Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Elektron

Index Elektron

Den här sidan handlar om elementarpartikeln.

64 relationer: Amperemeter, Antimateria, Atom, Atomkärna, Atommassenhet, Betasönderfall, Bohrmagnetonen, Charles Glover Barkla, Coulomb, Effekt, Electron, Elektricitet, Elektrisk laddning, Elektrisk ledare, Elektrisk spänning, Elektrisk ström, Elektriskt fält, Elektrometer, Elektronkonfiguration, Elektronvolt, Elektrum, Elementarladdning, Elementarpartikel, Excitation, Faradays lag, Fermi–Dirac-statistik, Fermion, Gravitation, Gyrofrekvens, Hendrik Lorentz, Hermann von Helmholtz, J.J. Thomson, Jon, Joule, Kemi, Kilogram, Kol, Kvantelektrodynamik, Lepton, Magnetisk dipol, Metall, Michael Faraday, Molekyl, National Institute of Standards and Technology, Ny Teknik, Physical Review, Pieter Zeeman, Positron, Proton, Resistans, ..., Sekund, Spinn, Statisk elektricitet, Subatomär fysik, Subatomär partikel, Svag växelverkan, Syre, Tesla (enhet), Thomsonspridning, Valenselektron, Väte, Vridspoleinstrument, Wilhelm Eduard Weber, Zeemaneffekten. Förläng index (14 mer) »

Amperemeter

Analog amperemeter Amperemeter är ett instrument som mäter elektrisk ström.

Ny!!: Elektron och Amperemeter · Se mer »

Antimateria

Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av (och som i detta sammanhang ibland kallad koinomateria för distinktionens skull).

Ny!!: Elektron och Antimateria · Se mer »

Atom

''Mycket'' förenklad modell av en heliumatom med två protoner, två neutroner och två elektroner, inte skalenlig. En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Ny!!: Elektron och Atom · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Elektron och Atomkärna · Se mer »

Atommassenhet

Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.

Ny!!: Elektron och Atommassenhet · Se mer »

Betasönderfall

Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.

Ny!!: Elektron och Betasönderfall · Se mer »

Bohrmagnetonen

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' Bohrmagnetonen (efter Niels Bohr) är ett mått på det magnetiska moment som en elektron med rörelsemängdsmoment |\mathbf|.

Ny!!: Elektron och Bohrmagnetonen · Se mer »

Charles Glover Barkla

Charles Glover Barkla. Charles Glover Barkla, född 7 juni 1877, död 23 oktober 1944, var en brittisk fysiker, som fick Nobelpriset i fysik 1917 för sin forskning på röntgenstrålning.

Ny!!: Elektron och Charles Glover Barkla · Se mer »

Coulomb

Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.

Ny!!: Elektron och Coulomb · Se mer »

Effekt

Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.

Ny!!: Elektron och Effekt · Se mer »

Electron

Electron är ett fågelsläkte i familjen motmoter inom ordningen praktfåglar.

Ny!!: Elektron och Electron · Se mer »

Elektricitet

Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.

Ny!!: Elektron och Elektricitet · Se mer »

Elektrisk laddning

AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.

Ny!!: Elektron och Elektrisk laddning · Se mer »

Elektrisk ledare

Elektriska ledare burna av en stolpe Inom fysik och elektroteknik, är en elektrisk ledare ett objekt eller typ av material, som möjliggör flödet av elektrisk ström i en eller flera riktningar.

Ny!!: Elektron och Elektrisk ledare · Se mer »

Elektrisk spänning

Elektrisk spänning eller potentialskillnad, väsentligen samma sak som elektromotorisk kraft, är skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets.

Ny!!: Elektron och Elektrisk spänning · Se mer »

Elektrisk ström

Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.

Ny!!: Elektron och Elektrisk ström · Se mer »

Elektriskt fält

Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.

Ny!!: Elektron och Elektriskt fält · Se mer »

Elektrometer

Elektrometer, ett instrument som används för att mäta elektrisk laddningsmängd och elektrisk potentialskillnad.

Ny!!: Elektron och Elektrometer · Se mer »

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.

Ny!!: Elektron och Elektronkonfiguration · Se mer »

Elektronvolt

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

Ny!!: Elektron och Elektronvolt · Se mer »

Elektrum

Yxa av elektrum och silver med kilskrift, 1300-talet f.Kr. Elektron eller elektrum är en i naturen förekommande legering av silver och guld.

Ny!!: Elektron och Elektrum · Se mer »

Elementarladdning

Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen, 1,602177 × 10−19 coulomb.

Ny!!: Elektron och Elementarladdning · Se mer »

Elementarpartikel

Standardmodellen över elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.

Ny!!: Elektron och Elementarpartikel · Se mer »

Excitation

I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.

Ny!!: Elektron och Excitation · Se mer »

Faradays lag

Faradays lag, också kallad Faradays induktionslag, är en grundläggande lag inom elektromagnetismen, upptäckt av och namngiven efter Michael Faraday och formulerad av James Clerk Maxwell.

Ny!!: Elektron och Faradays lag · Se mer »

Fermi–Dirac-statistik

Fermi-Dirac-funktionens temperaturberoende Fermi-Dirac-statistik, uppkallad efter fysikerna Enrico Fermi och Paul Dirac, är en sannolikhetsfördelning för ett stort antal identiska fermioner, med tillämpning inom främst fasta tillståndets fysik.

Ny!!: Elektron och Fermi–Dirac-statistik · Se mer »

Fermion

kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.

Ny!!: Elektron och Fermion · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Not: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Elektron och Gravitation · Se mer »

Gyrofrekvens

Gyrofrekvensen eller cyklotronfrekvensen aller Larmor-frekvens är inom plasmafysiken den frekvens med vilken en elektriskt laddad partikel som befinner sig i ett magnetiskt fält rör sig i cirkelrörelse i planet vinkelrätt mot magnetfältet.

Ny!!: Elektron och Gyrofrekvens · Se mer »

Hendrik Lorentz

Hendrik Antoon Lorentz, född 18 juli 1853 i Arnhem, död 4 februari 1928 i Haarlem, var en nederländsk matematiker och fysiker.

Ny!!: Elektron och Hendrik Lorentz · Se mer »

Hermann von Helmholtz

Hermann von Helmholtz. Hermann Ludwig Ferdinand von Helmholtz, född 31 augusti 1821 i Potsdam, död 8 september 1894 i Charlottenburg, var en tysk fysiolog och fysiker.

Ny!!: Elektron och Hermann von Helmholtz · Se mer »

J.J. Thomson

J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.

Ny!!: Elektron och J.J. Thomson · Se mer »

Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

Ny!!: Elektron och Jon · Se mer »

Joule

__INGENINNEHÅLLSFÖRTECKNING__ Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.

Ny!!: Elektron och Joule · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner.substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Elektron och Kemi · Se mer »

Kilogram

Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.

Ny!!: Elektron och Kilogram · Se mer »

Kol

Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.

Ny!!: Elektron och Kol · Se mer »

Kvantelektrodynamik

Kvantelektrodynamik (QED efter engelska Quantum electrodynamics) är en fysikalisk teori grundad på kvantfysik och elektrodynamik som kan sägas vara en tillämpning av kvantfältteori på elektromagnetiska fält.

Ny!!: Elektron och Kvantelektrodynamik · Se mer »

Lepton

Leptonerna Leptoner är elementarpartiklar enligt kvantfysiken.

Ny!!: Elektron och Lepton · Se mer »

Magnetisk dipol

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' En magnetisk dipol är ett fysikaliskt objekt som har ett magnetiskt dipolmoment.

Ny!!: Elektron och Magnetisk dipol · Se mer »

Metall

Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.

Ny!!: Elektron och Metall · Se mer »

Michael Faraday

En äldre Michael Faraday. Faraday i sitt laboratorium någon gång på 1850-talet. Målning av Harriet Moore. Michael Faraday, född 22 september 1791 i Newington Butts, Southwark, London, död 25 augusti 1867 i Hampton, Richmond, London, var en brittisk fysiker och kemist, som kom med viktiga bidrag inom elektromagnetism och elektrokemi.

Ny!!: Elektron och Michael Faraday · Se mer »

Molekyl

En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.

Ny!!: Elektron och Molekyl · Se mer »

National Institute of Standards and Technology

National Institute of Standards and Technology (NIST) är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.

Ny!!: Elektron och National Institute of Standards and Technology · Se mer »

Ny Teknik

Ny Teknik, tidigare Teknisk Tidskrift, är en veckotidning med nyheter, debatter och annonser inom teknik och ingenjörsvetenskap.

Ny!!: Elektron och Ny Teknik · Se mer »

Physical Review

Physical Review är en mycket respekterad vetenskaplig tidskrift med inriktning mot fysik.

Ny!!: Elektron och Physical Review · Se mer »

Pieter Zeeman

Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Ny!!: Elektron och Pieter Zeeman · Se mer »

Positron

En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.

Ny!!: Elektron och Positron · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Ny!!: Elektron och Proton · Se mer »

Resistans

Resistans är ett visst slag av strömbegränsande förmåga hos en elektrisk krets.

Ny!!: Elektron och Resistans · Se mer »

Sekund

Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.

Ny!!: Elektron och Sekund · Se mer »

Spinn

Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.

Ny!!: Elektron och Spinn · Se mer »

Statisk elektricitet

Uppladdad genom friktion Statisk elektricitet är en obalans mellan positiva och negativa elektriska laddingar inom eller på ytan av ett material.

Ny!!: Elektron och Statisk elektricitet · Se mer »

Subatomär fysik

Subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer även om subatomära partiklar kan ha större massa än en del atomer.

Ny!!: Elektron och Subatomär fysik · Se mer »

Subatomär partikel

Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.

Ny!!: Elektron och Subatomär partikel · Se mer »

Svag växelverkan

W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.

Ny!!: Elektron och Svag växelverkan · Se mer »

Syre

Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Elektron och Syre · Se mer »

Tesla (enhet)

Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet) och för intensitet av magnetisering.

Ny!!: Elektron och Tesla (enhet) · Se mer »

Thomsonspridning

Thomsonspridning är spridning av elektromagnetisk strålning mot en fri laddad partikel i vila, särskilt mot fria elektroner.

Ny!!: Elektron och Thomsonspridning · Se mer »

Valenselektron

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Ny!!: Elektron och Valenselektron · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Elektron och Väte · Se mer »

Vridspoleinstrument

fjäder (grön) balanserar vridmomentet. galvanometern (bilden) vilket gjord det möjligt att använda den transatlantiska telegrafkabeln som lades ut 1858. Galvanometern kunde känna av de svaga elektriska signalerna som skickades. Ett vridspoleinstrument eller en galvanometer (efter Luigi Galvani) är en känslig elektromekanisk anordning för att mäta små elektriska strömmar.

Ny!!: Elektron och Vridspoleinstrument · Se mer »

Wilhelm Eduard Weber

Wilhelm Eduard Weber. Wilhelm Eduard Weber, född 24 oktober 1804 i Wittenberg, död 23 juni 1891 i Göttingen, var en tysk fysiker.

Ny!!: Elektron och Wilhelm Eduard Weber · Se mer »

Zeemaneffekten

Zeemans foto av natriumlinjernas uppspaltning i ett magnetfält Zeemaneffekten är en magnetooptisk effekt, där en delning av en spektrallinje uppstår i ett magnetfält.

Ny!!: Elektron och Zeemaneffekten · Se mer »

Omdirigerar här:

Elektroner, Negatron.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »