Innehållsförteckning
124 relationer: Affrikata, Andra inhemska språket, Arkaism, Artukais, Aspiration (fonetik), Assimilation (lingvistik), Österbotten (nutida landskap), Åbo, Åboland, Åland, Boboll, Borgå, Daglig verksamhet, Dalmål, Dental konsonant, Diftong, Egentliga Finland, Ekenäs, Elias Wessén, Engelska, Estlandssvenska, Eugmo, Förskingring, Förskola, Fikonspråket, Finland, Finlandism, Finlandssvenskar, Finsk-ugriska språk, Finska, Finska språkstriden, Folkbokföring, Folketymologi, Fornsvenska, Franska, Frikativa, Göteborg, Genus (språkvetenskap), Grundlag, Gutamål, Högsvenska, Helsingfors, Herrgårdsvagn, Himango, Hugo Bergroth, Hyppeis, Inandnings-jo, Institutet för de inhemska språken, Isländska, Jakobstad, ... Förläng index (74 mer) »
- Språk i Finland
- Svenska
- Svenska dialekter
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Se Finlandssvenska och Affrikata
Andra inhemska språket
Andra inhemska språket (på finska toinen kotimainen kieli) är i Finland, i synnerhet i utbildningssammanhang, benämningen för finska eller svenska, det språk som inte är skolspråk eller modersmål för en viss person.
Se Finlandssvenska och Andra inhemska språket
Arkaism
En arkaism (gr. archoismos, 'efterapande av det gamla') är inom lingvistiken ett äldre språkdrag som bevarats i vissa uttryck eller dialekter, men som har försvunnit i språket i övrigt.
Se Finlandssvenska och Arkaism
Artukais
Artukais (finska: Artukainen) är en stadsdel i Åbo stad.
Se Finlandssvenska och Artukais
Aspiration (fonetik)
Aspiration (latin aspiratio, av aspiro ’andas ut’, ’blåsa’) är ett lätt brus som uppstår när luft strömmar genom glottis och ett öppet ansatsrör före eller efter ett konsonantljud.
Se Finlandssvenska och Aspiration (fonetik)
Assimilation (lingvistik)
Assimilation är inom lingvistiken förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.
Se Finlandssvenska och Assimilation (lingvistik)
Österbotten (nutida landskap)
Österbotten (finska: Pohjanmaan maakunta) är ett landskap beläget i västra Finland, vid Bottenhavets och Kvarkens östra kust.
Se Finlandssvenska och Österbotten (nutida landskap)
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Åboland
Karta över Skärgårdshavet öster om Åland. Åbolands ekonomiska regions läge i Finland. Åboland (Turunmaa, namnen motsvarar dock inte helt varandra) är ett kust- och skärgårdsområde sydväst om staden Åbo i landskapet Egentliga Finland i Finland.
Se Finlandssvenska och Åboland
Åland
Åland (Ahvenanmaa) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige.
Boboll
2006 Boboll är en finländsk bollsport som spelas på grusplan mellan två niomannalag med slagträ och boboll, en liten genomgjuten boll.
Borgå
Borgå rådhus omkring år 1900, i en byggnad som nu är museum. Vy över Borgå å. Borgå (Porvoo) är en stad i landskapet Nyland i Finland.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är i Sverige en LSS-berättigad dagtidssysselsättning, främst för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning men även för personer med autism eller autismliknande tillstånd och personer som fått en betydande och bestående hjärnskada, och på grund av detta inte kan yrkesarbeta.
Se Finlandssvenska och Daglig verksamhet
Dalmål
Dalmål kallas de i Dalarna förekommande nordiska dialekterna.
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Se Finlandssvenska och Dental konsonant
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Se Finlandssvenska och Diftong
Egentliga Finland
Egentliga Finland (finska: Varsinais-Suomi) är ett landskap i forna Åbo och Björneborgs län i Finland.
Se Finlandssvenska och Egentliga Finland
Ekenäs
Ekenäs (finska: Tammisaari) är en tätort, stadsdel och centralort i Raseborgs stad i Finland.
Elias Wessén
Elias Gustaf Adolf Wessén, född 15 april 1889 i Linderås i Jönköpings län, död 30 januari 1981 i Stockholm, var en svensk språkvetare, professor och ledamot av Svenska Akademien 1947–1981, stol 16.
Se Finlandssvenska och Elias Wessén
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Se Finlandssvenska och Engelska
Estlandssvenska
Sviby på Ormsö, död 3 februari 2004 på ett äldreboende på Håkabackan på Ormsö), född Appelblom, spelar cittra och sjunger sin smått klassiska melodi "Du hemmets jord" på sin hemö Ormsö i Estland, lördagen den 14 augusti 1993.
Se Finlandssvenska och Estlandssvenska
Eugmo
Eugmo är en tätort i Larsmo kommun i landskapet Österbotten i Finland.
Förskingring
Förskingring kallas det brott som begås när en person som fått annans egendom i sin besittning med skyldighet att utge eller redovisa egendomen tillägnar sig den eller på annat sätt åsidosätter vad personen har att iaktta för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet.
Se Finlandssvenska och Förskingring
Förskola
Förskola i Afghanistan. Förskola (i Sverige), dagvård, daghemsverksamhet eller småbarnspedagogik (i Finland), är verksamhet med barnomsorg och utbildning för barn åren innan den egentliga skolgången inleds.
Se Finlandssvenska och Förskola
Fikonspråket
Fikonspråket är ett kodspråk grundat på korsvis omkastning av ords stavelser.
Se Finlandssvenska och Fikonspråket
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Se Finlandssvenska och Finland
Finlandism
Finlandism är samlingsnamnet på särfinlandssvenska språkdrag, det vill säga företrädesvis ord och uttryck, som används av finlandssvenskar men mer sällan i Sverige.
Se Finlandssvenska och Finlandism
Finlandssvenskar
Enspråkigt svenska Åland samt de fastlandsfinska kommuner som var enspråkigt svenska till och med 2014 eller 2015. Över 17 000 finlandssvenskar bor i officiellt enspråkigt finska kommuner, och är därför inte representerade på kartan. Områden markerade med gult är där den övervägande majoriteten av finlandssvenskar bor.
Se Finlandssvenska och Finlandssvenskar
Finsk-ugriska språk
De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.
Se Finlandssvenska och Finsk-ugriska språk
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Finska språkstriden
Den finska språkstriden syftar oftast på debatterna i Finland under 1920- och 1930-talen om den nya republikens två officiella språk: finska och svenska.
Se Finlandssvenska och Finska språkstriden
Folkbokföring
Folkbokföring är registrering av grundläggande personuppgifter – exempelvis födelsedatum eller ålder, födelseort, kön, make, barn och bostadsadress – om de individer som utgör landets befolkning.
Se Finlandssvenska och Folkbokföring
Folketymologi
Folketymologi kallas en språklig process där ett ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket, utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd eller ordets egentliga etymologi.
Se Finlandssvenska och Folketymologi
Fornsvenska
Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring 800–1526.
Se Finlandssvenska och Fornsvenska
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Se Finlandssvenska och Franska
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Se Finlandssvenska och Frikativa
Göteborg
Tätorten Göteborgs avgränsning 2015. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med invånare i tätorten och invånare (2023) i Storgöteborg.
Se Finlandssvenska och Göteborg
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Se Finlandssvenska och Genus (språkvetenskap)
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Se Finlandssvenska och Grundlag
Gutamål
Gutamål (även gutniska eller gotländska) är en nordisk varietet som i olika varianter talas på ön Gotland och på Fårö.
Se Finlandssvenska och Gutamål
Högsvenska
Högsvenska, finlandssvenskt högspråk eller standardfinlandssvenska är det finlandssvenska standardspråket.
Se Finlandssvenska och Högsvenska
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Se Finlandssvenska och Helsingfors
Herrgårdsvagn
Pontiac Woodie av årsmodell 1940. Volvo 240 av 1993 års modell i herrgårdsvagnsutförande. Till och med årsmodell 1983 hade modellen beteckningen 245. Herrgårdsvagn (av brittiska estate car), även stationsvagn (av amerikanska station wagon) eller kombi (av tyska Kombinationskraftwagen), är en karossform som liknar en halvkombi, med stort bagageutrymme bakom kupén.
Se Finlandssvenska och Herrgårdsvagn
Himango
Himango (Himanka) är en ort och före detta kommun i landskapet Norra Österbotten.
Se Finlandssvenska och Himango
Hugo Bergroth
Karl Hugo Bergroth, född 18 maj 1866 i Helsingfors, död där 1 april 1937, var en finländsk filolog.
Se Finlandssvenska och Hugo Bergroth
Hyppeis
Hyppeis med Ekholm är en ö i Finland.
Se Finlandssvenska och Hyppeis
Inandnings-jo
Ett inandnings-jo är ett ljud som används ungefär som "ja" eller "jo".
Se Finlandssvenska och Inandnings-jo
Institutet för de inhemska språken
Logotyp för Kotus Institutet för de inhemska språken (förk. Kotus), (Kotimaisten kielten keskus, romani: Finnosko tšimbengo instituutos, nordsamiska: Ruovttueatnan gielaid guovddáš, skoltsamiska: Dommjânnmlaž ǩiõli kõõskõs, enaresamiska: Päikkieennâm kielâi kuávdáš), är ett forskningsinstitut underställt undervisningsministeriet i Finland.
Se Finlandssvenska och Institutet för de inhemska språken
Isländska
Text på isländska Uttalsexempel Isländska (íslenska) på det inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) är ett västnordiskt språk, talat av minst 320 000 personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk.
Se Finlandssvenska och Isländska
Jakobstad
Jakobstad (uttalas med trycket på första stavelse) (Pietarsaari; informellt används även benämningen Jeppis) är en tvåspråkig stad vid Bottenvikens kust i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland.
Se Finlandssvenska och Jakobstad
Jämtska
Längs Fäbodvägen i södra Jämtland har de gamla fäbodvallarna fått skyltar med sina jämtska namn. ''Fittjebuan'' består av förleden ''fittje'' (som dialektalt också heter ''fettje'') vilket betyder "slåtteräng vid vattendrag" samt efterleden ''buan'' vilket betyder "fäbodvallarna", ordagrant "bodarna".
Se Finlandssvenska och Jämtska
Jöusan
Jöusan är en ö i Finland.
Karabacka
Karabacka (fi.: Karakallio) är en stadsdel i Esbo stad och hör administrativt till Stor-Alberga storområde.
Se Finlandssvenska och Karabacka
Karis
Karis, är en tätort och stadsdel samt före detta stad i Raseborgs stad, Finland.
Keistiö
Keistiö (uttal tjejstiö) är en ö och en by i Iniö kommundel i Pargas stad i Skärgårdshavet.
Se Finlandssvenska och Keistiö
Kesälahti
Kesälahti (föråldrat svenskt namn: Kesälax) var en kommun i landskapet Norra Karelen i Finland.
Se Finlandssvenska och Kesälahti
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Kodväxling
Kodväxling är en term inom språkvetenskapen.
Se Finlandssvenska och Kodväxling
Korsholm
Korsholms vapen 1960-1975 Korsholm (uttalas; Mustasaari) är en kommun i Österbotten.
Se Finlandssvenska och Korsholm
Korsnäs
Korsnäs är en kommun i landskapet Österbotten i Finland, och en del av Svenska Österbotten.
Se Finlandssvenska och Korsnäs
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Lågtyska
dialekterna. Lågtyska (Nedderdüütsch, högty. Niederdeutsch), eller plattyska (Plattdüütsch, högty. Plattdeutsch), är ett av de lågtyska språken.
Se Finlandssvenska och Lågtyska
Lista över svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland
Tvåspråkiga, finska majoritetsspråk, samiska minoritetspråk Nedanstående förteckning redovisar de kommuner i Finland som helt eller delvis är svenskspråkiga.
Se Finlandssvenska och Lista över svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland
Lovisa stad
Lovisa (uttal:, Loviisa) är en stad vid Finska vikens kust i landskapet Nyland i Finland.
Se Finlandssvenska och Lovisa stad
Lund
Lund är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige.
Masaby
Masaby station Masaby (fi. Masala) är en by och ett bosättningsområde med järnvägsstation i Kyrkslätts kommuns östra delar i det finländska landskapet Nyland.
Mikael Reuter
Gunnar Egid Roger Mikael Reuter, född den 17 maj 1943 i Helsingfors.
Se Finlandssvenska och Mikael Reuter
Modersmål
Modersmål eller förstaspråk (L1) är det språk som en person först lär sig tala som litet barn.
Se Finlandssvenska och Modersmål
Närpes
Närpes (Närpiö) är en stad och kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland.
Norrländsk förmjukning
Norrländsk förmjukning är inom svensk dialektologi ett fonologiskt fenomen som innebär att klusilerna (även ingående i klustret) samt klustret palataliseras (”förmjukas”) framför främre vokaler i mitten av ord.
Se Finlandssvenska och Norrländsk förmjukning
Norrländska mål
Norrländska mål är ett av det svenska språkområdets sex olika dialektområden.
Se Finlandssvenska och Norrländska mål
Norska
Norska (norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket.
Nyland
Nyland (Uusimaa,; Nylandia) är ett landskap i Finland, beläget vid Finska vikens norra kust.
Nyländska
Finlandssvenska dialekter. Nyländska är den svenska dialekt som talas i Nyland vid Finlands sydkust.
Se Finlandssvenska och Nyländska
Officiellt språk
Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.
Se Finlandssvenska och Officiellt språk
Olav Ahlbäck
Torvald Olav Otto Ahlbäck, född 28 mars 1911 i Vasa, Finland, död där 14 september 1989, var en finlandssvensk filolog, verksam som dialektologisk amanuens vid Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1937–1950, professor i nordisk filologi vid Helsingfors universitet 1950–1960, samt 1960–1981 huvudredaktör för dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (1976–).
Se Finlandssvenska och Olav Ahlbäck
Ordaccent
Ordaccent eller tonal accent (ibland omnämnt som accent; uttal) är en form av accent, det vill säga betoning av en del av ett ord via tonhöjd, längd och/eller intensitet (ljudstyrka).
Se Finlandssvenska och Ordaccent
Ordbok över Finlands svenska folkmål
Ordbok över Finlands svenska folkmål är en ordbok som bygger på uppteckning och inspelning av svenska dialekter i Finland från 1850-talet fram till våra dagar.
Se Finlandssvenska och Ordbok över Finlands svenska folkmål
Overall
Pimpelfiskare iklädd overall mot vinterkylan. En overall för inomhusbruk, kallad ''onepiece'', ''onesie'' eller mysoverall. En arbetaroverall, den ursprungliga formen av overall. Overall (uttal: eller /–al/), finlandssvenska halare eller överhalare, är ett klädesplagg i ett stycke som täcker hela kroppen.
Se Finlandssvenska och Overall
Pargas
Pargas (finska: Parainen) är en kommundel i Pargas stad i landskapet Egentliga Finland, belägen strax söder om Åbo.
Pitemål
Pitemål eller pitebondska (peitmåle, båonshka) är en norrländsk dialektgrupp med kärnområde i den medeltida Piteå socken i den södra delen av landskapet Norrbotten (motsvarande nuvarande Piteå och Älvsbyns kommuner).
Se Finlandssvenska och Pitemål
Prosodi
Prosodi (av grekiska προσῳδία, av προσ "till" och οιδε "sång") är ett begrepp inom språkvetenskap som avser ett språks ljudegenskaper.
Se Finlandssvenska och Prosodi
Punkalaidun
Kommunhuset i Punkalaiduns kyrkoby. Punkalaidun (föråldrat svenskt namn: Pungalaitio) är en kommun i landskapet Birkaland i Finland.
Se Finlandssvenska och Punkalaidun
Rantsila
Rantsila (föråldrat svenskt namn: Frantsila) var en kommun i landskapet Norra Österbotten i Finland.
Se Finlandssvenska och Rantsila
Raseborg
Raseborg eller Raseborgs stad är en kommun i landskapet Nyland i Finland.
Se Finlandssvenska och Raseborg
Rääkkylä
Rääkkylä (föråldrat svenskt namn: Bräkylä) är en kommun i landskapet Norra Karelen.
Se Finlandssvenska och Rääkkylä
Retroflex konsonant
En retroflex (även supradental eller postalveolarNationalencyklopedin,, 4 mars 2009, uppslagsord: supradental) är en konsonant som uttalas genom att tungan dras bakåt och tungspetsen trycks mot gommen.
Se Finlandssvenska och Retroflex konsonant
Rikssvenska
Rikssvenska (eller standardsvenska) är den svenska språkliga varietet som, till skillnad från dialekter, inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet.
Se Finlandssvenska och Rikssvenska
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Se Finlandssvenska och Ryssland
Satsfläta
Satsfläta är en vanlig syntaktisk företeelse i främst talad svenska.
Se Finlandssvenska och Satsfläta
Semla
Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde.
Sj-ljudet
Sj-ljudet (även sje-ljudet eller 7-ljudet) är ett tonlöst frikativt fonem, eller en kategori av konsonanter, som används i svenska språket i ord som sju, passion, hyssja eller dusch.
Se Finlandssvenska och Sj-ljudet
Skelleftemål
Skelleftebondskans utbredning i Västerbottens län Skelleftemål eller skelleftebondska ("sjeletmaLe", "sjeletbonnska" även "sjellet-" på dialekt) är en norrländsk dialekt som talas främst i norra Västerbotten.
Se Finlandssvenska och Skelleftemål
Språkrensning
Språkrensning eller purism syftar på en strävan att utrota eller motarbeta lånord inom ett språk.
Se Finlandssvenska och Språkrensning
Stadin slangi
Stadin slangi, eller Helsingforsslang, är en lokal dialekt och en sociolekt av det finska språket som huvudsakligen används i huvudstaden Helsingfors.
Se Finlandssvenska och Stadin slangi
Standardspråk
Standardspråk, riksspråk eller högspråk är den form av ett språk som är allmänt accepterad och stiliskt neutral, till skillnad från till exempel olika dialekter.
Se Finlandssvenska och Standardspråk
Statistikcentralen
Statistikcentralen (finska: Tilastokeskus) är ett statligt finskt verk, grundat 1865, med uppgift att samla in och tillhandahålla officiell statistik berörande främst Finland.
Se Finlandssvenska och Statistikcentralen
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Se Finlandssvenska och Stavelse
Studentexamen
Kvinnliga studenter i Finland 1906. Universitetsstudier hade några år tidigare blivit möjliga utan specialtillstånd också för kvinnor. Studentexamen är en examen som avläggs i många länder vid avslutad gymnasieutbildning och som ofta utgör ett villkor för högre studier.
Se Finlandssvenska och Studentexamen
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Se Finlandssvenska och Svenska
Svenskfinland
Brevmärke utgivet av Svenska folkpartiet år 1922 föreställande den Finlandssvenska flaggan Andra svensktalande områden Områden där den övervägande majoriteten av finlandssvenskar bor Svenskfinland är en benämning på svenskbygderna i Finland, det vill säga de områden där den svenskspråkiga befolkningen (finlandssvenskarna) huvudsakligen bor.
Se Finlandssvenska och Svenskfinland
Svenskspråkiga Österbotten
Svenskspråkiga Österbotten är det språkområde längs Finlands västkust som domineras av finlandssvenskar.
Se Finlandssvenska och Svenskspråkiga Österbotten
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Finlandssvenska och Sverige
Sverigefinlandssvenskar
Sverigefinlandssvenskar (Suomenruotsalaiset Ruotsissa) är finlandssvenskar som emigrerat från Finland till Sverige.
Se Finlandssvenska och Sverigefinlandssvenskar
Sverigefinnar
Sverigefinnar (ruotsinsuomalaiset) är en finskspråkig nationell minoritet i Sverige, det vill säga personer bosatta i Sverige som har finska som modersmål.
Se Finlandssvenska och Sverigefinnar
T-shirt
T-tröja eller T-shirt (efter engelska: T-shirt) är en undertröja vars form liknar bokstaven T eftersom ärmarna går ut från kroppen i rät vinkel.
Se Finlandssvenska och T-shirt
Talko
Talko, dugnad eller ating är frivilligt arbete som görs av en gemenskap.
Tremulant (fonetik)
Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.
Se Finlandssvenska och Tremulant (fonetik)
Trolöshet mot huvudman
Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap.
Se Finlandssvenska och Trolöshet mot huvudman
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Uddljud
Uddljud är en språkvetenskaplig term för ett fonem (språkljud) eller en grupp av ljud som är det eller de första i ett ord.
Se Finlandssvenska och Uddljud
Umeå
(umemål, finska Uumaja, umesamiska Ubmeje, sydsamiska Upmeje) är en tätort i Västerbotten.
Uppländska
Uppländska är de dialekter som talas i Uppland Uppländska är samlingsnamnet på de svenska dialekter som talas i Uppland, både de gamla genuina folkmålen och det regionala standardspråk som talas där i dag.
Se Finlandssvenska och Uppländska
Uppsala
Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län.
Se Finlandssvenska och Uppsala
Uukuniemi
left Uukuniemi (föråldrat svenskt namn: Uguniemi) var en kommun i landskapet Södra Karelen i Östra Finlands län.
Se Finlandssvenska och Uukuniemi
Uurainen
Uurainen (föråldrat svenskt namn: Urais) är en kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland.
Se Finlandssvenska och Uurainen
Vasa
Vasa (Vaasa, åren 1855–1917 officiellt Nikolaistad, Nikolainkaupunki) är en stad i Finland och landskapet Österbottens centralort.
Västerbotten
Västerbotten (på latin: Botnia occidentalis) är ett landskap i Norrland i nordöstra Sverige.
Se Finlandssvenska och Västerbotten
Vilppula
Vilppula (föråldrat svenskt namn: Filpula) var en kommun i landskapet Birkaland i Finland.
Se Finlandssvenska och Vilppula
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
1300-talet
En så kallad portolankarta (ett sjökort där hamnar och kuster är återgivna) över Medelhavet, Svarta havet, östra Atlanten och Nordsjön. Portolankartor började tillverkas under detta århundrade i Italien, Spanien och Portugal och under tiden för upptäcktsfärderna ansågs de vara statshemligheter.
Se Finlandssvenska och 1300-talet
1809
1809 (MDCCCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1917
1917 (MCMXVII) var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.
Se även
Språk i Finland
- Åländska
- Enaresamiska
- Finlandssvenska
- Finsk-ugriska språk
- Finska
- Kajanasamiska
- Karelska
- Kemisamiska
- Lista över svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland
- Livvi
- Lydiska (karelsk dialekt)
- Meänkieli
- Nordsamiska
- Obligatorisk svenskundervisning i Finland
- Romani
- Samiska
- Samiska skriftspråk
- Språk i Finland
- Svenska
- Tatariska
- Uraliska språk
Svenska
- Å
- Åländska
- Du-reformen
- Finlandssvenska
- Fornsvenska
- Gotländska
- Institutet för de inhemska språken
- Modersmålets sång
- Nysvenska
- Rövarspråket
- Rikssvenska
- Sj-ljudet
- Språkförsvaret
- Språkrådet (Sverige)
- Svecism
- Svensk fonologi
- Svensk grammatik
- Svensk ortografi
- Svenska
- Svenska alfabetet
- Svenskfinland
- Svorska
- Swenglish
- TT-språket
- Tecknad svenska
- Uppländska
Svenska dialekter
- Älvdalska
- Österbottniska
- Dalmål
- Estlandssvenska
- Förortssvenska
- Finlandssvenska
- Götamål
- Göteborgska
- Gammalsvenska (dialekt)
- Gnällbältet
- Gotländska
- Halländska
- Jämtska
- Kirunamål
- Landsmålsalfabetet
- Lulemål
- Nederkalixmål
- Norrländska mål
- Skånska
- Småländska
- Stockholmska
- Sveamål
- Svenska dialekter
- Sydsvenska mål
- Uppländska
- Värmländska
- Västgötska
Även känd som Finlandssvenskt, Finlandsvenska, Finländska dialekter, Svenska i Finland.