Snabbare tillgång än webbläsare!
36 relationer: Aldehyd, Alkan, Alken, Aromatiska kolväten, Buten, Cyklohexen, Dehydrogenas, Endoterm reaktion, Enzym, Etanol, Etylbensen, Formaldehyd, Hydrogenering, Järn(III)oxid, Kaliumkarbonat, Kaliumoxid, Kemisk reaktion, Kinon, Krackning, Kromoxidgrönt, Mättat fett, Metanol, Molybden, Nitril, Omättat fett, Paraffin, Penten, Petrokemi, Polymer, Propan, Selen, Styren, Svavel, Syre, Vanadin, Väte.
Aldehyd
Strukturformel. "R-" representerar här alla de molekyler som aldehydgruppen kan vara bunden till. En aldehyd är en organisk förening som innehåller en aldehydgrupp (även kallad formylgrupp).
Ny!!: Dehydrogenering och Aldehyd · Se mer »
Alkan
Den allmänna strukturformeln för ''n''-alkaner. Inom kemin är en alkan ett mättat kolväte, det vill säga ett kolväte utan dubbelbindningar eller trippelbindningar mellan kolatomerna, vilka är placerade i en rak eller förgrenad kedja av enkelbindningar kol-kol.
Ny!!: Dehydrogenering och Alkan · Se mer »
Alken
En etenmolekyl, den enklaste sortens alken Alkener som har den äldre benämningen olefiner är en typ av kolväten som är enkelomättade, det vill säga ett kolväte med minsthttp://www.ne.se/alkener- från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18 mars 2014 en dubbelbindning, –C.
Ny!!: Dehydrogenering och Alken · Se mer »
Aromatiska kolväten
Inom organisk kemi är aromatiska kolväten kolväten som uppvisar aromaticitet, de har minst en aromatisk ring.
Ny!!: Dehydrogenering och Aromatiska kolväten · Se mer »
Buten
Buten eller butylen betecknar kolväten med summaformeln C4H8, som innehåller en dubbelbindning och är alltså är alkener.
Ny!!: Dehydrogenering och Buten · Se mer »
Cyklohexen
Cyklohexen är en cykloalken med formeln C6H10.
Ny!!: Dehydrogenering och Cyklohexen · Se mer »
Dehydrogenas
Ett dehydrogenas är ett enzym som oxiderar ett substrat genom att överföra en eller flera hydridjoner (H−) till en acceptor, vanligtvis NAD+, NADP+ eller ett koenzym till flavin, så som FAD eller FMN.
Ny!!: Dehydrogenering och Dehydrogenas · Se mer »
Endoterm reaktion
En endoterm reaktion är en kemisk reaktion som upptar värme ur sin omgivning.
Ny!!: Dehydrogenering och Endoterm reaktion · Se mer »
Enzym
enzyminhibitorn ''S''-hexylglutation visas genom en kalottmodell sittande i enzymets två aktiva centrum. Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.
Ny!!: Dehydrogenering och Enzym · Se mer »
Etanol
Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.
Ny!!: Dehydrogenering och Etanol · Se mer »
Etylbensen
Etylbensen är ett aromatiskt kolväte med formeln C8H10.
Ny!!: Dehydrogenering och Etylbensen · Se mer »
Formaldehyd
Formaldehyd, metanal, är en färglös gas (kokpunkt -19,3 °C) med stickande lukt.
Ny!!: Dehydrogenering och Formaldehyd · Se mer »
Hydrogenering
Hydrogenering, äldre benämning hydrering, är en kemisk reaktion där vätgas (H2) adderas till en kemisk förening för att åstadkomma en reduktion.
Ny!!: Dehydrogenering och Hydrogenering · Se mer »
Järn(III)oxid
guldockra i VEB Kali-Chemies fabrik i Berlin. järn(III)oxid, eller dijärntrioxid och folkligt rödrost, är en av flera järnoxider.
Ny!!: Dehydrogenering och Järn(III)oxid · Se mer »
Kaliumkarbonat
Kaliumkarbonat, K2CO3, är ett vitt pulver som är lättlösligt i vatten men olösligt i etanol.
Ny!!: Dehydrogenering och Kaliumkarbonat · Se mer »
Kaliumoxid
Kaliumoxid (K2O) är en kemisk förening av kalium och syre.
Ny!!: Dehydrogenering och Kaliumoxid · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Dehydrogenering och Kemisk reaktion · Se mer »
Kinon
1,2- och 1,4-bensokinon är de två enklaste kinonerna. Kinoner är cykliska kolväten med två karbonylgrupper intill varandra eller separerade av en vinylengrupp, alternativt i olika ringar.
Ny!!: Dehydrogenering och Kinon · Se mer »
Krackning
Anläggning för krackning i USA år 1944. Oktan delas upp i butan och buten. Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’) är en förädlingsprocess där man i raffinaderier sönderdelar stora kolvätemolekyler till mindre, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin.
Ny!!: Dehydrogenering och Krackning · Se mer »
Kromoxidgrönt
Kromoxidgrönt är ett grönt pigment som är ljusäkta, ogiftigt och har stor täckförmåga.
Ny!!: Dehydrogenering och Kromoxidgrönt · Se mer »
Mättat fett
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror. Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel. Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt. Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja hålls samman av enkelbindningar.
Ny!!: Dehydrogenering och Mättat fett · Se mer »
Metanol
Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.
Ny!!: Dehydrogenering och Metanol · Se mer »
Molybden
Molybden är ett metalliskt grundämne.
Ny!!: Dehydrogenering och Molybden · Se mer »
Nitril
Generell strukturformel för en nitril, där R är en godtycklig organisk grupp. Ej att förväxla med nitrilgummi som ofta kallas "nitril". Nitriler är kemiska organiska föreningar innehållande cyanogrupp (-C≡N).
Ny!!: Dehydrogenering och Nitril · Se mer »
Omättat fett
Ett omättat fett är ett fett där det finns en eller flera dubbelbindningar i någon av fettsyrornas kolkedjor, det vill säga ett fett som innehåller omättade fettsyror.
Ny!!: Dehydrogenering och Omättat fett · Se mer »
Paraffin
Paraffinvax Paraffin är en vaxlik blandning av kolväten som tillverkas av petroleum eller syntetiskt genom Fischer-Tropsch-processen.
Ny!!: Dehydrogenering och Paraffin · Se mer »
Penten
Strukturformel för 1-penten Strukturformel för cis-2-penten Strukturformel för trans-2-penten Penten betecknar kolväten med summaformeln C5H10 som innehåller en dubbelbindning och alltså är alkener.
Ny!!: Dehydrogenering och Penten · Se mer »
Petrokemi
Petrokemiskt raffinaderi i Grangemouth, Skottland. Petrokemi är en avdelning inom den industriella kemin, som sysslar med raffineringen av petroleum och naturgas samt deras sidoprodukter.
Ny!!: Dehydrogenering och Petrokemi · Se mer »
Polymer
Del av molekylmodell av cellulosa, en biologisk polymer. Här ser man fyra sammankopplade ringar. Polymerer (från grekiskans πολύ - poly som betyder flera och μέρος - meros som betyder delar) är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer.
Ny!!: Dehydrogenering och Polymer · Se mer »
Propan
Propan är en kemisk förening med tre kolatomer och åtta väteatomer.
Ny!!: Dehydrogenering och Propan · Se mer »
Selen
Selen, (latinskt namn Selenium) är ett icke-metalliskt grundämne, som bland annat förekommer i jorden och i viss rök och damm.
Ny!!: Dehydrogenering och Selen · Se mer »
Styren
Styren, eller vinylbensen, är ett omättat flytande kolväte.
Ny!!: Dehydrogenering och Styren · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Dehydrogenering och Svavel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Dehydrogenering och Syre · Se mer »
Vanadin
Vanadin är ett sällsynt, hårt, metalliskt grundämne.
Ny!!: Dehydrogenering och Vanadin · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Dehydrogenering och Väte · Se mer »
