19 relationer: Översiktsplan, Byggningabalken, Europakonventionen, Finlands kommuner, Fredrik I, Fysisk planering, Gunnar Carlquist, Handbok till mätningskungörelsen, Köping (administrativ enhet), Kommunfullmäktige (Finland), Kunglig Majestät, Lantmäteriet, Liljeholmen, Markanvändnings- och bygglagen, Patrick Eriksson, Stad, Stadsplanering i Sverige, Stadsstadgorna, Svensk uppslagsbok.
Översiktsplan
Översiktsplan (tidigare generalplan) är ett begrepp inom fysisk planering i Sverige och som avser ett dokument som varje kommun tar fram för att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.
Ny!!: Detaljplan och Översiktsplan · Se mer »
Byggningabalken
Byggningabalk är den huvudavdelning i 1734 års lag, som berör lantbruksförhållandena.
Ny!!: Detaljplan och Byggningabalken · Se mer »
Europakonventionen
Europakonventionen, formellt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.
Ny!!: Detaljplan och Europakonventionen · Se mer »
Finlands kommuner
Finlands landskap (tjockare gräns) och kommuner (tunnare gräns) år 2021. Finland är indelat i 309 kommuner (finska: kunta).
Ny!!: Detaljplan och Finlands kommuner · Se mer »
Fredrik I
Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.
Ny!!: Detaljplan och Fredrik I · Se mer »
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som syftar till att avgöra hur mark och vatten skall användas i tid och rum.
Ny!!: Detaljplan och Fysisk planering · Se mer »
Gunnar Carlquist
Nils Vilhelm Gunnar Carlquist, född 3 februari 1889 i Knästorp i Skåne, död 19 november 1963 i Lunds Allhelgonaförsamling, var en svensk historiker och biblioteksman.
Ny!!: Detaljplan och Gunnar Carlquist · Se mer »
Handbok till mätningskungörelsen
Handbok till mätningskungörelsen, HMK, var en serie handböcker utgivna av Lantmäteriet med föreskrifter och rekommendationer om mätning, kartframställning, kartdatabaser med mera i Sverige.
Ny!!: Detaljplan och Handbok till mätningskungörelsen · Se mer »
Köping (administrativ enhet)
En köping har i Sverige, Finland och Estland varit en ort med speciella rättigheter, men som till skillnad från städer inte har haft stadsrättigheter.
Ny!!: Detaljplan och Köping (administrativ enhet) · Se mer »
Kommunfullmäktige (Finland)
Fullmäktige är den högsta beslutande församlingen i finska kommuner, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna.
Ny!!: Detaljplan och Kommunfullmäktige (Finland) · Se mer »
Kunglig Majestät
Konselj på Stockholms slott 1938. Per Albin Hansson syns i bakgrunden bredvid konungen Gustaf V. Kunglig Majestät (Kungl. Maj:t eller K.M:t) var i Sverige under 1809 års regeringsform (1809–1974) benämningen på det statsorgan som fattade beslut i Konungens namn.
Ny!!: Detaljplan och Kunglig Majestät · Se mer »
Lantmäteriet
Kongl. General-Lantmäteri-Contoret, entrén till Lantmäteristyrelsens hus vid Västra Trädgårdsgatan 2, Stockholm. Lantmäteriet är en svensk förvaltningsmyndighet med uppgifter inom lantmäteri och kartografi.
Ny!!: Detaljplan och Lantmäteriet · Se mer »
Liljeholmen
Liljeholmen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun.
Ny!!: Detaljplan och Liljeholmen · Se mer »
Markanvändnings- och bygglagen
Markanvändnings- och bygglagen (MBL) är en sedan 2000 i Finland gällande lag som motsvarar Plan- och bygglagen (PBL) i Sverige.
Ny!!: Detaljplan och Markanvändnings- och bygglagen · Se mer »
Patrick Eriksson
Lars Patrick Eriksson, född 3 maj 1947 i Helsingfors, är en finländsk arkitekt.
Ny!!: Detaljplan och Patrick Eriksson · Se mer »
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.
Ny!!: Detaljplan och Stad · Se mer »
Stadsplanering i Sverige
Projekt till reglering och utvidgning av Landskrona till fästningsstad upprättat av Erik Dahlbergh 1680. Planen genomfördes aldrig. Stadsplanering i Sverige på ett organiserat sätt tog sin början under 1600-talets första hälft.
Ny!!: Detaljplan och Stadsplanering i Sverige · Se mer »
Stadsstadgorna
Stadsstadgorna kallades i Sverige Ordningsstadgan (från 24 mars 1868) samt Brandstadgan (från 8 maj 1874), Byggnadsstadgan (från 8 maj 1874) och Hälsovårdsstadgan (från 25 september 1874).
Ny!!: Detaljplan och Stadsstadgorna · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Detaljplan och Svensk uppslagsbok · Se mer »