Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Deduktion

Index Deduktion

Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser.

37 relationer: Antiken, Arthur Schopenhauer, Axiom, Baruch Spinoza, Bevis, Deduktionsteoremet, Epistemologi, Filosofi, Formellt system, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Härledning, Herbert Tingsten, Hypotetisk-deduktiv metod, Immanuel Kant, Implikation, Induktion (filosofi), Ingemar Hedenius, Kontradiktion, Mening (betydelse), Metafysik, Modus ponens, Modus tollens, Och-introducering, Predikatlogik, Premiss, Reductio ad absurdum-regeln, René Descartes, Satslogik, Skolastik, Slutledning, Slutledningsregel, Slutsats, Syllogism, Syntax, Teodicéproblemet, Vetenskap.

Antiken

Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.

Ny!!: Deduktion och Antiken · Se mer »

Arthur Schopenhauer

Arthur Schopenhauer, född 22 februari 1788 i Danzig (nuvarande Gdańsk), död 21 september 1860 i Frankfurt am Main, var en tysk filosof.

Ny!!: Deduktion och Arthur Schopenhauer · Se mer »

Axiom

Ett axiom (latin axioma, av gr ἀξίωμα, 'värde', 'åsikt') är i vardagliga sammanhang ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas.

Ny!!: Deduktion och Axiom · Se mer »

Baruch Spinoza

Baruch Spinoza (latin Benedictus de Spinoza, portugisiska Bento De Espinosa), född 24 november 1632 i Amsterdam, död 21 februari 1677 i Haag, var en nederländsk filosof av portugisisk sefardisk härkomst.

Ny!!: Deduktion och Baruch Spinoza · Se mer »

Bevis

Ett bevis är i generell bemärkelse en härledning av en slutsats från ett antal premisser.

Ny!!: Deduktion och Bevis · Se mer »

Deduktionsteoremet

Deduktionsteoremet (även kallad "CP-regeln", från engelska: Conditional Proof) är ett metateorem inom satslogiken.

Ny!!: Deduktion och Deduktionsteoremet · Se mer »

Epistemologi

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.

Ny!!: Deduktion och Epistemologi · Se mer »

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Ny!!: Deduktion och Filosofi · Se mer »

Formellt system

Ett formellt system, även kallat axiomatiskt system, är ursprungligen en symbolisk representation av en matematisk teori.

Ny!!: Deduktion och Formellt system · Se mer »

Georg Wilhelm Friedrich Hegel

Georg Wilhelm Friedrich Hegel, född 27 augusti 1770 i Stuttgart i Württemberg, död 14 november 1831 i Berlin i Preussen, var en tysk filosof under den sena upplysningen.

Ny!!: Deduktion och Georg Wilhelm Friedrich Hegel · Se mer »

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.

Ny!!: Deduktion och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »

Härledning

En härledning är generellt en serie logiska steg, vilka med utgångspunkt från ett antal premisser och slutledningsregler leder fram till en slutsats.

Ny!!: Deduktion och Härledning · Se mer »

Herbert Tingsten

Herbert Lars Gustaf Tingsten, född 17 mars 1896 i Järfälla, död 26 december 1973 i Stockholm, var en svensk statsvetare, liberal publicist och författare.

Ny!!: Deduktion och Herbert Tingsten · Se mer »

Hypotetisk-deduktiv metod

Hypotetisk-deduktiv metod är en vetenskaplig metod som anses beskriva hur vetenskaper fungerar.

Ny!!: Deduktion och Hypotetisk-deduktiv metod · Se mer »

Immanuel Kant

Immanuel Kant, född 22 april 1724 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 12 februari 1804 i Königsberg, var en tysk filosof och grundare av den kritiska filosofin.

Ny!!: Deduktion och Immanuel Kant · Se mer »

Implikation

En implikation eller villkorssats är en sats på formen "om A så B", där A och B var för sig är satser.

Ny!!: Deduktion och Implikation · Se mer »

Induktion (filosofi)

Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.

Ny!!: Deduktion och Induktion (filosofi) · Se mer »

Ingemar Hedenius

Per Arvid Ingemar Hedenius, född 5 april 1908 i Stockholm, död 30 april 1982 i Uppsala, var en svensk filosof.

Ny!!: Deduktion och Ingemar Hedenius · Se mer »

Kontradiktion

Kontradiktion.

Ny!!: Deduktion och Kontradiktion · Se mer »

Mening (betydelse)

Mening är inom filosofi och logik ett begrepp med flera olika närliggande användningsområden.

Ny!!: Deduktion och Mening (betydelse) · Se mer »

Metafysik

den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.

Ny!!: Deduktion och Metafysik · Se mer »

Modus ponens

Modus ponens är en förkortad form av modus ponendo ponens, som är en slutledningsregel inom satslogiken.

Ny!!: Deduktion och Modus ponens · Se mer »

Modus tollens

Modus tollens (latin: metod för förnekande) är en förkortad form av modus tollendo tollens, som är en slutledningsregel inom logiken.

Ny!!: Deduktion och Modus tollens · Se mer »

Och-introducering

Och-introducering eller introducering av konjunktion är en logisk härledningsregel inom satslogiken med formen: \begin A & \mathrm) \\ B & \mathrm) \\ \hline A \land B & \mathrm \end Det vill säga om de båda enskilda satserna A och B är sanna så är satsen "A och B" också sann.

Ny!!: Deduktion och Och-introducering · Se mer »

Predikatlogik

Predikatlogik är en del av den matematiska logiken.

Ny!!: Deduktion och Predikatlogik · Se mer »

Premiss

Premisser är antaganden, som utgör förutsättningar i en härledning.

Ny!!: Deduktion och Premiss · Se mer »

Reductio ad absurdum-regeln

Reductio ad absurdum-regeln, är namnet på en slutledningsregel, RAA-regeln, inom logiken, som bland annat används vid indirekt bevisföring.

Ny!!: Deduktion och Reductio ad absurdum-regeln · Se mer »

René Descartes

René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.

Ny!!: Deduktion och René Descartes · Se mer »

Satslogik

Satslogiken är ett formellt logiskt system med väldefinierad syntax, avsett att symboliskt hantera språkliga satser, vilka uttrycker påståenden, och från dessa med giltiga slutledningar, dra slutsatser.

Ny!!: Deduktion och Satslogik · Se mer »

Skolastik

1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.

Ny!!: Deduktion och Skolastik · Se mer »

Slutledning

En slutledning är en process, vid vilken man från ett antal premisser och i kraft av en slutledningsregel framställer en slutsats.

Ny!!: Deduktion och Slutledning · Se mer »

Slutledningsregel

Slutledningsregler, ibland även kallade härledningsregler, är de grundläggande argumentationssteg som utförs i en härledning.

Ny!!: Deduktion och Slutledningsregel · Se mer »

Slutsats

En slutsats eller konklusion (av latinets con- "med", claudo, "stänga") är det sista steget i en härledning.

Ny!!: Deduktion och Slutsats · Se mer »

Syllogism

En syllogism (klassisk grekiska: συλλογισμός, "slutsats", "slutledning") kan direkt jämföras med en slutledningsregel, det vill säga ett sätt att från två premisser dra en slutsats.

Ny!!: Deduktion och Syllogism · Se mer »

Syntax

Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.

Ny!!: Deduktion och Syntax · Se mer »

Teodicéproblemet

Teodicéproblemet – ondskans problem (av franska théodicée, ytterst av grekiska θεός, Gud, och δίκη díkē, ’rättvisa’) - behandlar problemet med att förklara Guds existens, närmare bestämt hur Gud kan vara både fullkomligt god och allsmäktig när det samtidigt finns ondska och lidande.

Ny!!: Deduktion och Teodicéproblemet · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Deduktion och Vetenskap · Se mer »

Omdirigerar här:

Deduktionsbevis, Deduktiv.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »