55 relationer: Albert Einstein, Arbete (fysik), E = mc², Effekt, Elektrisk energi, Elektromagnetisk strålning, Elektronvolt, Energi, Energieffektivisering, Energienhet, Energikälla, Energiprincipen, Energisystem, Entropi, Erg, Exergi, Fysik, Gravitation, Grekiska, Inre energi, Intensiv och extensiv storhet, Internationella måttenhetssystemet, Joule, Kalori, Kärnenergi, Kärnkraftverk, Kemisk energi, Kilogram, Kinetisk energi, Konservativt fält, Konserveringslag, Kraft, Längd, Massa, Materia, Mekanisk energi, Meter, Newton (enhet), Noethers sats, Osäkerhetsprincipen, Potentiell energi, Produkt (matematik), Rörelse (fysik), Sekund, Speciella relativitetsteorin, Storhet, Sträcka, Termisk energi, Termodynamik, Termodynamikens andra huvudsats, ..., Tid, University of California, Berkeley, Vasa, Värme, Wattimme. Förläng index (5 mer) »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Energi och Albert Einstein · Se mer »
Arbete (fysik)
Arbete eller fysikaliskt arbete är inom fysiken den energimängd som omvandlas när en förflyttning sker under inverkan av en kraft.
Ny!!: Energi och Arbete (fysik) · Se mer »
E = mc²
Formeln E.
Ny!!: Energi och E = mc² · Se mer »
Effekt
Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.
Ny!!: Energi och Effekt · Se mer »
Elektrisk energi
Elektrisk energi är energi som representeras av coulombkrafter mellan elektriska laddningar.
Ny!!: Energi och Elektrisk energi · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Energi och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Ny!!: Energi och Elektronvolt · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Energi och Energi · Se mer »
Energieffektivisering
Ett passivhus använder ett antal tekniker för att spara energi. LED-lampor som sparar minst 75 % energi jämfört med glödlampor. Energieffektivisering och energibesparing innebär att man försöker effektivisera befintlig energiomvandling antingen genom att minska energianvändningen eller genom att få ut mer nytta av befintlig energianvändning.
Ny!!: Energi och Energieffektivisering · Se mer »
Energienhet
Energienhet, någon av alla de måttenheter som används för att mäta energi.
Ny!!: Energi och Energienhet · Se mer »
Energikälla
Sir Adam Becks vattenkraftverk är ett vattenkraftverk som ligger i Niagarafloden, Ontario, Kanada. Energikälla är i vardagligt tal detsamma som ett bränsle, en energiråvara, en energibärare eller en metod för energiproduktion.
Ny!!: Energi och Energikälla · Se mer »
Energiprincipen
MIT demonstrerar hur mekanisk energi bevaras med hjälp av en pendlande metallkula. (https://web.archive.org/web/20121028071401/http://ocw.mit.edu/courses/physics/8-01-physics-i-classical-mechanics-fall-1999/video-lectures/lecture-11/ MIT Course 8.01) Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termodynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Ny!!: Energi och Energiprincipen · Se mer »
Energisystem
Exempel på förnybar energiproduktion. Energisystem är ett begrepp för en energicykel som innefattar produktion, distribution och användning av energi.
Ny!!: Energi och Energisystem · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Energi och Entropi · Se mer »
Erg
Erg är den grundläggande energienheten i CGS-systemet.
Ny!!: Energi och Erg · Se mer »
Exergi
Inom termodynamiken är exergi det maximalt tillgängliga mekaniska arbetet under en termodynamisk process, som leder till att systemet kommer i termodynamisk jämvikt med en värmereservoar.
Ny!!: Energi och Exergi · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Energi och Fysik · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Energi och Gravitation · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Energi och Grekiska · Se mer »
Inre energi
Inom termodynamiken är inre energin (eller den interna energin) av ett termodynamiskt system, eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål, summan av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i systemet eller föremålet.
Ny!!: Energi och Inre energi · Se mer »
Intensiv och extensiv storhet
Fysikaliska egenskaper hos material och system kan ofta kategoriseras som antingen intensiva eller extensiva kvantiteter, beroende på hur egenskapen ändras med storleken (eller utsträckningen) genom systemförändringar.
Ny!!: Energi och Intensiv och extensiv storhet · Se mer »
Internationella måttenhetssystemet
Datorformgiven illustration föreställande den prototyp som tidigare definierade enkilogramsvikten. En tumgraderad linjal ger en uppfattning om viktens storlek. Internationella måttenhetssystemet eller SI från franskans "Système International d'Unités" (ofta ses även den tautologiska sammansättningen SI-systemet), är en internationell standard för måttenheter och prefix.
Ny!!: Energi och Internationella måttenhetssystemet · Se mer »
Joule
Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.
Ny!!: Energi och Joule · Se mer »
Kalori
Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule.
Ny!!: Energi och Kalori · Se mer »
Kärnenergi
MeVför vanliga nuklider som funktion av masstal. Av diagrammet framgår att gränsen för ett positivt nettoutbyte av energi mellan fusion och fission går vid järn (Fe). Med kärnenergi eller nukleär energi avses den bindningsenergi som håller atomkärnorna samman.
Ny!!: Energi och Kärnenergi · Se mer »
Kärnkraftverk
Barsebäcks kärnkraftverk Reaktor 3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Ignalina i Litauen. Kärnkraftverk är en anläggning för produktion av elektricitet med hjälp av kärnkraft.
Ny!!: Energi och Kärnkraftverk · Se mer »
Kemisk energi
Kemisk energi är en sorts potentiell energi som finns lagrad i alla ämnen.
Ny!!: Energi och Kemisk energi · Se mer »
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Ny!!: Energi och Kilogram · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Energi och Kinetisk energi · Se mer »
Konservativt fält
Ett konservativt fält, virvelfritt fält eller potentialfält är inom vektoranalysen ett vektorfält vars rotation är definierad och lika med noll.
Ny!!: Energi och Konservativt fält · Se mer »
Konserveringslag
En konserveringslag är en fysikalisk lag som statuerar att en viss storhet, i vissa fysikaliska system bevarar sitt värde efter en viss händelse.
Ny!!: Energi och Konserveringslag · Se mer »
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Ny!!: Energi och Kraft · Se mer »
Längd
---- Längd är en fysikalisk storhet som anger ett avstånd, till exempel från en punkt där ett objekt börjar till den punkt där det slutar.
Ny!!: Energi och Längd · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Energi och Massa · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Energi och Materia · Se mer »
Mekanisk energi
Potentiell och kinetisk energi för en pendel Mekanisk energi är summan av kinetisk energi och potentiell energi för ett system.
Ny!!: Energi och Mekanisk energi · Se mer »
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Ny!!: Energi och Meter · Se mer »
Newton (enhet)
Newton (N) är SI-enheten för kraft.
Ny!!: Energi och Newton (enhet) · Se mer »
Noethers sats
Noethers sats, efter Emmy Noether, är en sats inom fysik som säger att varje kontinuerlig symmetri svarar mot en bevarandelag.
Ny!!: Energi och Noethers sats · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Energi och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Potentiell energi
Potentiell energi är energi som är lagrad i ett föremål beroende på dess position i ett kraftfält eller lagrad i ett system vars energi är beroende av systemets tillstånd.
Ny!!: Energi och Potentiell energi · Se mer »
Produkt (matematik)
Produkt är resultatet av multiplikation för olika matematiska objekt.
Ny!!: Energi och Produkt (matematik) · Se mer »
Rörelse (fysik)
Cirkulär rörelse Rörelse är inom fysiken en kropps lägesändring.
Ny!!: Energi och Rörelse (fysik) · Se mer »
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Ny!!: Energi och Sekund · Se mer »
Speciella relativitetsteorin
Albert Einstein omkring 1905, året för hans ''Annus Mirabilis'' publiceringar – vilka inkluderade ''Zur Elektrodynamik bewegter Körper''. Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori publicerad 1905 av Albert Einstein.
Ny!!: Energi och Speciella relativitetsteorin · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Energi och Storhet · Se mer »
Sträcka
En sträcka, ett linjesegment eller ett linjestycke är inom matematiken en del av en rät linje, som avgränsas av två punkter (kallade ändpunkter) på densamma.
Ny!!: Energi och Sträcka · Se mer »
Termisk energi
Termiska rörelser hos en proteinmolekyl. Termisk energi (eller värmeenergi), är den energi som är lagrad i de oordnade rörelserna hos atomer eller molekyler hos ett objekt.
Ny!!: Energi och Termisk energi · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Energi och Termodynamik · Se mer »
Termodynamikens andra huvudsats
Termodynamikens andra huvudsats innebär att ett isolerat systems entropi aldrig minskar; isolerade system tenderar att utvecklas mot termodynamisk jämvikt, ett tillstånd av maximal entropi.
Ny!!: Energi och Termodynamikens andra huvudsats · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Energi och Tid · Se mer »
University of California, Berkeley
University of California, Berkeley (också känt som UC Berkeley, Berkeley, California eller helt enkelt Cal), är ett statligt universitet beläget i Berkeley, i Kalifornien i USA.
Ny!!: Energi och University of California, Berkeley · Se mer »
Vasa
Vasa (Vaasa, åren 1855–1917 officiellt Nikolaistad, Nikolainkaupunki) är en stad i Finland och landskapet Österbottens centralort.
Ny!!: Energi och Vasa · Se mer »
Värme
Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.
Ny!!: Energi och Värme · Se mer »
Wattimme
Wattimme (ofta förkortat Wh) är en energienhet som definieras som den energi som en effekt (energiomvandling per tidsenhet) på en watt omvandlar under loppet av en timme och motsvarar alltså 3 600 wattsekunder (3 600 joule).
Ny!!: Energi och Wattimme · Se mer »
Omdirigerar här:
Energier, Energiform, Energiformer, Energimängd, Energitillgångar, Energivärde, Vad är energi.