Snabbare tillgång än webbläsare!
15 relationer: Allel, Biokemi, DNA-sekvensering, Fysiologi, Gen, Genetik, Genetisk variation, Genotyp, Kemi, Kromosom, Miljö (omgivning), Molekylärbiologi, Organism, Stokastisk variabel, Wilhelm Johannsen.
Allel
Allel (egentligen allelomorf, av grekiskana al'lēlōn ’varandra’ och morphēʹ ’form’), eller genvariant, är en av flera alternativa versioner av en gen eller annan nukleotidsekvens.
Ny!!: Fenotyp och Allel · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Fenotyp och Biokemi · Se mer »
DNA-sekvensering
DNA-sekvensering är den process som används för att med biokemiska metoder bestämma ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna) adenin, guanin, cytosin och tymin i DNA.
Ny!!: Fenotyp och DNA-sekvensering · Se mer »
Fysiologi
Leonardo da Vincis ''Vitruvianske mannen'', ett viktigt tidigt bidrag inom fysiologin. Fysiologi, av grekiska φύσις (physis) natur, ursprung och -λογία (-logia) (studier av dito) är det vetenskapliga studiet av funktioner och mekanismer som arbetar inom ett levande system.
Ny!!: Fenotyp och Fysiologi · Se mer »
Gen
Gen med exon och intron. Resten av kromosomen syns hopsnurrad till höger. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman.
Ny!!: Fenotyp och Gen · Se mer »
Genetik
Illustration av hur ett dominant anlag ärvs. DNA Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.
Ny!!: Fenotyp och Genetik · Se mer »
Genetisk variation
Varianter av majs på kontoret hos den ryska växtgenetikern Nikolaj Vavilov. Genetisk variation, genetisk mångfald, är ett mått på hur genetiskt olika individer inom en population är.
Ny!!: Fenotyp och Genetisk variation · Se mer »
Genotyp
Här illustreras relationen mellan genotyp och fenotyp för kronbladens färg på en ärtväxt. Bokstaven '''B''' representerar en gen som ger lila färg. Motsvarigheten '''b''' är en variant av samma gen, men denna variant ger inte den lila färgen. Diagrammet visar vilka kombinationer av genvarianter som kan bildas vid en viss korsning, och vilken färg blomman får vid respektive kombination. Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA.
Ny!!: Fenotyp och Genotyp · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Fenotyp och Kemi · Se mer »
Kromosom
'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.
Ny!!: Fenotyp och Kromosom · Se mer »
Miljö (omgivning)
Miljö (av franska milieu) syftar på omgivningen eller omgivande förhållanden.
Ny!!: Fenotyp och Miljö (omgivning) · Se mer »
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå.
Ny!!: Fenotyp och Molekylärbiologi · Se mer »
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Ny!!: Fenotyp och Organism · Se mer »
Stokastisk variabel
En stokastisk variabel (eller slumpvariabel) är ett matematiskt objekt som är avsett att beskriva något som påverkas av slumpen.
Ny!!: Fenotyp och Stokastisk variabel · Se mer »
Wilhelm Johannsen
Wilhelm Ludvig Johannsen, född 3 februari 1857 i Helsingör, död 11 november 1927 i Köpenhamn, var en dansk växtfysiolog och genetiker.
Ny!!: Fenotyp och Wilhelm Johannsen · Se mer »
