Snabbare tillgång än webbläsare!
130 relationer: Afrikansk unionsrätt, Allmänna principer inom europeisk unionsrätt, Amsterdamfördraget, Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer, Österrike, Belgien, Beslut (Europeiska unionen), Bulgarien, Cypern, Danmark, Direkt effekt, Direkt tillämplighet, Direktiv (Europeiska unionen), Doktrin, Dublinkonventionen, Edinburghbeslutet, EES-medborgare, Estland, EUR-Lex, Euro, Euroområdet, Europakonventionen, Europaparlamentet, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Europeiska gemenskapen, Europeiska gemenskaperna, Europeiska kommissionen, Europeiska rättsstatsmekanismen, Europeiska rådet, Europeiska revisionsrätten, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska unionen, Europeiska unionens befogenhetsområden, Europeiska unionens byråer, Europeiska unionens domstol, Europeiska unionens domstols rättspraxis, Europeiska unionens fördrag, Europeiska unionens grundläggande värden, Europeiska unionens institutioner, Europeiska unionens internationella avtal, Europeiska unionens lagstiftningsförfarande, Europeiska unionens medlemsstater, Europeiska unionens officiella tidning, Europeiska unionens publikationsbyrå, Europeiska unionens råd, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens tre pelare, Förarbete, Fördjupade samarbeten inom Europeiska unionen, ..., Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Fördraget om stabilitet, samordning och styrning, Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, Företrädesprincipen, Förhandsavgörande, Förordning (Europeiska unionen), Försiktighetsprincipen, Finland, Folkrätt, Frankrike, Fri rörlighet för personer, Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Grekland, Grundlag, Harmonisering, Inre marknaden, Irland, Island, Italien, Jämlikhet, Juridisk person, K.3-konvention, Konvent (Europeiska unionen), Kroatien, Lagförslag (Europeiska unionen), Lagstiftning, Lettland, Liechtenstein, Lissabonfördraget, Litauen, Luxemburg, Maastrichtfördraget, Malta, Mänskliga rättigheter, Nederländerna, Norge, Området med frihet, säkerhet och rättvisa, Permanenta strukturerade samarbetet, Polen, Polissamarbete och straffrättsligt samarbete, Portugal, Proportionalitetsprincipen, Ramen för rättsstatsprincipen, Ratifikation, Rättsakt, Rättslig grund, Rättssäkerhet, Rättsstatens principer inom Europeiska unionen, Rättssystem, Rörlighetsdirektivet, Regeringskonferens, Rekommendation (Europeiska unionen), Romfördraget, Rumänien, Schengenregelverket, Schengensamarbetet, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Statsrätt, Subsidiaritetsprövning, Subsidiaritetsprincipen, Suveränitet, Sverige, Sveriges riksdag, Tjeckien, Traktat, Tredjelandsmedborgare, Tyskland, Ungern, Unionens regelverk, Val till Europaparlamentet, Van Gend & Loos mot Nederländerna, Världshandelsorganisationen, Yttrande (Europeiska unionen), 1 december, 2009. Förläng index (80 mer) »
Afrikansk unionsrätt
Afrikansk unionsrätt (AU-rätt) är den rättsordning som Afrikanska unionen grundar sig på.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Afrikansk unionsrätt · Se mer »
Allmänna principer inom europeisk unionsrätt
Allmänna principer inom europeisk unionsrätt är rättsprinciper som fastställts av EU-domstolen genom rättspraxis och som utgör en viktig rättskälla inom unionsrätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Allmänna principer inom europeisk unionsrätt · Se mer »
Amsterdamfördraget
Amsterdamfördraget är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 2 oktober 1997 i Amsterdam, Nederländerna.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Amsterdamfördraget · Se mer »
Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer
Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer är ett bilateralt avtal mellan Europeiska unionen (tidigare Europeiska gemenskapen) och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer · Se mer »
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Österrike · Se mer »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Belgien · Se mer »
Beslut (Europeiska unionen)
Europeiska flaggan Ett beslut är en typ av bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Beslut (Europeiska unionen) · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Bulgarien · Se mer »
Cypern
Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Cypern · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Danmark · Se mer »
Direkt effekt
Direkt effekt inom europeisk unionsrätt innebär att en rättsakt, eller en enskild bestämmelse i en rättsakt, kan åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag, även om den inte har införlivats i den nationella lagstiftningen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Direkt effekt · Se mer »
Direkt tillämplighet
Direkt tillämplighet inom europeisk unionsrätt innebär att en rättsakt får omedelbar och enhetlig rättsverkan inom hela Europeiska unionen när den träder i kraft, utan att medlemsstaterna behöver vidta några genomförandeåtgärder.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Direkt tillämplighet · Se mer »
Direktiv (Europeiska unionen)
Europeiska flaggan Ett direktiv är en typ av bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Direktiv (Europeiska unionen) · Se mer »
Doktrin
En doktrin är en lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Doktrin · Se mer »
Dublinkonventionen
Dublinkonventionen var en internationell konvention som reglerade vilken stat som var ansvarig för att pröva en asylansökan som gjorts i en medlemsstat inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Dublinkonventionen · Se mer »
Edinburghbeslutet
Edinburghbeslutet är en internationell överenskommelse som ingicks av stats- eller regeringscheferna inom Europeiska gemenskaperna vid ett sammanträde i Europeiska rådet i Edinburgh, Storbritannien, den 12 december 1992.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Edinburghbeslutet · Se mer »
EES-medborgare
En EES-medborgare är inom europeisk unionsrätt en medborgare i något av de länder som omfattas av EES-avtalet, det vill säga antingen en unionsmedborgare eller en medborgare i Island, Liechtenstein eller Norge.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och EES-medborgare · Se mer »
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Estland · Se mer »
EUR-Lex
EUR-Lex, tidigare Celex, är en tjänst som tillhandahåller Europeiska unionens rättsliga texter på dess officiella webbplats europa.eu.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och EUR-Lex · Se mer »
Euro
Euro (eller) är sedan den 1 januari 1999 den officiella valutan i euroområdet och den valuta som används av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Euro · Se mer »
Euroområdet
Medlemsstater inom Europeiska unionen med egna nationella valutor Euroområdet, även känt som euroland, euroländerna eller eurozonen, utgörs av 20 medlemsstater inom Europeiska unionen som har euron som valuta.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Euroområdet · Se mer »
Europakonventionen
Europakonventionen, formellt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europakonventionen · Se mer »
Europaparlamentet
Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europaparlamentet · Se mer »
Europeiska atomenergigemenskapen
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) är en internationell organisation bestående av Europeiska unionens medlemsstater som styrs av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska atomenergigemenskapen · Se mer »
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Stater som omfattas av EES-avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Island, Liechtenstein och Norge.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet · Se mer »
Europeiska gemenskapen
Europeiska gemenskapen (EG) var en internationell organisation och en juridisk person som utgjorde en del av Europeiska unionens första pelare, den som berörde bland annat ekonomi-, social- och miljöpolitik.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska gemenskapen · Se mer »
Europeiska gemenskaperna
Europeiska flaggan Europeiska gemenskaperna (EG) var mellan den 1 januari 1958 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre europeiska gemenskaper med samma medlemsstater.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska gemenskaperna · Se mer »
Europeiska kommissionen
Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska kommissionen · Se mer »
Europeiska rättsstatsmekanismen
Den europeiska rättsstatsmekanismen är ett årligt förfarande som Europeiska kommissionen använder för att granska tillämpningen av rättsstatens principer bland Europeiska unionens medlemsstater.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska rättsstatsmekanismen · Se mer »
Europeiska rådet
Europeiska rådet, även känt som EU-toppmötet, är en institution inom Europeiska unionen som regelbundet församlar unionens stats- eller regeringschefer och Europeiska kommissionens ordförande under ledning av Europeiska rådets ordförande.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska rådet · Se mer »
Europeiska revisionsrätten
Europeiska revisionsrätten, formellt Europeiska unionens revisionsrätt, är en institution inom Europeiska unionen med ansvar för att revidera unionens räkenskaper.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska revisionsrätten · Se mer »
Europeiska stabilitetsmekanismen
Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är ett finansinstitut som inrättats av euroländerna för att säkra den finansiella stabiliteten inom euroområdet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska stabilitetsmekanismen · Se mer »
Europeiska unionen
Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionen · Se mer »
Europeiska unionens befogenhetsområden
Europeiska unionens befogenhetsområden är de politikområden inom vilka Europeiska unionen har befogenhet att vidta åtgärder, till exempel lagstifta.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens befogenhetsområden · Se mer »
Europeiska unionens byråer
Europeiska unionens byråer är decentraliserade tjänstemannaorgan som skiljer sig från Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens byråer · Se mer »
Europeiska unionens domstol
Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) är en institution inom Europeiska unionen med ansvar för att tolka unionsrätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens domstol · Se mer »
Europeiska unionens domstols rättspraxis
Europeiska unionens domstols rättspraxis är den rättspraxis som utvecklats av EU-domstolen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens domstols rättspraxis · Se mer »
Europeiska unionens fördrag
Det franskspråkiga omslaget på den konsoliderade versionen av grundfördragen. Europeiska unionens fördrag är en samling internationella fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör unionens konstitutionella grund, den så kallade primärrätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens fördrag · Se mer »
Europeiska unionens grundläggande värden
Europeiska flaggan Europeiska unionens grundläggande värden fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och innefattar.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens grundläggande värden · Se mer »
Europeiska unionens institutioner
Europaparlamentet med säte i Strasbourg är en av unionens institutioner. Europeiska unionens institutioner är sju institutioner som inrättats genom unionens fördrag med syfte att främja dess värden och förverkliga dess mål.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens institutioner · Se mer »
Europeiska unionens internationella avtal
Europeiska unionen i världen. Europeiska unionens internationella avtal är en samling internationella avtal som slutits mellan Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare, å ena sidan, och andra stater eller internationella organisationer, å andra sidan.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens internationella avtal · Se mer »
Europeiska unionens lagstiftningsförfarande
Europaparlamentet är en av de två lagstiftande institutionerna. Europeiska unionens lagstiftningsförfarande är ett förfarande inom Europeiska unionen som de lagstiftande institutionerna Europaparlamentet och Europeiska unionens råd måste följa när de antar lagstiftningsakter.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens lagstiftningsförfarande · Se mer »
Europeiska unionens medlemsstater
ansökarländer (ljusblå). Europeiska unionens medlemsstater är 27 till antalet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens medlemsstater · Se mer »
Europeiska unionens officiella tidning
Europeiska unionens officiella tidning (EUT), tidigare Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT), är en officiell tidning som ges ut av Europeiska unionen och den enda publikation som varje vardag offentliggörs på unionens samtliga 24 officiella språk.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens officiella tidning · Se mer »
Europeiska unionens publikationsbyrå
Europeiska unionens publikationsbyrå, eller enbart Publikationsbyrån, är ett gemensamt förlag för Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens publikationsbyrå · Se mer »
Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens råd · Se mer »
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, även känd som rättighetsstadgan, är en stadga som reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna · Se mer »
Europeiska unionens tre pelare
Europeiska unionens tre pelare Europeiska unionens tre pelare var mellan den 1 november 1993 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre beståndsdelar av samarbetet inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Europeiska unionens tre pelare · Se mer »
Förarbete
Förarbete, även kallat lagmotiv, är ett samlingsbegrepp på de tryck (till exempel utredningar, propositioner och betänkanden) som ges ut av departement, lagråd och regering med flera inför en lagändring.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Förarbete · Se mer »
Fördjupade samarbeten inom Europeiska unionen
Fördjupade samarbeten inom Europeiska unionen, tidigare närmare samarbeten, är ett förfarande som innebär att minst nio av Europeiska unionens medlemsstater integrerar eller samarbetar inom ett politikområde, utan att övriga medlemsstater måste delta.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fördjupade samarbeten inom Europeiska unionen · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionen
Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller FEU), ibland förkortat som unionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fördraget om Europeiska unionen · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), ibland förkortat som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt · Se mer »
Fördraget om stabilitet, samordning och styrning
Medlemsstater utanför euroområdet som ratificerat fördraget (men ej är bundna av dess finanspolitiska bestämmelser) Fördraget om stabilitet, samordning och styrning, även känt som Europeiska unionens finanspolitiska pakt och europakten, är ett fördrag mellan alla Europeiska unionens medlemsstater.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fördraget om stabilitet, samordning och styrning · Se mer »
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), även känt som ett av Romfördragen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 25 mars 1957.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen · Se mer »
Företrädesprincipen
Företrädesprincipen är en grundläggande princip inom Europeiska unionen som innebär att unionsrätten äger företräde om en nationell lag eller annan författning är oförenlig med den.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Företrädesprincipen · Se mer »
Förhandsavgörande
Ett förhandsavgörande är ett beslut av EU-domstolen som meddelas på begäran av en nationell domstol angående tolkningen av unionsrätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Förhandsavgörande · Se mer »
Förordning (Europeiska unionen)
Europeiska flaggan En förordning är en typ av bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Förordning (Europeiska unionen) · Se mer »
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen innebär att handla på ett sådant sätt att risker undvikes.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Försiktighetsprincipen · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Finland · Se mer »
Folkrätt
Folkrätten (efter tyska Völkerrecht) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt (engelska Public international law).
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Folkrätt · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Frankrike · Se mer »
Fri rörlighet för personer
Fri rörlighet för personer är en av de fyra friheterna inom Europeiska unionen och en grundläggande rättighet som ger unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionens territorium, i enlighet med de villkor och begränsningar som fastställs i unionsrätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Fri rörlighet för personer · Se mer »
Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), före den 1 december 2009 kallat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) (ESDP efter engelska European Security and Defence Policy), är ett politikområde inom Europeiska unionen (EU) som utgör en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken · Se mer »
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och ett av unionens befogenhetsområden.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Grekland · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Grundlag · Se mer »
Harmonisering
Harmonisering, eller tillnärmning, innebär ett aktivt närmande av lagar eller andra författningar mellan olika administrativa enheter.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Harmonisering · Se mer »
Inre marknaden
Den inre marknaden, tidigare den gemensamma marknaden, är en gränsöverskridande marknad inom Europeiska unionen med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – de fyra friheterna.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Inre marknaden · Se mer »
Irland
Michael D. Higgins, Irlands president. Republiken Irland (Éire; Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Irland · Se mer »
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Island · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Italien · Se mer »
Jämlikhet
''Égalité'' (1793) av Jean-Guillaume Moitte, Deutsches Historisches Museum i Berlin. Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Jämlikhet · Se mer »
Juridisk person
Juridisk person är ett juridiskt begrepp för en sammanslutning, som har egen rättskapacitet, det vill säga kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Juridisk person · Se mer »
K.3-konvention
En K.3-konvention är en särskild typ av konvention gällande rättsliga och inrikes frågor som tidigare kunde antas inom Europeiska unionen på grundval av artikel K.3, sedermera artikel 34, i fördraget om Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och K.3-konvention · Se mer »
Konvent (Europeiska unionen)
Ett konvent är ett tillfälligt organ som bildas i samband med fördragsändringar inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Konvent (Europeiska unionen) · Se mer »
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare. Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013. Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Kroatien · Se mer »
Lagförslag (Europeiska unionen)
Ett lagförslag, formellt ett utkast till lagstiftningsakt, inom Europeiska unionen läggs i regel fram av Europeiska kommissionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Lagförslag (Europeiska unionen) · Se mer »
Lagstiftning
Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller upphävs.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Lagstiftning · Se mer »
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Lettland · Se mer »
Liechtenstein
Liechtenstein (uttal), formellt Furstendömet Liechtenstein, är en självständig konstitutionell monarki i Alperna i Centraleuropa, belägen mellan Schweiz och Österrike.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Liechtenstein · Se mer »
Lissabonfördraget
Lissabonfördraget, ursprungligen känt som reformfördraget, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 13 december 2007 i Lissabon, Portugal.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Lissabonfördraget · Se mer »
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Litauen · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Luxemburg · Se mer »
Maastrichtfördraget
Maastrichtfördraget, formellt fördraget om Europeiska unionen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 7 februari 1992 i Maastricht, Nederländerna.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Maastrichtfördraget · Se mer »
Malta
Malta, formellt Republiken Malta (Republic of Malta, Repubblika ta' Malta), är en östat i södra Medelhavet mellan Libyen i söder och Italien i norr (cirka 93 km söder om den italienska ön Sicilien). Landet som ligger närmast (förutom Italien) i väster är Tunisien, och i rak östlig riktning är det Grekland med ön Kreta. Malta betraktas ibland som Europas sydligaste stat (även om Gavdos söder om Kreta når längre söderut). Den är dessutom en av Europas mikrostater, och dess huvudstad Valletta är Europeiska unionens minsta. Maltas yta är 316 kvadratkilometer, motsvarande mindre än en fjärdedel av Ölands yta. Landet hade den 1 januari 2016 434 403 invånare. Nationalsången heter L-Innu Malti.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Malta · Se mer »
Mänskliga rättigheter
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Mänskliga rättigheter · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Nederländerna · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Norge · Se mer »
Området med frihet, säkerhet och rättvisa
Området med frihet, säkerhet och rättvisa är ett av Europeiska unionens befogenhetsområden, som rör rättsliga och inrikes frågor.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Området med frihet, säkerhet och rättvisa · Se mer »
Permanenta strukturerade samarbetet
Det permanenta strukturerade samarbetet (Permanent Structured Cooperation, Pesco) är sedan den 11 december 2017 ett försvarssamarbete inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Permanenta strukturerade samarbetet · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Polen · Se mer »
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete
Europeiska unionens tre pelare Polissamarbete och straffrättsligt samarbete (PSS) var den tredje av Europeiska unionens tre pelare 1993–2009 och utgjorde en egen juridisk person.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Polissamarbete och straffrättsligt samarbete · Se mer »
Portugal
Portugal (Portugal), formellt Republiken Portugal (República Portuguesa), är en republik på Iberiska halvön i sydvästra Europa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Portugal · Se mer »
Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen är inom juridiken en princip som säger att åtgärder inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Proportionalitetsprincipen · Se mer »
Ramen för rättsstatsprincipen
Ramen för rättsstatsprincipen är ett förfarande inom Europeiska unionen som kan användas för att varna en medlemsstat som inte upprätthåller rättsstatens principer i sin rättsordning.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Ramen för rättsstatsprincipen · Se mer »
Ratifikation
Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Ratifikation · Se mer »
Rättsakt
Europeiska flaggan En rättsakt, eller unionsakt, är en rättsregel antagen av Europeiska unionens institutioner, organ eller byråer med unionens fördrag eller andra rättsakter som rättslig grund.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rättsakt · Se mer »
Rättslig grund
Med grund (rättslig grund, causa) avses inom juridiken ett sakförhållande som får rättsliga konsekvenser, det vill säga får en rättsföljd.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rättslig grund · Se mer »
Rättssäkerhet
Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer och kan känna rättstrygghet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rättssäkerhet · Se mer »
Rättsstatens principer inom Europeiska unionen
Rättsstatens principer inom Europeiska unionen är enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ett av unionens grundläggande värden.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rättsstatens principer inom Europeiska unionen · Se mer »
Rättssystem
De stora rättssystemens spridning i världen. Blått betecknar länder med civil law (kontinentaleuropeisk rätt), rött länder med common law (angloamerikansk rätt), grönt länder med religiöst rättssystem och orange länder med blandat rättssystem. Rättssystem, eller rättsordning, är det system av rättsliga normer som är gällande vid viss tid på viss plats.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rättssystem · Se mer »
Rörlighetsdirektivet
Rörlighetsdirektivet, eller direktiv 2004/38/EG, även känt som direktivet om fri rörlighet, är ett europeiskt direktiv som reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rörlighetsdirektivet · Se mer »
Regeringskonferens
Rådets mandat för den konferens som utarbetade Lissabonfördraget. En regeringskonferens är en konferens som sammankallas i samband med fördragsändringar inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Regeringskonferens · Se mer »
Rekommendation (Europeiska unionen)
Europeiska flaggan En rekommendation är en typ av icke-bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rekommendation (Europeiska unionen) · Se mer »
Romfördraget
Romfördraget, formellt fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget), är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 25 mars 1957 i Rom, Italien.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Romfördraget · Se mer »
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Rumänien · Se mer »
Schengenregelverket
Schengenregelverket är ett regelverk inom unionsrätten som reglerar Schengensamarbetet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Schengenregelverket · Se mer »
Schengensamarbetet
En typisk skylt vid en inre eller yttre gräns i Schengenområdet. Schengensamarbetet är ett fördjupat samarbete inom Europeiska unionen med huvudsyftet att upprätthålla ett område utan inre gränskontroller – Schengenområdet – för att underlätta fri rörlighet av varor, tjänster och personer.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Schengensamarbetet · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Schweiz · Se mer »
Slovakien
Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gräns till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Slovakien · Se mer »
Slovenien
Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet. Landets huvudstad är Ljubljana. Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet. Landet är medlem i OECD sedan 2010.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Slovenien · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Spanien · Se mer »
Statsrätt
Statsrätt är sammanfattningen av de rättsnormer, som har till föremål organisationen av utövandet av statens tvångsmakt och statsmaktens förhållande till de densamma underkastade individerna och samhällena.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Statsrätt · Se mer »
Subsidiaritetsprövning
riksdagen för subsidiaritetsprövningen. Subsidiaritetsprövning är en granskning som de nationella parlamenten inom Europeiska unionen kan genomföra i början av ett lagstiftningsförfarande.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Subsidiaritetsprövning · Se mer »
Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen är en princip som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Subsidiaritetsprincipen · Se mer »
Suveränitet
Leviathan'' av Thomas Hobbes, som avbildar '''Suveränen''' som en stor kropp med både svärd och kräkla samt att denne består av många människor. Suveränitet är en term inom statsrätt och internationell rätt som åsyftar i sin moderna betydelse den högsta politiska makten i samhället samt självständighet (autonomi) från yttre kontroll.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Suveränitet · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Sverige · Se mer »
Sveriges riksdag
Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Sveriges riksdag · Se mer »
Tjeckien
Tjeckien (Česko), formellt Republiken Tjeckien (Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Tjeckien · Se mer »
Traktat
Wienkonventionen om traktaträtten innehåller allmänna regler om hur traktat ingås, tolkas och fungerar. Traktat eller fördrag är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Traktat · Se mer »
Tredjelandsmedborgare
En tredjelandsmedborgare är inom europeisk unionsrätt en person som inte är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater och som således saknar unionsmedborgarskap.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Tredjelandsmedborgare · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Tyskland · Se mer »
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Ungern · Se mer »
Unionens regelverk
Unionens regelverk (acquis de l'Union), tidigare gemenskapens regelverk (acquis communautaire), är ett regelverk av fördrag, rättsakter och andra rättskällor som Europeiska unionen och dess rättsordning – unionsrätten – bygger på och som varje anslutande land måste godta fullt ut för att bli medlem i unionen.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Unionens regelverk · Se mer »
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet (EP-val), även kända som Europaval eller EU-val, är allmänna val som hålls vart femte år inom Europeiska unionen för att välja ledamöterna av Europaparlamentet.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Val till Europaparlamentet · Se mer »
Van Gend & Loos mot Nederländerna
Van Gend & Loos mot Nederländerna, formellt mål 26/62, var ett rättsfall vid EG-domstolen som avgjordes i en dom den 5 februari 1963 genom vilken principen om direkt effekt slogs fast.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Van Gend & Loos mot Nederländerna · Se mer »
Världshandelsorganisationen
Världshandelsorganisationen (förkortas WTO från engelskans World Trade Organization) är en internationell organisation skapad med syfte att övervaka och liberalisera internationell handel.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Världshandelsorganisationen · Se mer »
Yttrande (Europeiska unionen)
Europeiska flaggan Ett yttrande är en typ av icke-bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och Yttrande (Europeiska unionen) · Se mer »
1 december
1 december är den 335:e dagen på året i den gregorianska kalendern (336:e under skottår).
Ny!!: Europeisk unionsrätt och 1 december · Se mer »
2009
2009 (MMIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeisk unionsrätt och 2009 · Se mer »
Omdirigerar här:
EG-rätt, EU-rätt, EU-rätten, EUrätt, Europeiska unionens kompletterande lagstiftning, Europeiska unionens lagstiftning, Europeiska unionens primärrätt, Europeiska unionens rätt, Europeiska unionens sekundärrätt, Europeiska unionsrätten, Gemenskapsrätt, Gemenskapsrätten, Sekundärrätt, Sekundärrätten, Unionsrätt, Unionsrätten.
