Snabbare tillgång än webbläsare!
20 relationer: Atom, Atomnummer, Dipol-dipolbindning, Diracs delta-funktion, Elektrisk laddning, Elektrisk spänning, Elektriska konstanten, Elektriskt fält, Elektronegativitet, Elementarladdning, Fysik, Gradient (matematik), Grundämne, Kovalent bindning, Magnetisk dipol, Molekyl, Permittivitet, Polär kovalent bindning, Storhet, Vridmoment.
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Elektrisk dipol och Atom · Se mer »
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Ny!!: Elektrisk dipol och Atomnummer · Se mer »
Dipol-dipolbindning
Dipol-dipolbindningar är en typ av intermolekylär bindning som uppstår när två eller flera polära molekyler binds till varandra av laddningarna i de enskilda molekylerna.
Ny!!: Elektrisk dipol och Dipol-dipolbindning · Se mer »
Diracs delta-funktion
En graf för att förtydliga att Diracs deltafunktion är derivatan till Heavisidefunktionenhttp://mathworld.wolfram.com/DeltaFunction.html, läst den 29 jan 2013. Diracs delta-funktion (även kallad Dirac-pulsen eller enhetsimpuls eller diracdistributionen) efter Paul Dirac, betecknas \delta(t) och är en distribution, definierad av hur den beter sig när den är en del av en integrand: \begin f(t_0) & \mbox a Distributionen kan ses som gränsvärdet då basen i en rektangel med arean 1 och ett hörn i origo går mot noll.
Ny!!: Elektrisk dipol och Diracs delta-funktion · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk spänning, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elektrisk spänning · Se mer »
Elektriska konstanten
Den elektriska konstanten ε0 (permittiviteten för tomrum) är en fysikalisk konstant som förbinder enheten för elektrisk laddning med de mekaniska enheterna.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elektriska konstanten · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elektriskt fält · Se mer »
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elektronegativitet · Se mer »
Elementarladdning
Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen.
Ny!!: Elektrisk dipol och Elementarladdning · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Elektrisk dipol och Fysik · Se mer »
Gradient (matematik)
En gradient är inom matematiken en multivariabel generalisering av derivatan.
Ny!!: Elektrisk dipol och Gradient (matematik) · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Elektrisk dipol och Grundämne · Se mer »
Kovalent bindning
Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Ny!!: Elektrisk dipol och Kovalent bindning · Se mer »
Magnetisk dipol
Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' En magnetisk dipol är ett fysikaliskt objekt som har ett magnetiskt dipolmoment.
Ny!!: Elektrisk dipol och Magnetisk dipol · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Elektrisk dipol och Molekyl · Se mer »
Permittivitet
Permittivitet är en fysikalisk storhet som beskriver hur ett elektriskt fält påverkar och påverkas av ett elektriskt isolerande material, och är bestämd efter ett materials förmåga att polariseras i förhållande till dess fält, och därför reduceras fältet inuti materialet.
Ny!!: Elektrisk dipol och Permittivitet · Se mer »
Polär kovalent bindning
Vattenmolekylen består av syre och väte, med respektive elektronegativiteter av 3,44 och 2,20. Elektronegativitetsskillnaden polariserar varje H-O-bindning och förskjuter sina elektroner mot syret (illustreras med röda pilar). Dessa effekter läggs till som vektorer för att göra den totala molekylen polär. En polär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har olika elektronegativitet och därför attraherar bindningselektronerna olika starkt, vilka kommer att förskjutas åt den mest elektronegativa av atomerna.
Ny!!: Elektrisk dipol och Polär kovalent bindning · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Elektrisk dipol och Storhet · Se mer »
Vridmoment
Vridmoment eller kraftmoment är ett mått på en krafts förmåga att vrida ett objekt kring en viss axel.
Ny!!: Elektrisk dipol och Vridmoment · Se mer »
