Snabbare tillgång än webbläsare!
33 relationer: Arnold Sommerfeld, Boltzmannfördelning, Drifthastighet, Dulong–Petits lag, Elektrisk konduktivitet, Elektriskt fält, Elektron, Elektrontäthet, Elektronvolt, Fermi–Dirac-statistik, Fermienergi, Fermion, Fria medelväglängden, Halleffekt, Ideal gas, J.J. Thomson, Kvantmekanik, Maxwell–Boltzmannfördelning, Metall, Ohms lag, Osäkerhetsprincipen, Ourskiljbara partiklar, Paul Drude, Pauliprincipen, Rumstemperatur, Specifik värmekapacitet, Termisk energi, Tidskonstant, Valenselektron, Värmeledningsförmåga, Vetenskaplig modell, Viskositet, Wiedemann-Franz-lag.
Arnold Sommerfeld
Arnold Sommerfeld 1897 i Göttingen. Arnold Sommerfeld 1935 i Stuttgart. Arnold Johannes Wilhelm Sommerfeld, född 5 december 1868 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 26 april 1951 i München, var en tysk matematiker och teoretisk fysiker.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Arnold Sommerfeld · Se mer »
Boltzmannfördelning
Sannolikhet att olika tillstånd ska vara besatta enligt en Boltzmannfördelning beroende på energiskillnad och temperatur. En Boltzmannfördelning är inom statistisk mekanik och matematik en sannolikhetsfördelning eller frekvensfördelning för partiklar i ett system, över olika möjliga mikrotillstånd.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Boltzmannfördelning · Se mer »
Drifthastighet
Drudes klassiska modell). Strömmen i tråden I.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Drifthastighet · Se mer »
Dulong–Petits lag
Dulong–Petits lag är i termodynamiken en fysikalisk lag föreslagen 1819 av de franska fysikerna Pierre Louis Dulong och Alexis Thérèse Petit som beskriver det klassiska uttrycket för den specifika värmekapaciteten för ett givet kemiskt ämne.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Dulong–Petits lag · Se mer »
Elektrisk konduktivitet
Elektrisk konduktivitet är ett mått på hur väl ett material kan transportera elektrisk laddning – elektroner, anjoner eller katjoner.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Elektrisk konduktivitet · Se mer »
Elektriskt fält
Ett elektriskt fält alstras av elektriskt laddade partiklar och tidsvarierande magnetfält.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Elektriskt fält · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Fria elektronmodellen och Elektron · Se mer »
Elektrontäthet
Elektrontäthet är inom plasmafysiken det viktigaste måttet på ett plasmas täthet.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Elektrontäthet · Se mer »
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Elektronvolt · Se mer »
Fermi–Dirac-statistik
Fermi-Dirac-funktionens temperaturberoende Fermi-Dirac-statistik, uppkallad efter fysikerna Enrico Fermi och Paul Dirac, är en sannolikhetsfördelning för ett stort antal identiska fermioner, med tillämpning inom främst fasta tillståndets fysik.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Fermi–Dirac-statistik · Se mer »
Fermienergi
Tillståndstäthet för en fri-elektrongas med ockuperade tillstånd upp till Fermienergin Fermienergin är inom fysik den minsta energiförändringen för grundtillståndet hos ett system av fermioner när man lägger till ytterligare en partikel.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Fermienergi · Se mer »
Fermion
Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Fermion · Se mer »
Fria medelväglängden
Inom fysiken avser den fria medelväglängden eller medelfrivägen den genomsnittliga sträcka en partikel (till exempel molekyl, atom eller foton) färdas mellan kollisioner, vilka förändrar dess riktning, energi eller andra egenskaper.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Fria medelväglängden · Se mer »
Halleffekt
Diagram som förklarar Halleffekt, där de blå partiklarna (1) föreställer elektroner, som rör sig från batteriets minuspol till dess pluspol. I figur '''A''' avlänkar Lorentzkraften elektronerna till plattans översida som bli blå (negativ). I '''B''' och '''C''' avlänkas elektronerna till undersidan eftersom strömmen eller fältet har ändrat riktning. I '''D''' är både ström- och magnetfältet omvända jämfört med A, därför avlänkas elektronerna till översidan igen. Halleffekt är fenomenet att strömförande ledare i magnetfält får en potentialskillnad (Hallspänning) vinkelrätt mot strömriktningen.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Halleffekt · Se mer »
Ideal gas
En ideal gas är en modellgas som antas bestå av ourskiljbara partiklar och där den enda växelverkan partiklar emellan, eller med den behållare de eventuellt är instängda i, är via elastiska kollisioner.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Ideal gas · Se mer »
J.J. Thomson
J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.
Ny!!: Fria elektronmodellen och J.J. Thomson · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Kvantmekanik · Se mer »
Maxwell–Boltzmannfördelning
Hastighetsfördelning enligt Maxwell-Boltzmann av olika ädelgaser vid rumstemperatur. Maxwell–Boltzmannfördelningen är en sannolikhetsfördelning med tillämpningar inom fysik och kemi.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Maxwell–Boltzmannfördelning · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Metall · Se mer »
Ohms lag
Linjärt samband enligt Ohms lag mellan spänning och ström för ett motstånd på 5 kilo-ohm Ohms lag beskriver förhållandet mellan elektrisk spänning, elektrisk resistans och elektrisk ström för en linjär resistor.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Ohms lag · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Ourskiljbara partiklar
När ourskiljbara partiklar kommer närmare varandra än deras de Broglie-våglängd, kan man inte skilja mellan de två till höger ritade banorna. Antalet tillstånd är lägre för ourskiljbara partiklar än för klassiska partiklar. Ourskiljbara partiklar eller identiska partiklar är i kvantmekaniken partiklar som inte kan urskiljas, inte ens i princip.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Ourskiljbara partiklar · Se mer »
Paul Drude
Paul Drude Paul Karl Ludwig Drude, född 12 juli 1863 i Braunschweig, död 5 juli 1906 i Berlin genom självmord, var en tysk fysiker; halvbror till Oscar Drude.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Paul Drude · Se mer »
Pauliprincipen
Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Pauliprincipen · Se mer »
Rumstemperatur
En termometer på en vägg för att mäta rumstemperatur. Rumstemperatur är den temperatur som vanligtvis finns i ett rum.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Rumstemperatur · Se mer »
Specifik värmekapacitet
Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Specifik värmekapacitet · Se mer »
Termisk energi
Termiska rörelser hos en proteinmolekyl. Termisk energi (eller värmeenergi), är den energi som är lagrad i de oordnade rörelserna hos atomer eller molekyler hos ett objekt.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Termisk energi · Se mer »
Tidskonstant
Tilltagande funktion, exempelvis laddning av en kondensator. Vid varje τ följande 1τ har laddningen ökat med ~63.2% av den föregående ökningen för att vid 6τ i praktiken vara fulladdad. Tidskonstanten (ofta med betecknad med den grekiska bokstaven τ) beskriver hur fort något förändras (oftast avtar eller dämpas) som funktion av tid.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Tidskonstant · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Fria elektronmodellen och Valenselektron · Se mer »
Värmeledningsförmåga
Värmeledningsförmåga (även termisk konduktivitet, värmekonduktivitet eller specifik värmeledningsförmåga) är egenskapen hos ett material att leda värme.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Värmeledningsförmåga · Se mer »
Vetenskaplig modell
En vetenskaplig modell är ett försök att systematiskt beskriva ett fenomen i verkligheten.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Vetenskaplig modell · Se mer »
Viskositet
Viskositet är en fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras "tjockhet" eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Viskositet · Se mer »
Wiedemann-Franz-lag
Wiedemann-Franz-lagen är i fysiken sambandet att förhållandet mellan en metalls värmeledningsförmåga κ och dess elektriska ledningsförmåga σ är proportionellt mot absolut temperatur T: Proportionalitetskonstanten L kallas Lorenztalet.
Ny!!: Fria elektronmodellen och Wiedemann-Franz-lag · Se mer »
