Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Sveriges riksdag

Index Sveriges riksdag

Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.

186 relationer: Agda Östlund, Allmän rösträtt, Andra kammaren, Andrakammarsvalet i Sverige 1917, Andrakammarvalet i Sverige 1911, Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september), Andrakammarvalet i Sverige 1914 (27 mars), Andrakammarvalet i Sverige 1920, Andrakammarvalet i Sverige 1921, Andrakammarvalet i Sverige 1924, Andrakammarvalet i Sverige 1928, Andrakammarvalet i Sverige 1932, Andrakammarvalet i Sverige 1936, Andrakammarvalet i Sverige 1940, Andrakammarvalet i Sverige 1944, Andrakammarvalet i Sverige 1948, Andrakammarvalet i Sverige 1952, Andrakammarvalet i Sverige 1956, Andrakammarvalet i Sverige 1958, Andrakammarvalet i Sverige 1960, Andrakammarvalet i Sverige 1964, Andrakammarvalet i Sverige 1968, Andreas Norlén, Arboga, Ålderspresident i Sveriges riksdag, Bertha Wellin, Besvär, Betänkande, Budgetpropositionen till Sveriges riksdag, Centern (valsamverkan), Centerpartiet, Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Covid-19-pandemin, Dömande makt, Demokrati, Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Enkammarsystem, EU-nämnden, Europaparlamentet, Europarådet, Europeiska unionen, Fattigvård, Förenings- och säkerhetsakten, Förenta nationerna, Första kammaren, Förvaltning, Frihetstiden, Gamla riksdagshuset, Godsägare, ..., Gustav III, Gustav III:s statskupp, Gustav Vasa, Hattpartiet, Herredag, Interpellation, Jämkade uddatalsmetoden, Joseph Martin Kraus, Julia Kronlid, Justitieombudsmannen (Sverige), Kalenderår, Karolinska enväldet, Kenneth G. Forslund, Kerstin Hesselgren, Kerstin Lundgren, Konstitutionsutskottet, Krigsdelegationen, Kristdemokraterna (Sverige), Kulturhuset, Stockholm, Kvinnlig rösträtt, Lag, Lagstiftande församling, Lagstiftande makt, Ledamot, Liberalerna, Lista över svenska riksdagar, Lista över talmän i Sveriges riksdag, Listor över ledamöter av Sveriges riksdag, Lotteririksdagen, Maktdelningsprincipen, Mösspartiet, Mötet i Arboga 1435, Mötet i Uppsala 1319, Miljöpartiet, Misstroendeförklaring, Moderaterna, Motion (förslag), Myndighet, Nelly Thüring, Nordiska rådet, Ordningen för ständernas sammanträden 1617, Parlamentarism, Partibidragsnämnden, Partilös, Politik i Sverige, Politikåret 2021, Politisk opposition, Politiskt parti, Proposition, Rösträtt, Regeringen, Regeringen Kristersson, Regeringsformen, Representationsreformen i Sverige, Resultat i val till Sveriges riksdag, Rikets allmänna ärendens beredning, Riksdagen 1760–1762, Riksdagen 1771–1772, Riksdagen 1789, Riksdagen 1865–1866, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens högtidliga öppnande, Riksdagsförvaltningen, Riksdagshuset i Stockholm, Riksdagsmarsch, Riksdagsordningen, Riksdagsordningen 1723, Riksdagsutskott (Sverige), Riksdagsval i Sverige, Riksdagsvalet i Sverige 1970, Riksdagsvalet i Sverige 1973, Riksdagsvalet i Sverige 1976, Riksdagsvalet i Sverige 1979, Riksdagsvalet i Sverige 1982, Riksdagsvalet i Sverige 1985, Riksdagsvalet i Sverige 1988, Riksdagsvalet i Sverige 1991, Riksdagsvalet i Sverige 1994, Riksdagsvalet i Sverige 1998, Riksdagsvalet i Sverige 2002, Riksdagsvalet i Sverige 2006, Riksdagsvalet i Sverige 2010, Riksdagsvalet i Sverige 2014, Riksdagsvalet i Sverige 2018, Riksdagsvalet i Sverige 2022, Riksdagsvalet i Sverige 2026, Riksdaler, Riksmötet 2021/2022, Riksmötets öppnande, Riksrevisionen, Söndag, September, Sergels torg, Skatt, Socialdemokraterna (Sverige), Socialdemokratiska vänstergruppen, Spärregler i allmänna val, Statsråd (Sverige), Statsrådsarvodesnämnden, Ständermöte, Stånd (samhällsklass), Stödparti, Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval, Sverige, Sverigedemokraterna, Sveriges landsting, Sveriges monarki, Sveriges regering, Sveriges riksbank, Sveriges riksdags talman, Sveriges riksråd, Sveriges statsbudget, Sveriges statsminister, Sveriges statsskick, Sveriges ståndsriksdag, Ting, Tomas Eneroth, Tvåkammarsystem, Utrikesnämnden, Val, Valkrets, Vallag, Valprövningsnämnden, Varannan damernas, Vänsterpartiet, Värnplikt, Västerås, Verkställande makt, 14 september, 16 mars, 1772 års regeringsform, 1809 års regeringsform, 1810 års riksdagsordning, 6 september. Förläng index (136 mer) »

Agda Östlund

Agda Maria Östlund (i riksdagen kallad Östlund i Stockholm), född Lundgren 3 april 1870 i Köping, död 26 juni 1942 i Stockholm, var en svensk socialdemokratisk politiker.

Ny!!: Sveriges riksdag och Agda Östlund · Se mer »

Allmän rösträtt

Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918. Allmän rösträtt innebär att varje vuxen medborgare i en stat, eller varje vuxen medborgare i en kommun, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.

Ny!!: Sveriges riksdag och Allmän rösträtt · Se mer »

Andra kammaren

Andra kammaren (förkortning: AK) var den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andra kammaren · Se mer »

Andrakammarsvalet i Sverige 1917

Andrakammarvalet i Sverige 1917 hölls den 20 september 1917.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarsvalet i Sverige 1917 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1911

Andrakammarvalet i Sverige 1911 hölls i september 1911, och för första gången tillämpades de nya reglerna: ett proportionellt valsystem infördes, och alla valsedlar påbjöds att ha en partibeteckning - det var i strikt mening alltså första gången svenskarna röstade på partier, även om flertalet riksdagsledamöter sedan tidigare hade mer eller mindre uttalade partisympatier.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1911 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)

Andrakammarvalet i Sverige den 25 september 1914 var ett ordinarie val, och hölls endast sex månader efter det föregående, ett hastigt utlyst extraval 27 mars samma år.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september) · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1914 (27 mars)

Andrakammarvalet i Sverige den 27 mars 1914 var ett hastigt utlyst extraval.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1914 (27 mars) · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1920

Andrakammarvalet i Sverige 1920 hölls den 28 september 1920.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1920 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1921

Andrakammarvalet i Sverige 1921 hölls mellan den 10 och 26 september 1921.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1921 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1924

Andrakammarvalet i Sverige 1924 ägde rum den 19-21 september 1924.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1924 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1928

Andrakammarvalet i Sverige 1928, även kallat "kosackvalet", hölls den 15–21 september 1928.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1928 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1932

Andrakammarvalet i Sverige 1932 hölls den 17-18 september 1932.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1932 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1936

Andrakammarvalet i Sverige 1936 hölls den 20 september 1936.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1936 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1940

Andrakammarvalet i Sverige 1940 till Sveriges riksdag hölls den 15 september 1940.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1940 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1944

Andrakammarvalet i Sverige 1944 till riksdagens andra kammare hölls den 17 september 1944.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1944 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1948

Andrakammarvalet i Sverige 1948 till riksdagens andra kammare hölls den 19 september 1948.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1948 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1952

Andrakammarvalet i Sverige 1952 till Sveriges riksdags andra kammare hölls söndagen den 21 september 1952.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1952 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1956

Andrakammarvalet i Sverige 1956 till riksdagens andra kammare hölls söndagen den 16 september 1956.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1956 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1958

Andrakammarvalet i Sverige 1958, den 1 juni, är det senaste tillfälle vid vilket Sveriges riksdag valts vid ett extraval.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1958 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1960

Andrakammarvalet i Sverige 1960 hölls den 18 september 1960.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1960 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1964

Andrakammarvalet i Sverige 1964 till Sveriges riksdags andra kammare hölls den 20 september 1964.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1964 · Se mer »

Andrakammarvalet i Sverige 1968

Andrakammarvalet i Sverige 1968 till Sveriges riksdags andra kammare hölls den 15 september 1968.

Ny!!: Sveriges riksdag och Andrakammarvalet i Sverige 1968 · Se mer »

Andreas Norlén

Per Olof Andreas Norlén, född 6 maj 1973 i Bromma församling i Stockholm, är en svensk jurist och politiker (moderat).

Ny!!: Sveriges riksdag och Andreas Norlén · Se mer »

Arboga

Arboga (uttalas, ARR-bå-ga) är en tätort vid Arbogaån i Västmanland, samt centralort i Arboga kommun i Västmanlands län.

Ny!!: Sveriges riksdag och Arboga · Se mer »

Ålderspresident i Sveriges riksdag

Ålderspresident är, enligt riksdagsordningen, den närvarande ledamot i Sveriges riksdag som varit riksdagsledamot längst tid.

Ny!!: Sveriges riksdag och Ålderspresident i Sveriges riksdag · Se mer »

Bertha Wellin

Bertha Wellin, född 11 september 1870 i Runstens församling på Öland, död 27 juli 1951 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk sjuksköterska och politiker.

Ny!!: Sveriges riksdag och Bertha Wellin · Se mer »

Besvär

Besvär (tyska beschwerde, av schwer, tung; alltså egentligen tyngd, olägenhet, möda, klagomål) är en juridisk term som historiskt har använts om vissa typer av överklagande.

Ny!!: Sveriges riksdag och Besvär · Se mer »

Betänkande

Riksdagen: Utskottsbetänkande.

Ny!!: Sveriges riksdag och Betänkande · Se mer »

Budgetpropositionen till Sveriges riksdag

Budgetpropositionen till Sveriges riksdag (även kallad nådiga luntan) är den svenska regeringens förslag till statens budget inför varje budgetår.

Ny!!: Sveriges riksdag och Budgetpropositionen till Sveriges riksdag · Se mer »

Centern (valsamverkan)

Centern var namnet på den valtekniska samverkan som Centerpartiet och Kristen demokratisk samling (nuvarande Kristdemokraterna), hade i riksdagsvalet 1985.

Ny!!: Sveriges riksdag och Centern (valsamverkan) · Se mer »

Centerpartiet

Centerpartiet (C), även kallat Centern, är ett svenskt socialliberalt och grönt politiskt parti.

Ny!!: Sveriges riksdag och Centerpartiet · Se mer »

Charles-Louis de Secondat Montesquieu

Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Baron de La Brède et de Montesquieu eller bara Montesquieu, född 18 januari 1689 på slottet La Brède, Gironde, död 10 februari 1755 i Paris, var en fransk friherre, politiker, författare, jurist, statsvetare och politisk filosof.

Ny!!: Sveriges riksdag och Charles-Louis de Secondat Montesquieu · Se mer »

Covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin är en pandemi av sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2.

Ny!!: Sveriges riksdag och Covid-19-pandemin · Se mer »

Dömande makt

Dömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff och tvistlösning.

Ny!!: Sveriges riksdag och Dömande makt · Se mer »

Demokrati

Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.

Ny!!: Sveriges riksdag och Demokrati · Se mer »

Elin Wägner

Elin Matilda Elisabet Wägner, född 16 maj 1882 i Lund, död 7 januari 1949 i Rösås i Bergs socken i Kronobergs län, var en svensk författare, journalist och feminist.

Ny!!: Sveriges riksdag och Elin Wägner · Se mer »

Elisabeth Tamm

Elisabeth Tamm, i riksdagen kallad Tamm i Fogelstad, född 30 juni 1880 på godset Fogelstad i Julita socken, Södermanlands län, död 23 september 1958 på samma plats, var en förgrundsfigur inom svensk feminism och en vänsterliberal politiker i frisinnade landsföreningen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Elisabeth Tamm · Se mer »

Enkammarsystem

Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd Enkammarsystem eller unikameralism är en lagstiftande församling som består av en kammare med ledamöter.

Ny!!: Sveriges riksdag och Enkammarsystem · Se mer »

EU-nämnden

EU-nämnden är ett organ i Sveriges riksdag där riksdag och regering samråder i EU-frågor.

Ny!!: Sveriges riksdag och EU-nämnden · Se mer »

Europaparlamentet

Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.

Ny!!: Sveriges riksdag och Europaparlamentet · Se mer »

Europarådet

Europarådet (Council of Europe, CoE, franska Conseil de l'Europe, CdE) är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 46 medlemsstater, bildad 1949 med säte i Strasbourg.

Ny!!: Sveriges riksdag och Europarådet · Se mer »

Europeiska unionen

Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Europeiska unionen · Se mer »

Fattigvård

Fattigstuga i Småland. Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren. Fattigstuga i USA. Fattigvård kallades förr i tiden samhällets omsorg om fattiga personer, som inte kunde försörja sig själva.

Ny!!: Sveriges riksdag och Fattigvård · Se mer »

Förenings- och säkerhetsakten

Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Förenings- och säkerhetsakten · Se mer »

Förenta nationerna

Förenta nationerna (FN) är en mellanstatlig organisation grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete.

Ny!!: Sveriges riksdag och Förenta nationerna · Se mer »

Första kammaren

Första kammaren, förkortat FK, var ett indirekt valt överhus till den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.

Ny!!: Sveriges riksdag och Första kammaren · Se mer »

Förvaltning

Förvaltning är administration av tillgångar för en huvudmans räkning.

Ny!!: Sveriges riksdag och Förvaltning · Se mer »

Frihetstiden

Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.

Ny!!: Sveriges riksdag och Frihetstiden · Se mer »

Gamla riksdagshuset

alt.

Ny!!: Sveriges riksdag och Gamla riksdagshuset · Se mer »

Godsägare

En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods.

Ny!!: Sveriges riksdag och Godsägare · Se mer »

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.

Ny!!: Sveriges riksdag och Gustav III · Se mer »

Gustav III:s statskupp

Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform.

Ny!!: Sveriges riksdag och Gustav III:s statskupp · Se mer »

Gustav Vasa

Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.

Ny!!: Sveriges riksdag och Gustav Vasa · Se mer »

Hattpartiet

Hattpartiet, hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid.

Ny!!: Sveriges riksdag och Hattpartiet · Se mer »

Herredag

Ordet herredag började användas under den senare medeltiden.

Ny!!: Sveriges riksdag och Herredag · Se mer »

Interpellation

Interpellation är en fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) från en enskild ledamot till statsrådet.

Ny!!: Sveriges riksdag och Interpellation · Se mer »

Jämkade uddatalsmetoden

Den jämkade uddatalsmetoden är en proportionell valmetod för att fördela mandat.

Ny!!: Sveriges riksdag och Jämkade uddatalsmetoden · Se mer »

Joseph Martin Kraus

Joseph Martin Kraus, född 20 juni 1756 i Miltenberg i Tyskland, död 15 december 1792 i Stockholm, var en tysk-svensk tonsättare.

Ny!!: Sveriges riksdag och Joseph Martin Kraus · Se mer »

Julia Kronlid

Julia Maria Kronlid, född Dolk 16 juli 1980 i Bäckseda församling i Jönköpings län, är en svensk socialpedagog och politiker (sverigedemokrat).

Ny!!: Sveriges riksdag och Julia Kronlid · Se mer »

Justitieombudsmannen (Sverige)

Den förste justitieombudsmannen Lars Augustin Mannerheim. Han var JO 1809–1823. Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som är det officiella namnet, granskar att myndigheterna följer lagar och förordningar som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna.

Ny!!: Sveriges riksdag och Justitieombudsmannen (Sverige) · Se mer »

Kalenderår

Kalenderår, borgerligt år, är den period som löper från och med 1 januari till och med 31 december.

Ny!!: Sveriges riksdag och Kalenderår · Se mer »

Karolinska enväldet

Det karolinska enväldet i Sverige genomdrevs på riksdagar under 1600-talet, av framför allt kung Karl XI, baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde, och det kom att vara till Karl XII:s död 1718.

Ny!!: Sveriges riksdag och Karolinska enväldet · Se mer »

Kenneth G. Forslund

Kenneth Gustaf Forslund, född 14 maj 1967 i Rödbo församling i Göteborgs och Bohus län, är en svensk politiker (socialdemokrat).

Ny!!: Sveriges riksdag och Kenneth G. Forslund · Se mer »

Kerstin Hesselgren

Kerstin Hesselgren, även känd som Kerstin den Första, född 4 januari 1872 i Hofors, Gästrikland, död 19 augusti 1962 i Kungsholms församling i Stockholm, var en framstående svensk politiker (liberal).

Ny!!: Sveriges riksdag och Kerstin Hesselgren · Se mer »

Kerstin Lundgren

Kerstin Margareta Lundgren, född 14 januari 1955 i Bjärtrå församling, Västernorrlands län, är en svensk politiker (centerpartist).

Ny!!: Sveriges riksdag och Kerstin Lundgren · Se mer »

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Ny!!: Sveriges riksdag och Konstitutionsutskottet · Se mer »

Krigsdelegationen

Krigsdelegationen består av riksdagens talman och femtio riksdagsledamöter som vid behov kan ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara.

Ny!!: Sveriges riksdag och Krigsdelegationen · Se mer »

Kristdemokraterna (Sverige)

Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Kristdemokraterna (Sverige) · Se mer »

Kulturhuset, Stockholm

Kulturhuset och "Plattan" en augustikväll 2013. Kulturhuset är en byggnad i kvarteret Skansen centrala Stockholm, belägen vid södra sidan av Sergels torg och invigt 1974.

Ny!!: Sveriges riksdag och Kulturhuset, Stockholm · Se mer »

Kvinnlig rösträtt

Kvinnlig rösträtt.På bilden ses Annie Kenney (t.v.) och Christabel Pankhurst (t.h.). En organisation för kvinnlig rösträtt i USA år 1912. Kvinnlig rösträtt innebär att kvinnor enligt lag tillåts rösta vid myndig ålder.

Ny!!: Sveriges riksdag och Kvinnlig rösträtt · Se mer »

Lag

Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lag · Se mer »

Lagstiftande församling

En lagstiftande församling, även benämnt som folkrepresentation eller legislatur, är en beslutande församling inom en suverän statsbildning som innehar lagstiftande makt.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lagstiftande församling · Se mer »

Lagstiftande makt

Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lagstiftande makt · Se mer »

Ledamot

Ledamot är bland annat en person som tilldelats eller valts till ett uppdrag att vara representant för en större grupp människor i en styrelse eller liknande beslutande organ.

Ny!!: Sveriges riksdag och Ledamot · Se mer »

Liberalerna

Liberalerna (L) är ett liberalt politiskt parti i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Liberalerna · Se mer »

Lista över svenska riksdagar

Detta är en kronologisk lista över svenska riksdagar, från ståndsriksdagens föregångare under medeltiden, fram till dagens enkammarriksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lista över svenska riksdagar · Se mer »

Lista över talmän i Sveriges riksdag

Detta är en lista över talmän i Sveriges riksdag från början av 1600-talet till idag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lista över talmän i Sveriges riksdag · Se mer »

Listor över ledamöter av Sveriges riksdag

Listor över Ledamöter av Sveriges riksdag sedan 1867 är uppdelad per valperiod.

Ny!!: Sveriges riksdag och Listor över ledamöter av Sveriges riksdag · Se mer »

Lotteririksdagen

Lotteririksdagen eller jämviktsriksdagen kallades det parlamentariska förhållande som rådde i Sveriges riksdag från valet 1973 till valet 1976.

Ny!!: Sveriges riksdag och Lotteririksdagen · Se mer »

Maktdelningsprincipen

Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.

Ny!!: Sveriges riksdag och Maktdelningsprincipen · Se mer »

Mösspartiet

Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.

Ny!!: Sveriges riksdag och Mösspartiet · Se mer »

Mötet i Arboga 1435

Minnestavlor över Arboga möte 1435 Arboga möte var en sammankomst som hölls 1435 för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter och ledde till att Engelbrekt utnämndes till rikshövitsman.

Ny!!: Sveriges riksdag och Mötet i Arboga 1435 · Se mer »

Mötet i Uppsala 1319

Mötet i Uppsala 1319 var en sammankomst som hölls i Uppsala (Mora stenar) för att välja Magnus Eriksson till kung.

Ny!!: Sveriges riksdag och Mötet i Uppsala 1319 · Se mer »

Miljöpartiet

Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981.

Ny!!: Sveriges riksdag och Miljöpartiet · Se mer »

Misstroendeförklaring

Misstroendeförklaring, eller misstroendevotum, är i en parlamentarisk kontext ett verktyg som den folkvalda församlingen (riksdagen) har för att avsätta en regering eller ett enskilt statsråd.

Ny!!: Sveriges riksdag och Misstroendeförklaring · Se mer »

Moderaterna

Moderata samlingspartiet (M), vanligen Moderaterna, är ett liberalkonservativt politiskt parti i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Moderaterna · Se mer »

Motion (förslag)

En motion (av latinets moveo eller movere, att röra, att sätta i rörelse) är ett förslag till beslut i en beslutande församling såsom ett parlament, en bolagsstämma eller en föreningsstämma.

Ny!!: Sveriges riksdag och Motion (förslag) · Se mer »

Myndighet

En myndighet är en institution som ingår i den offentliga förvaltningen eller rättskipningen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Myndighet · Se mer »

Nelly Thüring

Näckrosdammen. Nelly Maria Thüring, ursprungligen Nilsson, född 21 juni 1875 i Vankiva, död 2 januari 1972 i Enskede församling, var en svensk fotograf och socialdemokratisk politiker.

Ny!!: Sveriges riksdag och Nelly Thüring · Se mer »

Nordiska rådet

Karta över Nordiska rådets medlemsstater. Nordiska rådet är det officiella samarbetsorganet mellan de nordiska staternas parlament inom ramen för det nordiska samarbetet.

Ny!!: Sveriges riksdag och Nordiska rådet · Se mer »

Ordningen för ständernas sammanträden 1617

Ordningen för ständernas sammanträden 1617, fullständig titel Ordning som hållas skall uti Riksens Ständers möter och sammankomster så ock uti omröstande, eller oriktigt Riksdagsordningen 1617 var den första skrivna ordningen för riksdagarna i Sverige som monarken kunde sammankalla till.

Ny!!: Sveriges riksdag och Ordningen för ständernas sammanträden 1617 · Se mer »

Parlamentarism

Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.

Ny!!: Sveriges riksdag och Parlamentarism · Se mer »

Partibidragsnämnden

Partibidragsnämnden är en förvaltningsmyndighet som lyder under Sveriges riksdag och har till uppgift att pröva ansökningar och fastställa beloppen för partistöd och statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Ny!!: Sveriges riksdag och Partibidragsnämnden · Se mer »

Partilös

Partilös, oberoende eller obunden är den person som innehar ett mandat i en direktvald politisk församling, men inte tillhör något politiskt parti.

Ny!!: Sveriges riksdag och Partilös · Se mer »

Politik i Sverige

Politik i Sverige karakteriseras sedan 1920-talet av den svenska parlamentariska demokratin och dess proportionella representation.

Ny!!: Sveriges riksdag och Politik i Sverige · Se mer »

Politikåret 2021

Coronapanademin, som präglat föregående år, präglar även inledningen av året och EMA godkänner flera vaccin löpande.

Ny!!: Sveriges riksdag och Politikåret 2021 · Se mer »

Politisk opposition

Med politisk opposition avses regeringens parlamentariska motståndare.

Ny!!: Sveriges riksdag och Politisk opposition · Se mer »

Politiskt parti

Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.

Ny!!: Sveriges riksdag och Politiskt parti · Se mer »

Proposition

Ordet proposition i sin ursprungliga bemärkelse avser ett muntligt eller skriftligt förslag till beslut.

Ny!!: Sveriges riksdag och Proposition · Se mer »

Rösträtt

Rösträtt innebär rättigheten att rösta i bland annat allmänna politiska val.

Ny!!: Sveriges riksdag och Rösträtt · Se mer »

Regeringen

Regeringen kan syfta på.

Ny!!: Sveriges riksdag och Regeringen · Se mer »

Regeringen Kristersson

Statsminister Ulf Kristersson. vice statsminister Ebba Busch. Utrikesminister Tobias Billström. Regeringen Kristersson är Sveriges regering sedan den 18 oktober 2022, bildad av statsminister Ulf Kristersson (M).

Ny!!: Sveriges riksdag och Regeringen Kristersson · Se mer »

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.

Ny!!: Sveriges riksdag och Regeringsformen · Se mer »

Representationsreformen i Sverige

De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.

Ny!!: Sveriges riksdag och Representationsreformen i Sverige · Se mer »

Resultat i val till Sveriges riksdag

Tabellerna nedan är en översikt över resultat i Riksdagsval i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Resultat i val till Sveriges riksdag · Se mer »

Rikets allmänna ärendens beredning

Rikets allmänna ärendens beredning var under åren 1789 till 1809 Sveriges, efter konungen, högsta beslutande organ.

Ny!!: Sveriges riksdag och Rikets allmänna ärendens beredning · Se mer »

Riksdagen 1760–1762

Riksdagen 1760–1762 ägde rum i Stockholm.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagen 1760–1762 · Se mer »

Riksdagen 1771–1772

Riksdagen 1771–1772 ägde rum i Stockholm.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagen 1771–1772 · Se mer »

Riksdagen 1789

Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagen 1789 · Se mer »

Riksdagen 1865–1866

Riksdagen 1865–1866 hölls i Stockholm och var den sista ståndsriksdagen i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagen 1865–1866 · Se mer »

Riksdagens ansvarsnämnd

Riksdagens ansvarsnämnd är en myndighet under Sveriges riksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagens ansvarsnämnd · Se mer »

Riksdagens arvodesnämnd

Riksdagens arvodesnämnd är en förvaltningsmyndighet, som lyder under Sveriges riksdag och har till uppgift att bestämma nivån på riksdagsledamöternas ersättningar, däribland månadsarvoden och avgångsförmåner.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagens arvodesnämnd · Se mer »

Riksdagens överklagandenämnd

Riksdagens överklagandenämnd är en förvaltningsmyndighet som lyder under Sveriges riksdag och har till uppgift att pröva vissa förvaltningsbeslut av riksdagsorgan.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagens överklagandenämnd · Se mer »

Riksdagens högtidliga öppnande

Riksdagens högtidliga öppnande var en årlig ceremoni som hölls i Rikssalen på Stockholms slott, och som åtminstone sedan införandet av riksdagsordningen 1617 genomförts, och som ytterligare förtydligades genom riksdagsordningen 1723.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagens högtidliga öppnande · Se mer »

Riksdagsförvaltningen

Riksdagsförvaltningen är en av Sveriges riksdags myndigheter vars huvudsakliga uppgifter är att.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsförvaltningen · Se mer »

Riksdagshuset i Stockholm

Riksdagshuset är säte för Sveriges riksdag och beläget på Helgeandsholmen i Stockholm.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagshuset i Stockholm · Se mer »

Riksdagsmarsch

Riksdagsmarsch eller Marsch till Riksdagen 1789, är ett musikstycke komponerat av den svenske tonsättaren Joseph Martin Kraus för öppnandet av 1789 års Riksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsmarsch · Se mer »

Riksdagsordningen

Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsordningen · Se mer »

Riksdagsordningen 1723

Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »

Riksdagsutskott (Sverige)

Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsutskott (Sverige) · Se mer »

Riksdagsval i Sverige

Riksdagsval i Sverige är de allmänna val till Sveriges riksdag, där alla svenska medborgare som någon gång har varit folkbokförda i Sverige och har fyllt 18 år får vara med och välja riksdagens ledamöter och ersättare.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsval i Sverige · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1970

Riksdagsvalet i Sverige 1970 hölls den 20 september 1970 och var det första valet till den nya enkammarriksdagen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1970 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1973

Riksdagsvalet i Sverige 1973 hölls den 16 september 1973.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1973 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1976

Riksdagsvalet i Sverige 1976 hölls den 19 september 1976.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1976 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1979

Riksdagsvalet i Sverige 1979 till Sveriges riksdag hölls den 16 september 1979.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1979 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1982

Riksdagsvalet i Sverige 1982 till Sveriges riksdag hölls den 19 september 1982.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1982 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1985

Riksdagsvalet i Sverige 1985 hölls den 15 september 1985.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1985 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1988

Riksdagsvalet i Sverige 1988 hölls den 18 september 1988.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1988 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1991

Riksdagsvalet i Sverige 1991 hölls den 15 september 1991.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1991 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1994

Riksdagsvalet i Sverige 1994 hölls den 18 september 1994.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1994 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 1998

Riksdagsvalet i Sverige 1998 till Sveriges riksdag hölls den 20 september 1998.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 1998 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2002

Riksdagsvalet i Sverige 2002 till Sveriges riksdag hölls den 15 september 2002.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2002 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2006

Riksdagsvalet i Sverige 2006 ägde rum den 17 september 2006.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2006 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2010

Söndagen den 19 september 2010 anordnades riksdagsval i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2010 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2014

Riksdagsvalet i Sverige 2014 ägde rum söndagen den 14 september 2014, då ledamöter och ersättare av Sveriges riksdag för mandatperioden 2014–2018 valdes.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2014 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2018

Riksdagsvalet i Sverige 2018 hölls söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2018 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2022

Riksdagsvalet i Sverige 2022 ägde rum söndagen den 11 september 2022 för att fördela platserna i Sveriges riksdag inför mandatperioden 2022–2026.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2022 · Se mer »

Riksdagsvalet i Sverige 2026

Riksdagsvalet i Sverige 2026 äger rum söndagen den 13 september 2026 för att fördela platserna i Sveriges riksdag inför mandatperioden 2026–2030.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdagsvalet i Sverige 2026 · Se mer »

Riksdaler

Ett plåtmynt i koppar med valören 8-daler silvermynt från 1658. Riksdaler och daler var flera svenska och dansk-norska myntenheter.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksdaler · Se mer »

Riksmötet 2021/2022

Riksmötet 2021/2022 var Sveriges riksdags verksamhetsår 2021–2022.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksmötet 2021/2022 · Se mer »

Riksmötets öppnande

Riksmötets öppnande är den ceremoni som officiellt inleder ett nytt riksmöte i Riksdagen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksmötets öppnande · Se mer »

Riksrevisionen

Riksrevisionen är en svensk myndighet under Sveriges riksdag med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Ny!!: Sveriges riksdag och Riksrevisionen · Se mer »

Söndag

Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.

Ny!!: Sveriges riksdag och Söndag · Se mer »

September

September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.

Ny!!: Sveriges riksdag och September · Se mer »

Sergels torg

Röda Huset mellan Soltrappan och Hamngatan, 2022. Sergels torg vy österut, september 2020. Sergels torg (under planeringen även Sveaplatsen) är ett torg mitt i centrala Stockholm.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sergels torg · Se mer »

Skatt

Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.

Ny!!: Sveriges riksdag och Skatt · Se mer »

Socialdemokraterna (Sverige)

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Socialdemokraterna (Sverige) · Se mer »

Socialdemokratiska vänstergruppen

Socialdemokratiska vänstergruppen var beteckningen på riksdagsgruppen för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), som bröt sig ur socialdemokraterna 1917.

Ny!!: Sveriges riksdag och Socialdemokratiska vänstergruppen · Se mer »

Spärregler i allmänna val

Spärregler i allmänna val eller småpartispärr kallas de regler som hindrar eller försvårar för de minsta partierna att få mandat i allmänna val.

Ny!!: Sveriges riksdag och Spärregler i allmänna val · Se mer »

Statsråd (Sverige)

Statsråd är en titel för enskilda ledamöter av Sveriges regering.

Ny!!: Sveriges riksdag och Statsråd (Sverige) · Se mer »

Statsrådsarvodesnämnden

Statsrådsarvodesnämnden är en förvaltningsmyndighet som lyder under Sveriges riksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Statsrådsarvodesnämnden · Se mer »

Ständermöte

Ständermöte var ett begrepp som under ståndsriksdagens tid under 1600-talet användes när samtliga fyra riksstånd hade möte (riksdag).

Ny!!: Sveriges riksdag och Ständermöte · Se mer »

Stånd (samhällsklass)

Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.

Ny!!: Sveriges riksdag och Stånd (samhällsklass) · Se mer »

Stödparti

Stödparti kallas ett parti, som utan att ingå i regeringen i regel kan förmodas stödja regeringen vid omröstningar i riksdagen (parlamentet).

Ny!!: Sveriges riksdag och Stödparti · Se mer »

Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval

Med svenska småpartier åsyftas här politiska partier som vid minst ett tillfälle ställt upp för riksdagsval, men aldrig haft mandat i Sveriges riksdag.

Ny!!: Sveriges riksdag och Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sverige · Se mer »

Sverigedemokraterna

Jimmie Åkesson valtalar på Stortorget i Ystad 31 augusti 2018. Jimmie Åkesson inför EU-valet 2014. Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt, socialkonservativt och högerpopulistiskt politiskt parti i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sverigedemokraterna · Se mer »

Sveriges landsting

Landsting är den numera historiska beteckningen för självstyrande regionala enheter i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges landsting · Se mer »

Sveriges monarki

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges monarki · Se mer »

Sveriges regering

Regeringens säte är Rosenbad samt flera omgivande hus på Norrmalm i Stockholm. Sveriges regering, i lagstiftningen bara kallad regeringen, i unionssammanhang formellt kallad Konungariket Sveriges regering, före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl. Maj:t eller statsrådet, är Sveriges högsta verkställande myndighet.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges regering · Se mer »

Sveriges riksbank

Riksbankshuset vid Brunkebergstorg 11 i Stockholm, augusti 2020. Riksbanken är Sveriges centralbank med säte i Riksbankshuset, Stockholm och en myndighet under riksdagen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges riksbank · Se mer »

Sveriges riksdags talman

Riksdagens talman är Sveriges riksdags främste representant och leder riksdagens arbete.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges riksdags talman · Se mer »

Sveriges riksråd

Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges riksråd · Se mer »

Sveriges statsbudget

Sveriges statsbudget är den årliga statsbudget som Sveriges riksdag antar och som innehåller statens inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges statsbudget · Se mer »

Sveriges statsminister

Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges statsminister · Se mer »

Sveriges statsskick

Sveriges statsskick är det politiska system som reglerar den offentliga styrelsen av Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges statsskick · Se mer »

Sveriges ståndsriksdag

Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.

Ny!!: Sveriges riksdag och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »

Ting

Ting var politiska församlingar för lagstiftning, rättskipning och förvaltning i det forntida, vikingatida och medeltida Norden.

Ny!!: Sveriges riksdag och Ting · Se mer »

Tomas Eneroth

Karl Tomas Eneroth, född 4 december 1966 i Tumbo församling i Södermanlands län, är en svensk politiker (socialdemokrat), som sedan 1994 är riksdagsledamot.

Ny!!: Sveriges riksdag och Tomas Eneroth · Se mer »

Tvåkammarsystem

representanthuset. Kanadas parlament är exempel på ett tvåkammarparlament av Westminstermodell. Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två var för sig beslutande församlingar (så kallade kammare).

Ny!!: Sveriges riksdag och Tvåkammarsystem · Se mer »

Utrikesnämnden

Lovisa Ulrikas matsal på Stockholms slott där utrikesnämnden håller sina sammanträden. Utrikesnämnden är en permanent nämnd, utsedd av Sveriges riksdag, under H.M. Konungens ordförandeskap, som fungerar som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen gällande utrikespolitik.

Ny!!: Sveriges riksdag och Utrikesnämnden · Se mer »

Val

Röstning i vallokal i Bangladesh Ett val är i politiken den process där en eller flera personer utses till ett politiskt ämbete eller att bli en (inte nödvändigtvis politisk) förtroendevald ledamot.

Ny!!: Sveriges riksdag och Val · Se mer »

Valkrets

Valkrets är ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat ("platser") i den församling som väljs.

Ny!!: Sveriges riksdag och Valkrets · Se mer »

Vallag

En vallag är en lag som reglerar hur val genomförs i ett land.

Ny!!: Sveriges riksdag och Vallag · Se mer »

Valprövningsnämnden

Valprövningsnämnden (VPN) är en myndighet i Sverige under riksdagen som prövar överklaganden relaterade till allmänna val (bland annat de fattade av Valmyndigheten och av länsstyrelser).

Ny!!: Sveriges riksdag och Valprövningsnämnden · Se mer »

Varannan damernas

Varannan damernas är ett politiskt initiativ i Sverige med syfte att främja kvinnlig representativitet i riksdagen.

Ny!!: Sveriges riksdag och Varannan damernas · Se mer »

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet (V) är ett svenskt socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund.

Ny!!: Sveriges riksdag och Vänsterpartiet · Se mer »

Värnplikt

Ingen information Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt.

Ny!!: Sveriges riksdag och Värnplikt · Se mer »

Västerås

Skrapan till höger. Bostadsområdet Lillåudden i Västerås. Råby. Västerås är en tätort i Västmanland samt centralort för Västerås kommun, residensstad för Västmanlands län och stiftsstad för Västerås stift.

Ny!!: Sveriges riksdag och Västerås · Se mer »

Verkställande makt

Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.

Ny!!: Sveriges riksdag och Verkställande makt · Se mer »

14 september

14 september är den 257:e dagen på året i den gregorianska kalendern (258:e under skottår).

Ny!!: Sveriges riksdag och 14 september · Se mer »

16 mars

16 mars är den 75:e dagen på året i den gregorianska kalendern (76:e under skottår).

Ny!!: Sveriges riksdag och 16 mars · Se mer »

1772 års regeringsform

Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).

Ny!!: Sveriges riksdag och 1772 års regeringsform · Se mer »

1809 års regeringsform

1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.

Ny!!: Sveriges riksdag och 1809 års regeringsform · Se mer »

1810 års riksdagsordning

Karl XIII är den kung som underskrev riksdagsordningen. (Målning av Per Krafft den yngre.) 1810 års riksdagsordning antogs den 10 februari 1810 i Stockholm under Karl XIII:s regeringstid och ersatte ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligtvis kallad riksdagsordning.

Ny!!: Sveriges riksdag och 1810 års riksdagsordning · Se mer »

6 september

6 september är den 249:e dagen på året i den gregorianska kalendern (250:e under skottår).

Ny!!: Sveriges riksdag och 6 september · Se mer »

Omdirigerar här:

Enkammarriksdagen, Riksdagens uppgift, Svenska Riksdagen, Svenska riksdagen, Sveriges Riksdag.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »