnas färder''' i norr, öst, syd och väst år 793–1000. Under 900-talet når Vikingatiden sin zenit.
Ny!!: Dalmatien och 900-talet · Se mer »